Tvåspråkighet och läs- och skrivsvårigheter                                                                                      - Lärares arbete med tvåspråkliga, högstadieelevers läs- och skrivsvårigheter   2011                                                                                                     Antal sidor: 36 Ett stort antal barn och ungdomar i Sverige har någon form av läs- och skrivsvårigheter. Bland dessa är elever med annat modersmål överrepresenterade där lägre resultat på läs- och skrivförmåga uppvisas. Denna studies huvudsyfte är att undersöka hur en grupp högstadielärare arbetar med tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Detta kan bidra till att öka förståelsen för elever med annat modersmål och därigenom öka möjligheter för en god utveckling av läs- och skrivförmågan.     Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med sex lärare och en speciallärare. Studiens resultat visar att lärare finner det svårt att förklara vad tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter beror på. Vidare lyfter lärare upp vikten om helhetsbilden på eleven för att förebygga samt underlätta tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar också att lärare ser föräldrar som viktiga samarbetspartner för tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Modersmålsundervisning ses som den bästa insatsen för att förebygga tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Slutsatsen av studiens resultat är att det är viktigt att involvera modersmålsundervisning på skolan under skoltid/undervisningstid för att uppnå en mer effektiv undervisning för tvåspråkiga elever.         Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, tvåspråkighet, högstadieelever

Elever betraktar kemi som ett svårt, tråkigt ämne och lärarna är frustrerade över oengagerade elever med dåliga resultat i kemi. Lärare har länge insett vikten av att stimulera elevernas engagemang för att förbättra lärandet. I denna studie undersöks elevers engagemang i kemiundervisning utifrån elevers perspektiv och upplevelse. Genom semistrukturerade intervjuer undersöktes hur högstadieelever upplever sitt engagemang i kemi och vilken betydelse undervisningssättet har för deras engagemang. Studien visar att det finns skillnad i elevers upplevelse av kemiundervisning. De engagerade eleverna lägger inte stor vikt vid undervisningssättet, med andra ord det påverkar inte deras engagemang, medan de som är mindre engagerade tycker att undervisningssättet spelar roll för deras engagemang och lärande. Att konkretisera kemi, hitta tillämpningar och att läraren hjälper och stöttar eleverna kan hjälpa eleverna att öka deras engagemang i kemi.

