I samband med att en rådande överkonsumtion av planetens resurser identifierats har hållbarhet vuxit fram som ett centralt ämne i samhället. Företag klassas som kritiska aktörer i ett globalt strävande efter åtgärder mot överkonsumtionen och har därmed mötts med hårdare krav på att bidra till en hållbar utveckling. Många företag väljer därmed att frivilligt upprätta och publicera resurskrävande hållbarhetsredovisningar för att informera intressenter om hur de arbetar med sociala och miljömässiga frågor. Uppsatsens syfte är att bidra med en ökad kunskap kring varför de företag som deltagit i arbetets undersökning fattat ett beslut att redovisa sitt hållbarhetsarbete, samt att bidra med en ökad kunskap om vilken funktion hållbarhetsredovisningen har för dessa företag. I teoriavsnittet presenteras flertalet teoretiska utgångspunkter och ramverk som kan förklara bakomliggande skäl till att företag hållbarhetsredovisar. I empiridelen framförs en fallstudie i form av djupintervju med två hållbarhetsansvariga på ett företag angående hållbarhetsredovisningens innebörd, nytta och funktion för företaget. Sedan undersöks också sexton andra företag i form av en bredare studie där representanter för företagen förklarar varför företagen hållbarhetsredovisar. Skälen till att företagen i undersökningen hållbarhetsredovisar är att tillfredsställa intressenters behov, att företagen vill vara transparenta, och att det finns en intern-relaterad nytta i form av förbättring av arbetsprocesser. Bortsett från det förstnämnda skälet, som bestäms av intressenter, grundas resterande skäl på en etisk inställning till socialt ansvar hos företaget eller ett strävande efter legitimitet. Dessa drivkrafter formar också de funktioner som uppstår i samband med skälen, vilka är en kommunikativ funktion, en marknadsföringsfunktion, och en intern funktion. De tre funktionerna kan i praktiken kopplas till varandra och har gemensamt att de också fyller en affärsmässig funktion för hållbarhetsredovisningen att göra hållbar utveckling lönsam för företag. Uppsatsen avslutas med en modell som utförligt förklarar vilka drivkrafter som finns hos företagen, hur dessa influerar de skäl som ges till att företagen hållbarhetsredovisar samt hur denna relation formar hållbarhetsredovisningens funktion för företagen.

Syftet med denna studie är att undersöka konceptet eventdesign samt hur man tar fram design till olika event. Utefter det hitta och ta fram hållpunkter till kommunikationen av eventdesign för företaget JustGo. Även viss undersökning om hållbarhet kring event. Studien börjar med att brottas med två problem, vad event och eventdesign är samt hur marknadsföringen kan förbättras för företaget JustGo. Men ju mer studien löper vidare kommer det upp förbättringsområden som JustGo kan utveckla för att bli ett bättre företag. Hela studien utgår ifrån företaget JustGo, samt teoretiska tillägg. Därför är designprocessen bunden till detta företag och kan därmed se annorlunda ut på ett annat. Metoden som använts i denna studie är fallstudie kring företaget JustGo. Inom fallstudien har fyra olika datakällor använts, deltagande observation, direkt observation, intervju, samt arkivmaterial. Resultaten av denna studie har lett till följande: En förståelse kring vad ett event är. Begrepp som eventmanager, eventdesigner och eventdekoratör och skillnaden mellan dessa har diskuterats fram. Där det argumenteras för att JustGo håller på med eventdekoration mer än eventdesign. En designprocess över hur designen till ett event tas fram har sammanställts i en illustration. Eventbranschens förhållningssätt till hållbarutveckling kommer fram och hur man skulle kunna se på det på ett annat sätt. De förbättringsområden som upptäcks under studiens gång diskuteras samt förslag på hur dessa kan utvecklas för att lyfta företaget och få dem att växa. För att sedan hitta punkter som, varför det är viktigt med design i ett event, att ett event ser bra ut, att JustGo kan leverera endast det kunden behöver, att de ser till både helhet och detalj. Dessa punkter skulle JustGo kunna använda vid kommunikation av eventdesign och deras företag.

