Sammanfattning: Sociala medier spelar en allt större roll i hur vi kommunicerar och uttrycker oss. Denna studie är ämnad att utveckla och koppla ihop den redan existerande forskningen om ungdomars sociala mediavanor på Snapchat och Instagram, och forskning om vad sociala mediaanvändare upplever vad man kan och får publicera på dessa sociala medier. Denna studie utforskar detta genom tre fokusgruppsintervjuer med 15 åriga niondeklassare. Resultatet analyseras genom dramaturgi som till stor del baseras på Goffman. Dramaturgi låter oss utforska högstadieelevernas motivation till handling utifrån de mål de har i olika kontexter. När vi analyserar vår empiri utifrån denna teori visar det sig att eleverna inte förhåller sig till de existerande regelverken när de avgör vad som är lämpligt att publicera, de förlitar sig istället på normativa uppfattningar om etik och moral. Vad de sedan väljer att publicera handlar till stor del om ”impression management” (dvs. ”intryckstyrning”), då de utvärderar publikationer genom den respons de får/skulle få.

“De bara berättar, de förklarar inte”. Den elevkommentaren om några lärare gjorde mig nyfiken på elevers uppfattningar av undervisning. Jag ville undersöka vilken typ av undervisning som, enligt eleverna själva, hjälper dem i sitt lärande. I pilotstudien gestaltades fyra kategorier då jag intervjuade sex sjundeklasselever med samma undervisningsbakgrund. Nu ville jag undersöka uppfattningarna hos elever från olika klasser i samma årskurs för att utröna om undervisningserfarenhet bidrar till uppfattningar av vilken typ av undervisning som hjälper lärandet. Urvalet gjordes för att kunna generera så många kvalitativt skilda uppfattningar av objektet som möjligt. Syftet med studien var att beskriva 28 elevers kvalitativt skilda uppfattningar av vilken sorts undervisning som hjälper dem i sitt lärande. Även så deras uppfattningar av varför den undervisningen fungerar och hur det påverkar deras lärande när undervisningen bedrivs annorlunda. I förlängningen borde lärare och elever kunna ha nytta av den kunskapen både för att förändra undervisning i enlighet med elevers uppfattade behov och för att medvetandegöra elever om vilka effekter olika uppfattningar kan få på studieresultatet. Studien är kvalitativ, metodologin fenomenografisk. Det innebär att det som efterfrågas är informanternas uppfattningar av objektet, inte huruvida dessa uppfattningar stämmer eller ej. De kvalitativa intervjuerna är semistrukturerade, transkriberade och kvalitativt analyserade. De har gestaltats i tre kategorisystem, ett för varje aspekt av undersökningsobjektet. De tre kategorisystemens utfallsrum består av åtta, nio respektive sex kvalitativt skilda uppfattningar. De beskrivna uppfattningarna kan anses uppfylla ett allmändidaktiskt intresse mellan studier av elevuppfattningar av mer preciserade objekt och den rådande forskningsdiskursen om effektiv undervisning. Resultatet visar samstämmighet mellan respondenternas uppfattningar och rådande forskning men även motsatsen, det vill säga direktundervisning. Det framkommer att erfarenhet påverkar uppfattningen, men att det är en faktor av flera. En sammanställning av konkreta undervisningssituationer som eleverna uppfattar som lärande kompletterar bilden.