För att förstå hur biologiska system fungerar behöver elever lära sig olika begrepp och hur dessa relaterar till varandra, något som kan upplevas som svårt i den naturorienterande undervisningen. I denna studie undersöks betydelsen av bildstöd som ämnesdidaktisk strategi för begreppsinlärning inom det mänskliga nervsystemet. Studien har genomförts på en högstadieskola i en Stockholmsförort med fyra klasser i årskurs 9. Samtliga klasser har genomgått en lektionsserie om det mänskliga nervsystemet, och två klasser har kompletterats med bildstöd som arbetsmetod. Den första lektionen fick eleverna en begreppslista med åtta centrala begrepp kopplade till nervsystemet; två klasser fick begreppen enbart förklarade i text, och två klasser fick begreppen förklarade i text samt med kompletterande bildstöd till varje begrepp. Studien har ett både kvantitativt och kvalitativt angreppssätt, och empiriskt material har samlats in genom ett skriftligt läxförhör samt en anonym elevenkät. Våra resultat är motstridiga beroende på om vi ser på utfallet av läxförhöret eller elevenkäten. Resultatet från läxförhöret tyder på att bildstöd inte var gynnsamt för begreppsinlärningen, medan elevenkäten tydligt visar att en stor andel elever från båda undersökningsgrupperna upplevde bildstöd som positivt. Vi ifrågasätter vår studiedesign kopplad till den utdelade begreppslistan (med/utan bilder) och lyfter betydelsen av elevernas förkunskaper i biologi, tillsammans med deras upplevelse av bildstöd som stöttande för begreppsinlärningen, i enlighet med tidigare forskningsresultat.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om det finns islamofobi bland eleverna. Genom en enkätstudie på 103 elever i en mellanstor högstadieskola i södra Sverige har jag tagit reda på vad eleverna tycker och hur de ställer sig till religionen islam och om deras inställning till islam kan klassificeras som islamofobi. Vidare undersöker jag vad de anser att religionskunskapsundervisningen har bidragit med. Genom att använda mig av teorier som orientalismen och didsktiska teorier har jag försökt att besvara på frågorna om varför islamofobi uppstår och förslag på hur en lärare kan arbeta i klassrummet för att motverka islamofobiska uttryck och föreställningar. Resultatet som framkom genom enkätstudien var att majoriteten av eleverna hade en positiv inställning till islam. I påståendena som berörde islam som en främlingsfientlig religion valde majoriteten av eleverna att besvara med att de inte anser att islam är ett hot eller att islam förespråkar terrorism. Majoriteten av eleverna valde att besvara frågeställningarna i en positiv riktning vilket innebär att de inte visade att de hade islamofobiska föreställningar och resultatet visade att mestadels av deras föreställningar, förutom frågan om bland annat kvinnoförtryck, tyder på att de inte har några föreställningar om religionen islam.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever på högstadiet upplever lärarens formativa bedömning. Studien lägger sitt fokus på den feedback som läraren ger under lektionstid vid momenten spel på ackordsinstrument och sång samt om feedbacken upplevs som likvärdig av pojkar och flickor. Studien visar att de flesta eleverna upplever att den formativa bedömningen är likadan till pojkar och flickor. Däremot visar den även att var tredje elev upplever att den formativa bedömningen inte är likadan till pojkar och flickor. Genom intervjuer har studien visat att anledningarna till att den formativa bedömningen upplevs olika till pojkar och flickor beror på flera faktorer. Dels kan det bero på lärarens förväntningar på eleverna, dels elevens motivation och prestation.

Bakgrund: Intag av en balanserad skollunch har associerats till hälsosamma matvanor i övrigt, däribland bättre måltidsordning och mer hälsosamma mellanmål.Syfte: Att undersöka elevers lunchvanor under skoldagar vid en högstadieskola i Arjeplog och en i Arvidsjaur.Metod: En enkät delades ut till 110 elever i årskurs 8 och 9 i Arjeplog och Arvidsjaur. Enkäten frågade efter elevernas lunchvanor, om intag av utrymmesmat samt frukt och grönsaker.Resultat: Fyra av fem elever åt skollunch dagligen (77 %, n=84). Mindre än var femte av dessa åt en balanserad skollunch enligt Livsmedelsverkets definition (17 %, n=14). Fler intog en balanserad skollunch i Arvidsjaur än i Arjeplog (p=0,009). Den oftast valda anledningen till att skollunchen intogs var för att stilla hungern och för att den inte konsumerades att de inte tyckte om maten. Av de som inte åt skollunch dagligen var det vanligast att de åt snabbmat istället. Det var 62 % (n=67) av alla deltagare som ansåg att skollunchen hade för få alternativ av varmrätter. Av eleverna åt 53 % (n=57) godis minst två dagar per vecka. De som åt en balanserad skollunch åt mer frekvent grönsaker, samt frukt än de med obalanserad skollunch (p<0,001 respektive p=0,023). Grönsaker intogs dagligen av 37 % (n=15) av tjejerna och 17 % (n=11) av killarna (p=0,025).Slutsats: Högstadieelevernas måltidsmönster vid lunchtid i Arjeplog och Arvidsjaur indikerar mindre hälsosamma matvanor i övrigt. Tendenser till mindre hälsosamma matvanor ses i Arjeplog. Smaken och kvaliteten på maten har stor betydelse för om ungdomarna i högstadiet konsumerar skollunchen eller inte. Satsningar på skolmaten är en viktig investering i folkhälsan. / Background: Intake of a balanced school lunch has been associated with healthier eating habits in general, for example better meal planning and healthier snacks.Objective: To investigate the lunch habits of pupils during school days, in one secondary school in Arjeplog and Arvidsjaur, respectively.Method: A survey was handed out to 110 pupils in 8th and 9th grade in Arjeplog and Arvidsjaur. The survey asked for the pupils’ lunch habits, intake of high sugary and fast food as well as fruit and vegetables.Results: Four out of five pupils ate school lunch daily (77 %, n=84). Less than every five of these pupils ate a balanced school lunch according to the Swedish food administration’s definition (17 %, n=14). More pupils ate a balanced school lunch in Arvidsjaur (p=0,009). The most chosen reason to eat school lunch was to satisfy ones hunger, and for not to eat that they didn’t like the food. Among non-school lunch eaters, it was most common to eat fast food instead. Of all the pupils, 62 % (n=67) thought that the school lunch was lacking main course options. Candy was eaten at least two days per week by 53 % (n=57) of the pupils. Among balanced school lunch eaters, fruit and vegetables where consumed more frequently than among those eating an unbalanced school lunch (p=0,023; p<0,001, respectively). Vegetables where eaten daily by 37 % (n=15) of the girls and 17 % (n=11) of the boys (p=0,025).Conclusion: The eating habits during lunchtime in Arjeplog and Arvidsjaur indicate less healthy dietary habits in general. There are tendencies of less healthy food habits in Arjeplog. When deciding whether to eat school lunch or not, taste and quality of the food is of major importance. Investment in school meals is an important investment in public health.

