Syftet med undersökningen var att få en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa samt idrottsundervisningens påverkan på psykisk hälsa. Det var en kvantitativ undersökning med enkäter, där 124 högstadieelever från två mellansvenska skolor besvarade enkäten. Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa positivt när det gäller att känna sig avslappnad, humöret, självuppfattning och bättre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansåg att de i idrottsundervisningen fick de lära sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hälsan hela livet. Däremot upplevde flertalet av eleverna att det som händer i omklädningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas påverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer.

Syfte: var att undersöka vilken pedagogisk metod, instruktörsledd eller filmbaserad med facilitator som ger bäst kunskap såväl kortsiktigt som långsiktigt vid hjärt-lungräddningsutbildning (HLR) i årskurs sju. Syftet var även att undersöka elevers motivation till att ingripa i en akut hjärtstoppssituation. Teori Då lärande enligt läroplanen ska ske i social miljö, genom samspel har jag i studien valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där kontexten är viktig i ett sammanhang, i kombination med praktikorienterad teori för att beskriva lärandet. Metod Datainsamling har skett genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Åttio elever utförde treminuters praktiskt test direkt efter utbildningstillfället i HLR samt efter tre månader. Bedömning av medvetandekontroll och andningskontroll utfördes genom direktobservation. Kvalitet på utförd HLR registrerades via en övningsdocka kopplad till ett datorbaserat program, Leaerdal PC skill reporter. Insamlad data registrerades i en modifierad version av mätinstrumentet Cardiff Test. I testet bedömdes 13 variabler med total poängsumma 12-48 poäng. Primärt effektmått var den totala poängen med enskilda variabler som sekundär endpoints. En hypotes är att det inte är någon skillnad mellan utbildningsmetoderna gällande elevernas totalpoäng, vilket medför att den filmbaserade metoden är effektivare då den utförts i helklass. Semistrukturerade intervjuer genomfördes direkt efter utbildningstillfället för att undersöka elevers motivation till att göra en livräddande insats. Resultat: Ingen signifikant skillnad ses mellan utbildningsgrupperna beträffande kvalitetstestets totalpoäng, vare sig vid mätning direkt efter utbildningstillfället; instruktörsledd 33 poäng, DVD-baserad 34 poäng, eller vid tre månaders uppföljning; instruktörsledd 31 poäng, DVD-baserad 30 poäng. Vid tremånaders test utförde majoriteten av eleverna bröstkompressioner med handplacering för långt ned mot bröstbensspetsen, DVD-baserad 20 %, instruktörsledd 48 %. I den instruktörsledda gruppen sågs vid tre månaders uppföljning en signifikant ökning av andelen elever som utförde kompressioner med korrekt kompressionsdjup (5-6 cm), 7,5 % vs 32,5 %, DVD-baserad 10 % vs 25 %. Flertalet elever ansåg spontant att de hade tillräckliga kunskaper för att göra en livräddande insats. Vid följdfrågor framkom dock att flertalet av de intervjuade kände oro och rädsla för bristande kunskaper, dels för att skada den drabbade, dels för att göra fel vid en livräddande insats i verkligheten. Några elever beskrev att bekräftelse och återkoppling bidrog till att stärka elevens självkänsla till att våga ingripa i en verklig situation, vilket kan vara svårt att hinna med vid utbildning i stora grupper. En möjlig slutsats är att den filmbaserade metoden är effektivare sätt till antal utbildade deltagare, men med stöd av sociokulturell teori bör det i framtida utbildningar avsättas mer tid för gemensamt lärande, tillvaratagande av frågeställningar samt avsättning av tid för individuell och gemensam reflektion. / Aim: To compare students’ practical CPR skills and attitude to perform bystander CPR after instructor-led versus DVD-based training. Method:  Data was collected through a combination of quantitative and qualitative methods. CPR skills were assessed of 80 seventh grade students during a three minutes practical test, directly after training and at three months follow up by using a PC Skill Reporting System. For CPR skills a total score, 12-48 points, was calculated.  A hypothesis is that there is no difference between training methods regarding students' total score, which means that the DVD-based method is more efficient when performed with the whole class. Nine semi-structured interviews were conducted immediately after the training to investigate students' motivation to make a life-saving effort. Result: There were no significant differences between the instructor-led or the DVD-based group regarding CPR skills, a total score of 33 points versus 34 points directly after training and 31 points versus 30 points at three months, respectively.Most students felt spontaneously that they had enough knowledge to make a life-saving effort, but the follow-up questions showed that the majority of the responders, felt worry and fear of lack of sufficient knowledge, to harm the victim or to make mistakes in a life-saving situation. Some students described that feedback after the practical test, helped to strengthen the student's self-esteem, which can be difficult to find time for when training in large groups.One possible conclusion is that the DVD-based method is more efficient in number of participants trained, but with support of the socio-cultural theory, it should in future trainings aside more time for joint learning, valorization of issues and deposition of time for individual and collective reflection.

