<p>Den här uppsatsen tar sitt avstamp i de erfarenheter vi tillskansat oss om synen på elevvård under våra VFU-perioder. Vi upptäckte då att lärare på olika stadier ansåg att elevvården bedrevs på olika sätt beroende på vilket stadie lärarna arbetar på. Vi har därför gjort en jämförande intervjuundersökning där följande frågeställningarna har stått i centrum:</p><p>1. Finns det några skillnader i det dagliga arbetet med elevvård och i synen och inställningen till denna på de olika stadierna?</p><p>2. Vad är det som skiljer sig åt, vilka likheter finns?</p><p>3. Hur ser lärarna på sitt arbete som elevvårdaren,.</p><p>Vi har intervjuat tio lärare som antingen jobbar i år 4-6 eller 7-9 för att få deras syn på problemet.</p><p>I våra resultat har vi kommit fram till några olika slutsatser utifrån vårt resultat. De viktigaste är att inställningen till elevvården inte skiljer sig mellan stadierna men att det arbete som bedrivs skiljer sig åt, mycket beroende på den struktur och organisations som skapar olika förutsättningar på de olika stadierna. Utifrån denna studie kan man dra slutsatsen att elevvården bör ha en fortsatt viktig roll i skolan, det är viktigt att skolans personal har kompetens i dessa frågor och att skolan får resurser till detta arbete. Vi anser att lärarutbildningen bör lägga större vikt vid dessa frågor för att underlätta arbetet på skolorna.</p>

Den här uppsatsen tar sitt avstamp i de erfarenheter vi tillskansat oss om synen på elevvård under våra VFU-perioder. Vi upptäckte då att lärare på olika stadier ansåg att elevvården bedrevs på olika sätt beroende på vilket stadie lärarna arbetar på. Vi har därför gjort en jämförande intervjuundersökning där följande frågeställningarna har stått i centrum: 1. Finns det några skillnader i det dagliga arbetet med elevvård och i synen och inställningen till denna på de olika stadierna? 2. Vad är det som skiljer sig åt, vilka likheter finns? 3. Hur ser lärarna på sitt arbete som elevvårdaren,. Vi har intervjuat tio lärare som antingen jobbar i år 4-6 eller 7-9 för att få deras syn på problemet. I våra resultat har vi kommit fram till några olika slutsatser utifrån vårt resultat. De viktigaste är att inställningen till elevvården inte skiljer sig mellan stadierna men att det arbete som bedrivs skiljer sig åt, mycket beroende på den struktur och organisations som skapar olika förutsättningar på de olika stadierna. Utifrån denna studie kan man dra slutsatsen att elevvården bör ha en fortsatt viktig roll i skolan, det är viktigt att skolans personal har kompetens i dessa frågor och att skolan får resurser till detta arbete. Vi anser att lärarutbildningen bör lägga större vikt vid dessa frågor för att underlätta arbetet på skolorna.

<p>Detta examensarbete ger en bild av hur högstadielärare ser på specialpedagoger och deras arbete på högstadiet. Det visar också lärarnas inställning till specialpedagoger och deras arbete. Resultatet visar att inställningen hos lärarna varierar men man har tillit till specialpedagogernas kompetens. Lärarna använde sig av de specialpedagogiska resurserna i varierande grad, där lärarna i kärnämnena använde sig mer av den specialpedagogiska resursen än övriga lärare.</p>

Detta examensarbete ger en bild av hur högstadielärare ser på specialpedagoger och deras arbete på högstadiet. Det visar också lärarnas inställning till specialpedagoger och deras arbete. Resultatet visar att inställningen hos lärarna varierar men man har tillit till specialpedagogernas kompetens. Lärarna använde sig av de specialpedagogiska resurserna i varierande grad, där lärarna i kärnämnena använde sig mer av den specialpedagogiska resursen än övriga lärare.