Previous research shows that Swedish teenagers’ reading of fiction have decreased during the last decade (Skolverket 2006). As future librarians we found ourselves asking why, and an interest to look into this was triggered.   The purpose of this Bachelor thesis is therefore to examine why teenagers’ reading of fiction is decreasing. Focus lies on students’ perception of their own reading, both inside and outside the school environment. Based upon this we will try to create an understanding for their low reading of fiction.   Seven students in the ninth grade were interviewed using qualitative interviews. The material from the interviews were then thematically structured and thereafter analysed on the basis of theories from John Dewey (2002) and Louse M. Rosenblatt (2002). John Dewey’s theory is mainly about the individual’s education through democracy and Louise M. Rosenblatt deals with literature as a tool in maintaining a democracy. The reason for the use of two different theories is because they complete each other in a way that suits the purpose of our thesis. Another source of information used in the analysis is Gunilla Molloy's doctoral thesis (2002) about differences in teachers and students selection of literature.   The results show that there are several indications to teenagers’ low interest of reading fiction. Amongst others, the teachers’ selection of fiction within the school environment does not agree with those of the students’ and therefore affect their joy of reading. The literature within the school environment also often lacks content for the students to relate to and consequently they loose the experience of reading.

<p>Previous research shows that Swedish teenagers’ reading of fiction have decreased during the last decade (Skolverket 2006). As future librarians we found ourselves asking why, and an interest to look into this was triggered.</p><p> </p><p>The purpose of this Bachelor thesis is therefore to examine why teenagers’ reading of fiction is decreasing. Focus lies on students’ perception of their own reading, both inside and outside the school environment. Based upon this we will try to create an understanding for their low reading of fiction.</p><p> </p><p>Seven students in the ninth grade were interviewed using qualitative interviews. The material from the interviews were then thematically structured and thereafter analysed on the basis of theories from John Dewey (2002) and Louse M. Rosenblatt (2002). John Dewey’s theory is mainly about the individual’s education through democracy and Louise M. Rosenblatt deals with literature as a tool in maintaining a democracy. The reason for the use of two different theories is because they complete each other in a way that suits the purpose of our thesis. Another source of information used in the analysis is Gunilla Molloy's doctoral thesis (2002) about differences in teachers and students selection of literature.</p><p> </p><p>The results show that there are several indications to teenagers’ low interest of reading fiction. Amongst others, the teachers’ selection of fiction within the school environment does not agree with those of the students’ and therefore affect their joy of reading. The literature within the school environment also often lacks content for the students to relate to and consequently they loose the experience of reading.</p><p> </p>