Title: Linking the Intent of Sustainability Reports to Sustainable Development. Purpose: The purpose of this study is to examine the link between the extent of sustainability reporting and sustainable development among Swedish companies. Method: The study uses a quantitative method where data is collected among 28 companies from annual – and sustainability reports. This data is later compiled and creates the foundation for the qualitative part that holds an extensive analysis. Result & Conclusions: The conclusion of the study is that sustainability reporting alone does not lead to positive sustainable development. Although, we could see that extensive sustainability reporting is connected to sustainable development and shows signs of managerial leadership. Simultaneously, the study shows tendencies of symbolic management at companies with a negative sustainable development,. The study therefore shows a relation between sustainable development and the extent of sustainability reporting. Suggestions for Future Research: Further studies could include more parameters in the calculations of SV. We recommend that further studies also take new technologies into account when calculating SV because it can have impact on the result. It could also be interesting to see the same study made on a wider set of companies to further prove the impact of sustainability reporting on sustainable development. Contribution of the Thesis: The study contributes to improved understanding of the relation between the extent of sustainability reporting and sustainable development, and thus contributes to the understanding of why companies present their sustainability reports the way they do. Keywords: Sustainability, sustainability reporting, sustainable development, environment, relation / Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan hållbarhetsredovisningens omfattning och företagens hållbarhetsutveckling Metod: Studien använder en kvantitativ metod där data samlats in via hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar från 28 företag. De data som samlats in har sammanställts och senare använts som grund för valet av företag i den kvalitativa delen, där en omfattande analys av hållbarhetsredovisningar gjorts. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att enbart implementering av hållbarhetsredovisning inte leder till en positiv utveckling av hållbarhetsarbetet. Vi fann dock att företag med omfattande hållbarhetsredovisning visar en bättre hållbar utveckling och även visar tecken på materiellt ledarskap. Samtidigt kunde studien uttyda att företag med negativ trend i hållbarhetsredovisningen visar tendenser av symbolisk ledning. Således visar studien ett samband mellan en omfattande hållbarhetsredovisning och företagets hållbarhetsprestationer. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatta studier bör inkludera fler parametrar i uträkningen av SV. Vi rekommenderar även att vidare studier tar hänsyn till nya teknologier gällande beräkningar, då dessa kan ha en stor inverkan på SV. Det kan vara intressant att se samma studie genomföras på ett bredare urval företag för att ytterligare påvisa hållbarhetsredovisningens verkningsgrad på hållbarhetsarbete. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse för hur sambandet mellan hållbarhetsredovisningens omfattning och hållbarhetsarbetet ser ut och bidrar således till en ökad förståelse till varför företag utformar hållbarhetsredovisningen på olika sätt. Nyckelord: Hållbarhet, hållbarhetsredovisning, hållbar utveckling, miljö.

No description available.