Syftet med den kvantitativa studien är att undersöka högstadieelevers läsvanor och attityder till fiktionstexter. Mot bakgrund av olika synsätt på svenskämnet, läroplanen, förståelsen av de svenska elevernas sjunkande läsförståelse, forskning om vilka fördelarna med fiktionsläsning är kontra vad som gör fiktionsläsning intressant samt tidigare forskning, har 31 elevers och åtta lärares enkätsvar sammanställts och granskats. Resultatet visar att i den undersökta elevgruppen är intresset för fiktionstexter och läsning av densamma tämligen lågt. Av elevernas enkätsvar kan man utläsa en marginell eller ingen skillnad mellan pojkars och flickors läsvanor och inställning till fiktionstexter. Däremot menade lärarna att flickor var mer positiva till fiktionstexter och även hade en högre läsförståelse. Vidare visar resultatet att fiktionsläsning hos högstadieelever har minskat och intresset för fiktionstexter är lägre än tidigare. Den huvudsakliga anledningen till detta är den digitala revolutionen som gör att eleverna tillbringar mycket tid uppkopplade framför skärmar och väljer att titta på filmer och serier, istället för att till exempel läsa en bok.

I följande litteraturöversikt fördjupar jag mig i användning av serier som visuellt stöd inom undervisning i Bild och Engelska på högstadiet samt på Gymnasieskolan. Detta är även ett gestaltande arbete, då delar av inledning, bakgrund, resultat och avslutande reflektion presenteras i serieformat. Syftet med undersökningen är att synliggöra seriens potential som visuellt stöd inom bild och språkundervisning på högstadiet samt på gymnasiet. Forskningsfrågorna är “Vilka möjliga användningsområden kan identifieras för serier som visuellt stöd i bild och språkundervisning?” samt “Baserat på svar från del 1: Hur skulle en planering, anpassad för undervisning i en svensk skolkontext och innehållande liknande uppgifter, kunna se ut?”. Då resultatet av litteraturöversikten visar en brist på studier utförda i Sverige, anpassas resultaten av de existerande internationella studierna till en svensk skolkontext. Litteraturöversikten visar också brist på studier utförda i ett Bild-klassrum med absolut störst fokus på serier som ett verktyg för ökad läsförståelse. Baserad på detta resultat presenteras en planering för ämnesöverskridande arbete i Bild och Engelska, baserat på Deweys teorier. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till Deweys teorier kring pedagogik och utbildning, med fokus på elevaktiva uppgifter där de praktiska uppgifterna får ta större plats i klassrummet. / In the following literature review I will explore the use of comics as a visual aid in Art- and English education in upper secondary school and high school. This is also a creative student paper and parts of the introduction, background, result and final reflections is presented in the form of comics. The purpose of this paper is to make the potential of comics as a visual aid within Art and language education visible.

På Årstafältet planeras en ny stadsdel med ett publikt urbant aktivitetsstråk, och vi vill ge vår skola en särställning i denna nya byggda kontext. Årstafältet är en storskalig horisontell plats, och kräver därför en större gest - något som sticker ut och bryter av det horisontella fältet. Att jobba på höjden kändes därför självklart och vertikalitet blev på så sätt ett viktigt ord.  Byggnaden möter även landskapet genom att bli en förlängning och ett avslut på aktivitetsstråket. Det urbana livet och gatans aktivitet fortsätter in i byggnaden, och blir en nod och ett landmärke på platsen. Att byggnaden sträcker sig uppåt innebär också att en stor yta på tomten frigörs. Det givna programmet för den nya skolbyggnaden har rubriken ”Sport och skola”. Vi har valt att tolka ordet sport som aktivitet och rörelse, och detta har vi kopplat ihop med byggnadens vertikala grepp. Aktivitetstemat ramar in och genomsyrar hela byggnaden genom att en idrottshall är placerad längst ner, och en högst upp. Mellan dessa idrottshallar spänner olika typer av vertikal kommunikationer, som också börjar och avslutas i två läktare.  I programmet uttrycks även en önskan om att byggnaden ska bli mer än bara en skola - det ska finnas plats för offentlighet och publika funktioner. Därför är byggnadens rum utformade och avsedda för att kunna användas på ett mångfunktionellt sätt. / A new district is planned at Årstafältet, with a public urban activity path. We want to give our school a special position in this newly built context. Årstafältet is a large-scale horizontal location, and therefore requires a larger gesture - something that stands out and breaks the horizontal field. To work at height therefore felt obvious for us and verticality became an important word in our work.The building also meets the landscape by being an extension and an end to the activity path. Urban life and street activity continues into the building, making the building a node and a landmark on the site. The fact that the building extends upwards also means that a large area on the site is released, therefore a piece of Årstafältet is kept.The given program for the new school building has the title "Sport and school". We have chosen to interpret the word sport as activity and movement, and this we have linked to the vertical grip of the building. The activity theme frames the entire building by the fact that an athletic hall is located at the bottom and one at the top. Between these sports halls, different types of vertical communications span, which also begin and end in two stands.The program also expresses the wish that the building should be more than just a school - there should be room for public functions. Therefore, the building's rooms are designed and intended to be used in a multifunctional manner.