The study’s aim was to examine reading ability in secondary school students. The participants; 30 grade 7 students (13 years old) and 30 grade 8 students (14 years old) without literacy problems, and eleven grade 8 students whom either had documented literacy problems or received special education for it, were selected through convenience sample. Text comprehension was tested by three texts which are called the Skobigotexts. Three reading settings were applied: listening, silent reading and silent reading with textsupport. Following the texts, literal and inference questions were asked. The first text was read out loud to each participant, the next text was read silently and the last text was also read in silence but the participants were allowed to have the text in front of them whilst answering the questions. Further, phonological awareness and decoding ability was examined. Whether the comprehension differed within and between the groups regarding reading setting and type of question was looked upon. The results showed that all groups were benefited by silent reading with textsupport and performed better on literal questions. Furthermore, it was found that participants without and with literacy problems performed equivalent regarding text comprehension. However did grade 7 and 8 perform significantly worse than standard average for grade 6. Although the study generated low scores, a conclusion was drawn that secondary school students without or with literacy problems didn’t have any substantial difficulties to interpret and answer questions regarding these texts. Due to the fact that the participants without and with literacy problems performed equally on the Skobigotexts, does not the authors of this study consider these texts as clinically reliable for investigating literacy problems in secondary school students. / Syftet med studien var att undersöka läsförmåga bland högstadieelever utan och med lässvårigheter. Deltagarna rekryterades efter bekvämlighetsurval. Dessa var 30 elever i årskurs 7 samt 30 elever i årskurs 8 utan läs- och skrivsvårigheter och elva elever i årskurs 8 med antigen dokumenterade läs- och skrivsvårigheter eller som erhöll specialundervisning för detta. Textförståelse undersöktes genom tre texter som kallas Skobigotexterna. Texterna presenterades genom tre olika lässätt och efter varje text fick deltagarna svara på tillhörande fakta- och inferensfrågor. Den första texten fick deltagarna uppläst, nästa text fick de läsa tyst och den sista texten fick de också läsa tyst men ha kvar framför sig som stöd vid besvarande av frågor. Vidare undersöktes fonologisk medvetenhet och avkodningsförmåga. Huruvida förståelsen skiljde sig åt mellan och inom grupperna vad gällande lässätt och frågetyp undersöktes. Resultaten visade att samtliga grupper gynnades av tyst läsning med textstöd och presterade bättre på faktafrågor jämfört med inferensfrågor. Vidare konstaterades att deltagare utan respektive med läs- och skrivsvårigheter presterade likvärdigt på textförståelsetestet. Vidare var normeringsgruppernas medelvärde signifikant lägre än normerat medelvärde för årskurs 6. Trots att textförståelsetestet genererade låga poäng drogs en slutsats om att högstadieelever utan respektive med läs- och skrivsvårigheter ej hade några väsentliga svårigheter att tolka samt svara på frågor om texterna. Eftersom deltagarna utan och med läs- och skrivsvårigheter presterade likvärdigt på Skobigotexterna anser författarana av föreliggande studie att dessa texter ej är tillämpliga vid utredning utredning av läs- och skrivsvårigheter av högstadieelever.

Denna rapport är ämnad att undersöka vilken sorts feedback digitala spel kan ge föratt främja motivation och lärande. Studien utförs kvalitativt med fokusgrupper somdatainsamlingsmetod och med högstadieelever som målgrupp. Syftet med studien äratt undersöka dessa aspekter i digitala spel för att se hur de kan överföras till lärospeleller serious games på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Frågeställningenutformas dock med ett något bredare omfång för att möjliggöra andra eventuellaanvändningsområden för resultaten. Resultaten från studien jämförs med existerandelitteratur och slutsatserna visar att digitala spel främjar lärande och motivation genomatt tillåta en stegvis kunskap, en intuitiv förståelse genom att sätta information i enrelevant kontext eller handling och där spelaren hela tiden har ett syfte med att utföraen uppgift. Spel är flexibla och låter spelaren lära på ett sätt som passar dem, devisualiserar en spelares utveckling och låter spelare utmana sig själva mot andrasamtidigt som de låter spelare lösa problem tillsammans och där varje spelare kanbidra med sitt eget perspektiv för att lösa ett problem.