Bakgrund Vegetarisk mat har både miljö-och hälsomässiga fördelar. Kostmönster formas i tidig ålder och hemmet har visat sig kunna påverka barns inställning till vegetarisk mat, beroende på vilka livsmedel som finns i hemmet samt hur familjen konsumerar och förhåller sig till den. Att skolan erbjuder vegetarisk mat har också visat sig kunnat påverka elevernas inställning till den typen av måltid i positiv riktning. Syfte Studiens syfte var att undersöka högstadieelevers konsumtion av och inställning till vegetarisk mat, samt om det fanns skillnader mellan könen vad gäller konsumtion respektive inställning. Studien syftade även till att undersöka eventuella samband mellan inställningen till vegetarisk mat, konsumtionen av vegetarisk mat i hemmet samt tillgängligheten av vegetarisk mat i skolan. Metod Undersökningen genomfördes via en webbenkät som delades ut till högstadieelever på två utvalda skolor i Västerbotten under våren 2017. De insamlade enkätsvaren (n=104) analyserades med Chi2-test, med signifikansnivån p <0,05. Resultat Tjejer åt vegetarisk mat i större utsträckning, både i hemmet (p=0,010) och i skolan (p=0,039).  Deltagare som åt vegetarisk mat i hemmet var också mer positivt inställda till den typen av mat. I skolan där vegetarisk mat fanns tillgängligt för alla, var eleverna också mer positivt inställda till den. Slutsats Slutsatsen är att både skolan och familjen har möjlighet att påverka unga människors konsumtion och inställning till vegetarisk mat. Det finns dock många andra faktorer som kan påverka barn och ungdomars måltidsval och därför bör fler studier göras inom detta område. / Background Vegetarian food has both environmental and health benefits. Dietary patterns are formed at an early age. It has been shown that the home environment influence children's attitudes toward vegetarian meals, depending on the food that is available at home and how the family consume and relate to it. The schools who offers vegetarian meals has also proved to influence students’ attitudes towards that type of meals in a positive direction. Objective The purpose of this study was to investigate primary school students’ consumption of and attitudes towards vegetarian food, and if there are any differences between the sexes in terms of consumption and attitude. The study also aimed to examine possible associations between attitudes towards vegetarian food, the consumption of vegetarian food at home and the availability of vegetarian meals in school. Method The survey was conducted through an online questionnaire that was distributed to primary school students from two selected schools in Västerbotten, during spring 2017. The responses (n=104) were analyzed with Chi2 square test, with the significant level of p < 0.05. Results Girls ate vegetarian food more widely both at home (p=0,010) and at school (p=0,039). Students who ate vegetarian food at home were also more positive about that type of meal. In the school where the vegetarian food was available to everybody, the students were also more positive to this type of food. Conclusion Our conclusion is that both school and family can influence children’s and young people’s consumption of and attitudes toward vegetarian food. However, many other factors that can affect children’s and young people’s food choices and therefore must more studies be done.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal. I resultatet synliggörs att skolans litteratursamtal för högstadieelever kan bidra till att stödja ett tillträde till en vertikalt orienterad diskurs. Därigenom tycks överföring av kunskaper mellan kontexter kunna underlättas, exempelvis från svenskämnet till andra skolämnen och till en mer akademiskt orienterad diskurs. Resultatet visar även att elever menar att samtalens inramning i form av olika gruppkonstellationer är viktig och ibland ses som avgörande för om och hur de väljer att delta i skolans litteratursamtal. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Studien handlar om högstadiekurators subjektiva uppfattning när det kommer till ansvarsfördelning, utvecklingen av nätmobbning samt eventuella könsskillnader kopplat till nätmobbning. Studien har en ansats i tematisk analys och den utgjordes av temana utveckling, ansvar och könskillnader. Det blev även tydligt att högstadiekuratorerna oberoende av kön, ålder och erfarenhet hade likande uppfattning om fenomenet nätmobbning. Teorierna som används i denna studie är The online disinhibition effect och Social konstruktionism kopplat till genus och identitet. / Nej