Den här studien syftar till att undersöka matematiklärares erfarenheter av vad som gynnar respektive hindrar elevers positiva matematikutveckling i samband med övergången till högstadiet. Den teoretiska utgångspunkten i det här arbetet är det sociokulturella perspektivet. I semistrukturerade intervjuer har matematiklärare på mellanstadiet respektive högstadiet fått berätta om matematikundervisning och specialstöd på respektive stadie samt om övergångsrutiner och om sådant som skiljer de båda stadierna åt. Intervjuerna transkriberades, bearbetades med tematisk analys och resultaten analyserades med några centrala aspekter av den sociokulturella teorin. I den tematiska analysen framkom två huvudteman. Det första är arbetssätt som relaterar till gynnande och hindrande faktorer som rör respektive stadies arbetssätt kopplat till matematiklektioner och specialstöd. Det andra är övergången som relaterar till gynnande och hindrande faktorer i själva överlämningsprocessen och i skillnader mellan årskurs 6 och årskurs 7. Våra informanter berättar om betydelsefulla skillnader som till exempel rör arbetssätt och bedömningar samt beskriver i många fall fungerande överlämningsprocedurer. Vi blev särskilt intresserade av våra informanters svar om vårdnadshavares marginella inblandning i stadieövergången samt hur man skulle kunna tänka på stadieövergripande kollegialt arbete som ett led i en bättre stadieövergång för eleverna.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet arbetar inom friluftsliv, vilka aktiviteter som premieras, samt hur de beskriver att deras arbete med formativ bedömning inom friluftsliv ser ut. Vidare ämnar vi även analysera de ramfaktorer som påverkar friluftslivsundervisning och den formativabedömningen inom friluftsliv. Det leder till följande frågeställningar: Vilka aktiviteter arbetarlärare i idrott och hälsa på högstadiet med i sin friluftslivsundervisning? Hur realiseraslärarnas planering för formativ bedömning i friluftslivsundervisning? Vilka samband mellanolika ramfaktorer och begränsningar respektive möjligheter för friluftslivsundervisning ochformativ bedömning inom friluftsliv kan identifieras? Teori och metod: Studien utgår från ramfaktorteorin för att analysera påverkande faktorer förfriluftslivsundervisning och arbete med formativ bedömning. Dylan Wiliams (2011) definition av och nyckelstrategier för formativ bedömning användes i studien. Vi använder en mixed-method med enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval bestod av 99 lärare i idrott och hälsa på högstadiet insamlade huvudsakligen genom ett totalurval. Resultat: Studiens resultat påvisade att friluftslivsundervisningen tillskrivs mycket tid i undervisningen och en bredd av aktiviteter som premieras med ett upplevt stort fokus på upplevelsebaserad undervisning trots en tydlig aktivitetscentrerad undervisning. Arbetet med formativ bedömning är huvudsakligen centrerad kring att tydliggöra målen för eleverna och att arbeta med feedback i undervisningen. Ramfaktorer som studien visar påverkar friluftslivsundervisningen är stöd från ledning och kollegor, ekonomiska förutsättningar och tid. Formativ bedömning påverkas mest av formuleringen av centralt innehåll och betygskriterier, respondenternas egen kunskap, klasstorlek och planeringstid. Slutsats: Slutsatsen som vi kan dra är att aktiviteterna och tiden som allokeras för friluftslivsundervisning är beroende på den undervisande läraren. Ramfaktorer som påverkar undervisningen är även den väldigt beroende på skolan och läraren som undervisar. Huvudslutsatsen som vi kan dra är att arbetet med formativ bedömning inom friluftlivsundervisningen tenderar att ske spontant vilket är problematiskt då det inte säkerställer att eleverna erbjuds formativ bedömning