Matsvinn är ett problem som genomsyrar hela livsmedelskedjan och ger upphov till ekonomiska förluster, negativ miljö- och klimatpåverkan och utömning av ändliga resurser. Den förändring som krävs för att motverka dessa negativa effekter är enorm. I Sveriges skolor är förlusterna i form av slängd mat en fråga om ett kostsamt slöseri, dels ur miljösynpunkt, men också med hänsyn till kommuners begränsade resurser. På grund av detta är behoven av svinnreducerande åtgärder stora. Någonting som kan hjälpa till att minska omfattningen av matsvinnsproblemet är beteendeförändring. Tyvärr kan vi inte förvänta oss att förändring skall ske på tu man hand. Vi behöver styrmedel som kan knuffa oss i rätt riktning. Denna uppsats är ett teoretiskt underlag som undersöker och beskriver hur nudging, ett verktyg för hållbara beteenden, kan vara en del av lösningen på matsvinnsproblemet i skolor. Rekommendationer för utformning och införande av sådana förändringsstrategier presenteras, med särskilt fokus på planerade åtgärder (nudges) och praktisk tillämpning. Målet är att studien skall kunna bidra till tillämpningen av beteendeinsikter inom miljöområdet. Två tidigare studier ligger som grund för uppsatsen, en litteraturstudie, som syftat till att undersöka nudging som ett hjälpmedel för hållbar samhällsutveckling, och en pilotstudie, som syftat till att undersöka elevers beteende i matsalen och hur de handskas med maten som blir över. Första studien fann flera praktiska brister om nudging (verktyget) skall brukas lyckosamt, långvarigt och i större utsträckning inom miljöarbetet. Pilotstudien fann irrationellt fattade beslut bland elever. För att svara på hur nudging kan vara en del av lösningen på problemet med bortkastad mat i skolor tillämpade uppsatsen det strategiska ramverket för hållbar utveckling. Enligt det strategiska ramverket för hållbar utveckling tillämpas nudges som en katalyserande åtgärd medan nudging är ett konkret verktyg för strategiskt beteendeförändringsarbete. I uppsatsen presenteras nudging och nudges som två separata delar av beteendeförändringsarbetet, vilket förtydligar begreppens omfattning och roll i problemlösningen samt att det också illustrerar hur respektive del kan vara en egen del av lösningen på problemet. Utifrån kartläggning av orsaker och faktorer som står i vägen för en önskvärd beteendeförändring, drar uppsatsen slutsatser om att det finns en teoretisk potential att använda nudging för att främja en hållbar utveckling i skolor och minska matsvinnet, främst när eleverna är på väg att lämna matsalen, men också vid uppläggningssituationen och under ordinarie skoltid. Identifierade områden att fokusera på vid tillämpningen av nudges var främst feedback och återkoppling, smarta ankare, ordning, normativa budskap, engagemang, påminnelser, färre alternativ, strategisk planering, upplysning av förluster och minskat socialt bevis. Utöver detta, gav uppsatsen slutligen förslag för arbete med nudging ur ett ovan- eller underperspektiv (genom att integrera bedömningsfrågor i beslutandeprocessen) för att anpassa tillämpningen av åtgärder. / Food waste is a problem that permeates the whole food supply chain and cause economic losses, negative effects on the climate and environment and depletion of finite resources. The scale of required change necessary to counteract the negative effects is huge. In Swedens schools food waste loss is a matter of a costly wastage, both from an environmental perspective, but also with regard to municipalities' limited resources. Due to this, there is a big demand for waste loss reducing measures. Something that can help mitigate the extent of the food waste problem is behavioral change. Unfortunately, we cannot expect change to occur on one’s own. We need tools that can nudge us in the right direction. This thesis is a theoretical base that explores and describes how nudging, a tool for sustainable behaviors, can be a part of the solution to the food waste problem in school canteens. Recommendations for design and implementation of such change strategies are presented, with a special focus on planned interventions (nudges) and practical application. The goal is that the study will contribute to the application of behavioral insights in the environmental field. The foundation of the thesis consists of two earlier studies, a literature study, aimed at examining nudging as a tool for sustainable societal development, and a pilot study, aimed at examining students' behavior in canteens, and how they deal with leftovers. The first study found a number of practical shortcomings if nudging (the tool) is to be used successfully, long-term and more extensively in environmental work. The pilot study found irrationally made decisions among students. In order to answer how nudging can be part of the solution to the food waste problem in schools, the thesis applied the strategic framework for sustainable development. According to the strategic framework for sustainable development nudges employs as a catalyzing action while nudging is a tangible tool for strategic behavior change management. In the thesis nudging and nudges are presented as two separate parts of the behavior change management process, this also illustrates how each part can be part of the solution to the problem, because it clarifies the scope of the notions and their role in resolving the issue. Based on knowledge gained from the pilot study, the thesis draws conclusions that there is a theoretical potential to use nudging to encourage sustainable development in school canteens and reduce food waste, especially when students are about to leave the canteen, but also in the serving situation and during everyday school hours. Identified areas to focus on when applying nudges were mainly evaluation and feedback, smart anchors, order, normative messages, commitment, reminders, fewer options, strategic planning, loss disclosure and less social proof. In addition to this, the thesis finally gave suggestions for working with nudging from an above- or below perspective (by integrating assessment questions in the decision-making process) to adjust the application of interventions.

Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla ett lekmaterial som uppmuntrar barns kreativitet, motorik och kognitiva förmågor samtidigt som det bidrar till ett hållbart samhälle. Detta genom att ta fram ett konceptförslag på en könsneutral produkt som kan användas av barn i flera åldrar under många år. Projektet har följt en iterativ designprocess (iterERA) med de fem faserna, Planera, Rekognosera, Generera, Detaljera och Kommunicera. Arbetet inleddes med en undersökning av de tänkta användarna och dess närmiljö med hjälp av enkätundersökning, observationer och intervjuer. Parallellt med detta genomfördes en omfattande litteraturstudie för att skapa en vetenskaplig grund till arbetet. Teorin som behandlats innefattar bland annat barnens utvecklingsstadier, lek och leksakers betydelse för barnens utveckling, normkritisk design, material och designteori. Uttalade problem med dagens lekmaterial var hållbarheten då många upplevde att saker gick sönder alldeles för lätt. Undersökningen visade att det fanns behov av omformning då barnen gärna bytte lek och leksaker ofta och det fanns även ett önskemål från föräldrar att kunna återanvända och ärva leksaker mellan syskon. Viktiga egenskaper hos lekmaterial är lärande, säkerhet, omformning och produkter som bidrar till kreativitet och fri lek. Under Genereringsfasen genomfördes kreativa metoder för att få fram en stor mängd idéer som efter kombination och utveckling resulterade i fyra konceptförslag. Slutkonceptet valdes utifrån återkoppling till användarnas behov och önskemål samt utifrån den teoretiska referensramen. Projektet resulterade i lekmodulsystemet MEGO. Produkten består av lådor i olika former och lösa komponenter i trä som på ett enkelt och roligt sätt kan byggas ihop till olika lekkonstruktioner. Modulsystemet ger barn en möjlighet att på ett kreativt sätt påverka sin lekmiljö genom att bygga sina egna leksaker samtidigt som de utvecklar motoriska och kognitiva förmågor. MEGO grundar sig i hållbarhet och består av ekologiska och giftfria material.

This dissertation gives a back-ground presenting what Education for Sustainable Development (ESD) and pedagogical drama is, and it presents research on drama-use in ESD. The aim of the study is to explore drama as a tool in adult learning for sustainable development, in a Western context. The assumption is made that drama does have a potential as a tool in learning for sustainable development, and the question of how is raised. The study has a qualitative approach and by interviewing five drama teachers it explores possibilities and difficulties with using drama in ESD and what makes drama useful in ESD. Phenomenography has been used as the method to analyse the phenomenon Drama teachers’ perceptions of drama in adult learning for sustainable development. The result shows both possibilities and difficulties with using drama in ESD and four categories of description are presented: Conditions for Drama, where sufficent time, skills of the leader, ethical awareness and voluntary participation are described as prerequisites for drama. The category Meet is about creating a group climate that is the basis of all drama work. The category Learn is about acquiring knowledge, becoming motivated and equipped to act for sustainable development. Drama is helpful here as it is action-oriented, fun and evokes emotions that can lead on to reflection and motivation.  