I dagens samhälle ökar den stillasittande vardagen allt mer och mer och människan blir allt mer lat och bekväm i sin vardag. Vi spenderar mycket av våra fria tid sittandes framför både datorer, telefoner och tv:n, vi kör bil istället för att gå eller cykla och vi väljer hiss eller rulltrappa framför att gå själva. Detta beteende sjunker allt lägre i åldrarna vilket leder till att barn och ungdomar rör på sig alldeles för lite i dagens samhälle. Studier visar att en grupp på cirka sex procent av alla barn och ungdomar i samhället inte är fysiskt aktiva i varken skolan eller på fritiden. Syftet med studien är därför att undersöka hur pass fysiskt aktiva ungdomar är i Ängelholms kommun och vad som ligger till grund för deras fysiska aktivitet och inaktivitet. För att besvara syftet användes en kvantitativ metod i form av enkätinsamling på en skola placerad i de centrala delarna av kommunen. Resultatet visade på att totalt 269 av 301 deltagare från Kungsgårdsskolan är fysiskt aktiva och lever upp till de rekommendationer som finns. Motiven bakom fysisk aktivitet är för att upprätthålla god hälsa, fysik och för att det är roligt. Motiven bakom fysisk inaktivitet är för att det är tråkigt, för att man inte hinner eller för att man inte vet vad man skulle träna i så fall. Resultatet analyserades med hjälp av självbestämmandeteorin (SDT) och dess olika delar som ligger till grund för en individs motivation. Slutsatsen för studien är att minst 269 av ungdomarna på Kungsgårdsskolan lever upp till rekommendationerna som finns. Trots detta är där fortfarande en andel som inte är fysiskt aktiva och det är denna grupp som kommunen måste fokusera på vid framtida arbeten. Den andel som inte är fysisk aktiva tillhör med stor sannolikhet den grupp på sex procent som inte är fysiskt aktiva under fritiden, i skolan eller på raster. / In today’s society it is more and more common to spend the majority of our days sitting. Studies show that six percent of all the youths are not being physically active in either school or on their free time. The purpose of this study was therefore to find out how physically active young people are in the municipality of Ängelholm and what underlies physical activity and inactivity. The research questions of the study were: to what extent are young people physically active? Why are young people not physically active? Why are young people physically active? To get answers to the purpose a quantitative method was used in the form of questionnaire collection. To analyze the results, I used the self-determination theory and its concepts that underlie an individual’s motivation. The results and conclusion of the study shows that 269 of 301 participants are living up to the recommendations.

Forskning visar att intresset för NO som skolämne är lågt bland högstadieelever, vilket är oroande dels på grund av att intresse är ett av målen i den svenska läroplanen, dels på grund av det förutspås en brist på naturvetare i framtiden. Att kartlägga elevers intressen kan därför vara ett verktyg för att bättre förstå varför intresset för NO i skolan är lågt. Syftet med denna rapport är därför att undersöka intressen hos elever i årskurs 9 i Sverige och sedan jämföra resultatet med det som ingår i läroplanen. Detta gjordes med ROSES-studien som skickades ut till elever i årskurs 9 över hela Sverige. Enkäten omfattade ämnesområden inom NO-ämnen och svaren på frågor angående ämnesområdena med koppling till biologi ligger till grundför denna studie. De punkter som berörde specifikt biologi plockades ut och svaren analyserades utifrån hur väl representerade dessa var i det centrala innehållet  i kursplanen. Färre än hälften av de svarande eleverna ansåg NO-ämnena vara intressanta, och få punkter angavs vara särskilt intressanta men vissa av de som var mer intressanta är ändå väl representerade i det centrala innehållet. Resultatet diskuteras i relationen till intresse, lärande och motivation, ämnesdidaktiska implikationer och förslag på vidare forskning diskuteras. Slutsatsen i arbetet är att NO-ämnena är måttligt intressanta och att en del av vad som intresserar elever specifikt inom biologi är ändå representerat i det centrala innehållet.

Kamratrespons som arbetsform är en del av den formativa bedömningen och har stor potential i elevers lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att fördjupa bilden av hur anonymiserad kamratrespons kan bidra till elevers kunskapsutveckling i ett område som rör svordomar. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där kamratrespons är ett sätt att lära genom samspel och kommunikation. Materialet består av en enkätundersökning med 68 inhämtade enkätsvar från högstadieungdomar i årskurs 7. Undersökningen är både av kvalitativ och av kvantitativ art. Resultatet visar att högstadieeleverna upplever att kamratrespons är ett bra arbetssätt som hjälper dem i skrivprocessen att förbättra deras arbete och belyser vikten av att den genomförs anonymt eftersom de är oroliga vad andra ska tycka. Samtidigt föredrar 70 % av eleverna att få respons från lärare. Vidare visar resultatet att högstadieeleverna inte tycker att svordomar är ett känsligt område att arbeta med.