konsekvent genom undervisningen. / Aim and research questions: The aim of the study is to explore how teachers in physicaleducation in lower secondary school teach friluftsliv, which activities that are favoured, as well as how they describe their use of formative assessment in friluftsliv. Furthermore, thestudy aims to analyse frame factors that affect the teaching of friluftsliv and formative assessment in friluftsliv. Which leads to the following research questions; What activities do teachers in physical education in lower secondary school use in the teaching of friluftsliv? How is formative assessment realized in the teaching of friluftsliv? What correlations between frame factors and restricting or enabling of the teaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv can be identified? Theory and method: The study uses frame factor theory to analyse affecting factors for theteaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv. Dylan Wiliams(2011) definition of- and key strategies for formative assessment were adopted in this study.The study is a mixed-method study that uses a survey as a method of data collection. The studies respondents consisted of 99 lower secondary school teachers in physical education andwere elicited through a total selection. Results: The result of the study shows that the teaching of friluftsliv is attributed aconsiderable amount of time and a broad set of activities are favoured with a perceived focuson experiental teaching despite a clear activity-centered education. The use of formative assessment is mainly centered on clarifying learning intentions for students and the use offeedback in education. Frame factors that the study has shown affect the teaching of friluftsliv are support from management and colleagues, financial conditions and time. Formative assessment is affected the most by the formulation of the core content and grading criteria, therespondents’ own knowledge, class size and time for planning. Conclusions: The conclusion that the study can draw is that activities and time that are allocated towards the teaching of friluftsliv are dependant on the teacher. Frame factors that affect the teaching are also very dependant on the school and the teacher. The mainconclusion the study can draw is that the use of formative assessment in the teaching offriluftsliv tends to be spontaneous which is problematics since it does not ensure that the students consistently are given formative assessment throughout the education.

Denna studies syfte är att undersöka hur svenska som andraspråkslärare på högstadiet använder datorer i sin undervisning samt vilka attityder de har till datorerna. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ metod. Fyra lärare, verksamma inom en och samma kommun, intervjuades. Under intervjuerna användes en halvstrukturerad intevjuguide som är baserad på Palmgren &amp; Johansson (2012). Undersökningens resultat visade att lärarna använder datorerna ofta i undervisningen. Översättning är det som datorerna används till mest i svenska som andraspråksundervisningen. Andra datorfunktioner som används frekvent är textskrivning och inlämning av uppgifter och respons från lärarna till eleverna. I Johansson &amp; Palmgrens (2012) undersökning om datoranvändningen i svenska framkom det att datorerna mest används till att skriva texter och till att söka efter information. Datoranvändningen i svenska som andraspråk skiljer sig således från datoranvändningen i svenska. Lärarna är alla positiva till datoranvändningen. De största fördelarna anses vara de ovannämnda funktionerna. Den främsta nackdelen med datorerna anses vara distraktioner som kan utgå från datorn, till exempel när datorn används till annat än skolarbete under lektionerna.