Create is the last category, where focus is on a deeper understanding of yourself as an actor in a larger context. Drama is described as a tool to become a co-creator of something new and focus is on a larger societal change, rather than individual behavioural change for sustainable development. Transformative learning is presented as a theoretical framework and the results show that the learning discribed in the category Create can be seen as transformative. / Uppsatsens bakgrund ger en sammanfattning av vad lärande för hållbar utveckling (LHU) respektive dramapedagogik är, samt exempel på studier kring dramaanvändning i LHU. Studiens syfte är att undersöka drama som verktyg i vuxnas lärandeprocesser kring hållbar utveckling i en västerländsk kontext. I studien görs antagandet att drama är ett användbart verktyg för detta och ställer forskningsfrågorna: Vad gör dramapedagogik användbart som verktyg i vuxnas lärande för hållbar utveckling? samt Vilka möjligheter och svårigheter finns det med att använda drama som del vuxnas i lärande för hållbar utveckling? Studien har en kvalitativ ansats och undersöker genom intervjuer med fem dramapedagoger vilka möjligheter och svårigheter det finns med drama som verktyg i LHU samt vad som gör drama användbart i LHU. Analysmetoden fenomenografi används för att undersöka fenomenet Dramapedagogers uppfattningar om drama som verktyg i vuxnas lärande för hållbar utveckling. Resultatet, som visar på både möjligheter och svårigheter med drama i LHU, presenteras i studiens utfallsrum med fyra beskrivningkategorier: Förutsättningar för drama, där tillräckligt med tid, kompetens hos ledaren, etisk medvetenhet och frivillighet för deltagarna beskrivs som förutsättningar för drama. Beskrivningskategorin Mötas handlar om att skapa det goda gruppklimat som är centralt i allt dramaarbete. I kategorin Lära sätts lärandet i centrum, här handlar det om att inhämta kunskap och bli motiverad och rustad att agera för hållbar utveckling. Skapa är den sista kategorin där kunskapen tas vidare till en djupare förståelse av sig själv som aktör i ett större sammanhang och förmågan att bli skapande utifrån detta. Transformativt lärande presenteras som en teoretisk ram och resultatet visar att i kategorin Skapa sker ett transformativt lärande.

Ökat växthusutsläpp i atmosfären är en av flera bakomliggande orsaker till klimatförändring, där påföljder är olika naturkatastrofer i olika delar av världen. Byggnaders energianvändning har varit en av flera mänskliga verksamheter som är grunden till ökande växthusgaser. Däremot visar senaste studier att miljöpåverkan från materialutvinning, tillverkning samt produktion är större än under en byggnads driftstid (referensstudietid på 50 år). Detta för att användning av förnybara energikällor för byggnadsuppvärmning har ökat men också för ökat byggmaterialförbrukning. Av denna anledning är det väldigt viktigt att välja ett byggnadsmaterial som har lägre miljöbelastning. Samtidigt är det också viktigt att beakta ett ekonomiskt perspektiv, då valet av materialet kan avgöras exempelvis av projektets ekonomi. Dessutom är det viktigt att beakta sociala aspekter vid val av byggnadsmaterial, detta för att kunna uppnå en hållbar utveckling. Studiens syfte är att undersöka vilket byggnadsmaterial, fibercementskiva eller brandimpregnerad träpanel till fasadbeklädnad som är mest fördelaktigt ur hållbarhetssynpunkter. En förenklad livscykelanalys och kostnadsanalys samt arbetsmiljö vid montage som social aspekt utförs i detta arbete. Livscykelanalys (LCA) är en teknikvärderings metod för att kunna bedöma en produkts miljöpåverkan under dess livslängd. Resultat visar att brandimpregnerad träpanel är bättre än fibercementskiva ur ett miljömässigt perspektiv. Däremot har fibercementskivan lägre kostnader, detta på grund av att träpanel har större underhållsbehov. När det gäller arbetsmiljösynpunkter vid installation av fasadbeklädnader är trämaterialet bättre, enligt industriarbetarna. Deras argument är materialets vikt samt dess möjlighet för finjustering.