Skolan har idag ett ansvar som innebär att elevers hälsa ska stärkas eller bibehållas när det kommer till det psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. I ämnet idrott och hälsa på högstadiet ska lärarna undervisa hälsofrämjande enligt läroplanen och dessutom är det idrottslärarens uppgift att se till att eleverna lär sig hur de själva kan påverka sin hälsa och sitt välbefinnande. Syftet med studien var att belysa hur idrottslärare på högstadiet förhåller sig till hälsofrämjande undervisning samt hur det förmedlas i ämnet idrott och hälsa. Studiens teoretiska referensram innefattar hälsoteorin KASAM, det pedagogiska sociokulturella perspektivet samt den didaktiska triangeln. För att svara på studiens syfte och frågeställningar har 13 idrottslärare på högstadiet intervjuats och det insamlade materialet analyserades sedan genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att idrottslärare förhåller sig till hälsofrämjande undervisning genom att motivera eleverna till fysisk aktivitet, förmedla kunskap om hälsa, anpassa lektionerna efter individ och grupp, möjliggöra för samarbete och delaktighet, använda sig av undervisningsmiljön samt varva teori och praktik. Konklusionen är att det hälsofrämjande arbetet i skolan har stor betydelse för elevers hälsa och idrottsläraren besitter en viktig roll där de har möjlighet att påverka eleverna i allra högsta grad.

Studiens syfte var att få en djupare inblick i vilken betydelse högstadieelevers självkännedom, deras kunskaper om arbetslivet samt hur betydelsefulla personer påverkar deras val av gymnasieprogram. Syftet var även att ta reda på huruvida eleverna tänker på gymnasievalets betydelse för framtiden. En kvalitativ studie gjordes med sex elever i nionde klass som står inför gymnasievalet.Resultatet visade på brister gällande elevernas självkännedom samt deras kunskaper om arbetslivet. Eleverna påvisar tankar om framtiden men för en del är det inte lika tydligt. Samtliga elever har på ett eller annat sätt påverkats av närstående i samband med gymnasievalet. Dock känner eleverna att de tagit ett självständigt beslut. Resultatet analyserades med hjälp av teorierna careership och cognitive information process. Teorierna innefattar begrepp som förklarar hur orsaker kan påverka ett karriärval samt hur individer kan lösa sina karriärproblem.Studien gjordes då vi som blivande studie- och yrkesvägledare eventuellt kommer att arbeta med ungdomar i valsituationer och detta är viktiga komponenter att ta hänsyn till för att hjälpa eleverna att göra väl genomtänka val.

Syftet med undersökningen är att försöka förstå vad som händer i mötet mellan högstadieelever och den populära skönlitterära boken Förr eller senare exploderar jag. Genom boksamtal med elever i årskurs 7-9 framkommer det att bokens genomslagskraft skapade förväntningar inför läsningen av den, att boken väcker frågor om livet och döden och att den oväntade vändningen i boken verkar fängslande för många av elevernas läsning av den. Detta kan i sin tur kopplas till berättelsens dramaturgi och hur berättelsen i sig kan hjälpa oss att skapa struktur och mening i livet. I undersökningen framkommer det även att det verkar bli en matchning mellan många av elevernas och bokens allmänna och litterära repertoarer vilket, enligt tidigare forskning, är en viktig del för att litteraturläsning ska bli meningsfull för elever.

Moderna språk är i dagens skola ett nedprioriterat ämne präglat av förhållandevis låg måluppfyllelse vilket även framgår av Skolinspektionens granskningsrapport från 2022 (Skolinspektionen, 2022). Syftet med denna studie var att utifrån ett lärarperspektiv synliggöra vilka faktorer som motiverar högstadieelever att läsa moderna språk. Studien genomfördes genom en digital enkätundersökning som skickades ut till 50 yrkesverksamma lärare i moderna språk i Sverige varav 27 lärare inkom med svar vilka analyserades genom kodning och kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att många undervisande lärare i moderna språk har gemensamma tankar och synpunkter kring högstadieelevers motivation vilka speglade en varierad dynamik med viktiga faktorer. Faktorer som lärare betonade som viktiga för att höja elevers motivation var en varierad undervisning, autenticitet i undervisningen, elevinflytande och interaktiva aktiviteter i undervisningen och samarbetsövningar. Faktorer som lärare ansåg sänka elevers motivation i moderna språk var grammatik, arbete i övningsböcker, producera egna texter och när innehållet upplevs för avancerat i förhållande till elevernas faktiska kunskapsnivå. Slutsatserna betonade att det är viktigt för lärare att anpassa sig till elevernas ålder och nivå, och att både variation i undervisningen och personliga motiv var avgörande för att öka elevernas intresse för att lära sig moderna språk. Även betyg, föräldrars påtryckningar och kopplingen till verkliga omständigheter och framtida jobbmöjligheter påverkar motivationen hos högstadieelever. En jämförelse mellan motivationsfaktorer i tidigare forskning och resultaten som inkom i denna studie diskuterades. Vidare forskning behövs för att komplettera denna studie genom att inkludera elever från årskurs 9 samt elever som har hoppat av sin språkundervisning.