<p>Arbetet handlar om de resultat jag fått fram av min empiriska studie i form av en enkätundersökning bland ett antal elever ur år 9 och gymnasieelever. Eleverna har fått beskriva vad de helst läser när de gör egna fria val. Viktiga slutsatser är att 84 % av eleverna är positivt inställda till att läsa det de själva väljer men är däremot negativt inställda till det som de läser i skolan. Läsningen i skolan beskriver de som tvångsmässig och tråkig medan det de läser på fritiden beskrivs som lättsamt, intressant och frivilligt.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att få en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa samt idrottsundervisningens påverkan på psykisk hälsa.</p><p>Det var en kvantitativ undersökning med enkäter, där 124 högstadieelever från två mellansvenska skolor besvarade enkäten.</p><p>Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa positivt när det gäller att känna sig avslappnad, humöret, självuppfattning och bättre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansåg att de i idrottsundervisningen fick de lära sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hälsan hela livet.</p><p>Däremot upplevde flertalet av eleverna att det som händer i omklädningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas påverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer.</p><p> </p>

Arbetet handlar om de resultat jag fått fram av min empiriska studie i form av en enkätundersökning bland ett antal elever ur år 9 och gymnasieelever. Eleverna har fått beskriva vad de helst läser när de gör egna fria val. Viktiga slutsatser är att 84 % av eleverna är positivt inställda till att läsa det de själva väljer men är däremot negativt inställda till det som de läser i skolan. Läsningen i skolan beskriver de som tvångsmässig och tråkig medan det de läser på fritiden beskrivs som lättsamt, intressant och frivilligt.

The purpose of this essay is to examine how high school students (age 13 to 19) search for information on the web and in databases. Furthermore, it aims to look into how critical of sources they are. The questions asked was: how the students search for information in digital media? Which kind of sources do the students use? How they evaluate the information they find? Do they get any education in information retrieval and source evaluation? To answer these questions students were interviewed in groups about their information retrieval behavior. Furthermore two school librarians were interviewed about their experience of the students’ information retrieval.During the interviews it was clear that the students had received quite sparse instructions on the subjects of information retrieval and criticism of the sources. Some students did not even know what the latter was. Their methods for information retrieval were quite simple and, especially in the case of the younger students, without much thought behind. Their main strategy seemed to be Google and Wikipedia.From the interviews with the school librarian I learned that one of the reasons the students do not receive instructions in the above mentioned subjects is the lack of interest from the teachers. The librarians thought that the solution was to build up a stronger relationship with the teachers.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och karies ökar hos barn och ungdomar vilket delvis beror på ohälsosamma matvanor. Dessa formas redan i skolåldern och en av fyra ungdomar säger att skolan har lärt dem vad de ska äta och dricka för att må bra. Trots detta säljer 34 % av skolorna i Sverige och hälften av skolorna i Västerbotten godis, läsk och andra sötsaker. Syfte: Syftet med studien var att hitta de faktorer som kan leda till en lyckad och hälsofrämjande skolcafeteria baserat på intervjuer av föreståndare för verksamheten. Metod: Fallstudier av fyra cafeteriaverksamheter på högstadieskolor i Västerbotten och två telefonintervjuer med skolcafeterior i Eskilstuna genomfördes. Samtliga bestod av intervjuer av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Alla skolor hade ett basutbud av smörgåsar, frukt och varma och kalla drycker. Två skolor hade efter ett kommunbeslut ingen utrymmesmat. På tre skolor förekom utrymmesmat men elevernas konsumtion av denna begränsades genom prissättning och reglering av försäljningstider. Ansvarsfulla vuxna kunde påverka elevernas matvanor genom att föregå med gott exempel. Faktorer som påverkade om eleverna handlade i skolcafeterian var, förutom utbudet, deras möjlighet att påverka utbudet och vad en eventuell vinst skulle användas till samt att de arbetade och deltog i den dagliga driften. Närvaron av engagerade vuxna och en trivsam och ren miljö i och runt cafeterian var också viktigt för att uppmuntra eleverna att gå till cafeterian och handla. Slutsats: Flera faktorer kan leda till en hälsofrämjande och lyckad skolcafeteria. Den viktigaste är ett brett och varierat utbud av hälsosamma produkter. Samtidigt är det viktigt att begränsa utbudet av utrymmesmat och elevernas konsumtion av denna. Utrymmesmaten kan plockas bort helt via ett kommunbeslut eller så kan elevernas konsumtion minskas genom prissättning och reglerade försäljningstider. De vuxna bör föregå med gott exempel som en del i att lära eleverna goda matvanor. Både indirekta och direkta faktorer bidrar till att uppmuntra eleverna att handla i cafeterian. / Salut-satsningen, Västerbottens läns landsting