Exploitation of soil increases in line with the urbanisation. Exploitation sometimes leads to surplus masses, generally handled as waste due to lack of a resource perspective. Many areas attractive for exploitation are more or less contaminated of pollutions and the most common alternative to handle such waste is landfilling. The context leads to extraction of virgin materials, extensive transportation and negative impact on ecosystem services. A measure of action is to utilize lightly polluted surplus masses in structures in society and at the same time applying an ecosystem service perspective, provided that the masses do not cause health risks. The study investigates if there is a need in urban areas of reuse lightly polluted soil and which parameters that generally governs reuse. Furthermore, opportunities for treating masses in a sustainable way in social planning are investigated and if there is a need of development projects on the subject. The study consists of qualitative interviews with key persons who work with soil in Kalmar, Linköping and Norrköping and a case study of a noise barrier. This is complemented by legislation. Reuse of lightly contaminated masses is today complicated and currently it seems like there is a need to increase reuse in the three cities. The need of reuse is most likely to increase in the future. There are opportunities to increase reuse of soil in social planning, especially in the detailed development plan. In order for reuse to increase, for example new guidelines will probably need to be taken regarding the assessment of pollution risk.

Lärosäten uppmanas idag att föra in hållbar utveckling som en del av utbildningen, vilket ligger till grund för denna uppsats syfte. Högskolan i Halmstad upprättade år 2013 Utskottet för hållbar utveckling där ett av målen är att göra studenter och övrig personal medvetna om arbetet med hållbar utveckling. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt insamlat material från intervjuer med medlemmar i utskottet för hållbar utveckling på ett Högskolan i Halmstad. Syftet med studien är att söka förståelse för de hinder och möjligheter som kan uppkomma i implementering av riktlinjer för en hållbar utveckling på ett lärosäte. I uppsatsen ställs frågan om hur medlemmarna i utskottet arbetar med hållbar utveckling. En kvalitativ metod har använts där det i intervjuerna framkommer några av de hinder och möjligheter som kan uppkomma i samband med implementeringen. Störst fokus ligger i att utifrån vår socialpsykologiska kunskap förstå den ekologiska kommunikationens betydelse, dels via relationen mellan texter och människa och dels mellan människor. Vi menar att det är kommunikationen som ligger till grund för samordning av handlingar. Uppsatsens teoretiska tyngdpunkt återfinns i Niklas Luhmanns systemteori, Dorothy Smiths institutionella etnografi och Johan Asplunds begrepp ”social responsivitet”. Resultatet visar att samordning lokalt delvis påverkas av translokal koordinering och att tolkning samt förståelse har betydande inverkan på samordningen av arbetet för främjandet av ekologisk medvetenhet. / Institutions are be/e/ing urged today to bring in sustainable development as part of the education, which is the foundation for this thesis purpose. University of Halmstad established in year 2013, the Sustainable Development Committee where one of the goals is to make students and staff aware of the work. We as students have never been in contact with the concept and from there have an interest in what social psychology can contribute to the expansion of sustainable development in an institution. The essay is based on a qualitative study based on empirical material collected from interviews with members of the Commission for Sustainable Development in an institution of higher learning. The purpose of the study is to seek an understanding of the barriers and opportunities that may arise in the implementation of guidelines for sustainable development at a higher education institution. The study gives an overview of some of the barriers and opportunities that arise in its implementation. The main focus lies in the basis of our social psychological knowledge to understand the ecological importance of communication, both through text and humans and between humans. We believe that it is the communication that is the basis for coordination of actions. The thesis theoretical emphasis is found in Niklas Luhmnnas system theory, Dorothy Smiths institutional ethnography and Johan Asplunds theory of ”social responsiveness”. The results show that coordination locally is partially affected by translocal coordination and interpretation, and understanding has a significant impact on the coordination of efforts to promote ecological awareness.