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka självförtroende och prestationsoro hos gymnasieelever under dans- och bollspelslektioner samt eventuella könsskillnader. Följande frågeställningar har tagits fram: -  Hur skattar gymnasieelever sin somatiska oro kopplat till dans- och bollspelslektioner? -  Hur skattar gymnasieelever sin kognitiva oro kopplat till dans- och bollspelslektioner? -  Hur skattar gymnasieelever sitt självförtroende kopplat till dans- och bollspelslektioner? -  Finns det signifikanta könsskillnader i somatisk oro, kognitiv oro och självförtroende hos gymnasieelever under dans- och bollspelslektioner? Metod En kvantitativ enkätmetod användes för datainsamling, och deltagarna (n=114) bestod av både manliga (n=68) och kvinnliga (n=46) gymnasieelever fördelade över 6 klasser. Studien fokuserar på att undersöka självförtroende och prestationsoro under dans och bollspelslektioner. Resultaten presenteras med hjälp av deskriptiv statistik. Resultat Eleverna (n=114) rapporterade högre somatisk oro under dans (medelvärde 18,0 ± 4,6) jämfört med bollspel (medelvärde 16,7 ± 3,53) (p=< .001). Ingen signifikant skillnad fanns mellan kognitiv oro under dans (medelvärde 12,3 ± 3,82) jämfört med bollspel (medelvärde 15,0 ± 2,21) (p=0,557). Självförtroende var lägre under dans (medelvärde 12,8 ± 2,37) jämfört med bollspel (medelvärde 14,2 ± 3,30) (p=< .001). Det förekom en statistiskt signifikant skillnad i självförtroende mellan kvinnliga (medelvärde 14.0 ± 3,22) och manliga (11,0 ± 2,41) studenter under dans (p<0,001), medan män hade högre självförtroende under bollspel (16,3 ± 1,56) än kvinnor (11,2 ± 2,74) (p<0,001). Det framkom även en statistisk skillnad i somatisk oro kopplat till bollspel där kvinnor uppvisade högre nivå (17,5 ± 3,48 ) av oro än de manliga deltagarna (15,3 ±2,72 ) (p<0,001). Slutsats Kvinnliga och manliga elever uppger att de har skilda emotionella och fysiska reaktioner under dans och bollspel. / Aim and research questions The study aims to investigate self-confidence and performance anxiety among high school students during dance and ball game lessons as well as possible gender differences. The following questions have been developed:- - How do high school students rate their somatic anxiety related to dance and ball game lessons? - How do high school students rate their cognitive anxiety related to dance and ball game lessons? - How do high school students rate their self-confidence in dance and ball game lessons? - Are there significant gender differences in somatic anxiety, cognitive anxiety, and self-confidence in high school students during dance and ball game lessons? Method A quantitative survey method was used for data collection, and the participants (n=114) consisted of both male (n=68) and female (n=46) high school students distributed over 6 classes. The study focuses on examining self-confidence and performance anxiety during dance and ball game lessons. The results are presented using descriptive statistics. Result Students (n=114) reported higher somatic anxiety during dance (mean 18.0 ± 4.6) compared to ball games (mean 16.7 ± 3.53) (p=<.001). There was no significant difference between cognitive anxiety during dance (mean 12.3 ± 3.82) compared to ball games (mean 15.0 ± 2.21) (p=0.557). Confidence was lower during dancing (mean 12.8 ± 2.37) compared to ball games (mean 14.2 ± 3.30) (p=< .001). There was a statistically significant difference in self-confidence between female (mean 14.0 ± 3.22) and male (11.0 ± 2.41) students during dance (p<0.001), while men had higher self-confidence during ball games (16.3 ± 1.56) than women (11.2 ± 2.74) (p<0.001). There was also a statistical difference in somatic anxiety linked to ball games where women showed a higher level (17.5 ± 3.48 ) of anxiety than the male participants (15.3 ±2.72 ) (p<0.001). Conclusion Female and male students report that they have different emotional and physical reactions during dancing and ball games.