Intresset för ämnet till denna uppsats väcktes vid undervisning för vuxenstuderande där flertalet verkade ha haft en mer negativ attityd till matematik än vad de hade nu. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om denna upptäckt gick att styrka med en undersökning. Genom en enkätundersökning bland 71 elever i årskurs nio undersöktes deras nuvarande attityder till matematik samt att de fick spekulera om och hur de trodde att deras attityder till matematik skulle förändras i framtiden. Enkätundersökningen genomfördes även bland 43 vuxenstuderanden och där undersöktes hur de kom ihåg att deras attityder till matematik varit under högstadiet samt deras nuvarande attityder till matematik och förändringar där emellan. Resultatet visar att elever i årskurs nio placerar matematik ungefär på mitten på en skala över hur roligt ämne det är, att övervägande del är positiva till lektionernas utformning, att matematik inte är ett så svårt ämne men väldigt viktigt att kunna i vardagen och som allmänbildning och att en majoritet inte tror eller är tveksamma till att deras attityd till matematik kommer att förändras i framtiden. Bland de vuxenstuderande hade många haft en negativ attityd till matematik under högstadiet även om flera gav positiva svar. En majoritet tycker att det nu är roligt att gå till matematiklektionerna, att de får lära sig matematik med den metod som passar dem bäst, att matematik inte är ett så svårt ämne men viktigt både som skolämne och för dem personligen i och med att de behöver betyget och kunskaperna för studier, jobb, i vardagen och för självförtroendet. En klar majoritet tycker att deras attityd till matematik har förändrats sedan högstadiet och nästan alla tycker att den har blivit mer positiv. Olika motiveringar till det är att de är mer mogna nu, att de fått ett mål med studierna, är mer koncentrerade och motiverade samt får studera i egen takt och på egen nivå.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är att undersöka hur tio elever ur en klass 9 uppfattar den svenskundervisning de deltagit i under sin högstadietid. Forskningsfrågorna fokuserar hur de förhåller sig till ämnet, vad de förväntar sig och vad de anser att de lärt sig. Även kontexten problematiseras. Studien har en etnografisk, kvalitativ ansats och undersökningen görs i det egna klassrummet, vilket innebär att forskaren/läraren är samma person. De teoretiska redskap som används för att analysera elevernas uppfattningar är i första hand etablerade ämneskonceptioner så som svenska som färdighetsämne, som litteraturhistoriskt bildningsämne, som erfarenhetspedagogiskt ämne och som demokratiämne. Undersökningen visar att elevernas bild av ämnet är splittrad, deras syn på ämnet går bara delvis att foga in under de etablerade svenskämneskonceptionerna. Eleverna uttrycker även ämnessyner som skulle kunna benämnas som någon typ av språkämne, framtidsämne eller kompetensämne. Eleverna visar på många sätt att de ser på svenskämnet som formaliserat. De ger uttryck för ett traditionellt färdigetsämne med inslag av erfarenhetspedagogiskt ämne som man ska ha nytta av någon gång i framtiden. Eleverna anser att man på svensk-lektionerna lär sig att läsa och skriva på "rätt" sätt. En grupp elever engagerar sig i uppgifter och diskussioner medan andra uppvisar ett visst motstånd som visar sig i pratighet och ointresse. Flertalet accepterar dock det svenskämne som presenteras trots att deras arbetssituation präglas av skolans kulturformer och påtvingad närhet till andra elever.Kontextens påverkan på klassrumssituation och lärande är stor.

Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur och varför högstadieelever kontaktar skolsköterskan. Vidare var syftet att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan könen samt årskurser i relation till antal kontakter med skolsköterskan samt antal gånger de sökt för fysiska respektive psykiska orsaker. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign via enkäter. 151 elever i årskurs 7-9 tillfrågades om att besvara en enkät, 74 % (n=112) av populationen deltog. Resultat: Majoriteten av eleverna kontaktade skolsköterskan via den öppna mottagningen. 67,9 % hade kontaktat för fysiska orsaker där ”längd och vikt”, ”gjort mig illa” och ”huvudvärk” var vanligast. För psykisk ohälsa var siffran 10,7 % och ”stress” vanligast förekommande. Ingen skillnad mellan könen kunde påvisas i antalet kontakter samt kontakter för fysiska respektive psykiska orsaker. Mellan årskurserna finns det en skillnad gällande i antalet besök (p = 0,02) och antalet besök för fysiska orsaker (p = 0,005), där årskurs 7 är mest frekvent att söka. Majoriteten (64,2%) av deltagarna ville helst kontakta skolsköterskan direkt via den öppna mottagningen. Slutsats: Det är främst via den öppna mottagningen som elever tar och vill kunna komma i kontakt med skolsköterskan. Det finns en skillnad mellan årskurser i antalet besök hos skolsköterskan samt antalet besök för fysiska orsaker. / Aim: The aim of this bachelor thesis was to examine how and why high school students contacted their school nurse. Furthermore the aim was to examine if there was a difference between genders and grades pertaining to number of contacts with the school nurse and number of contacts because of physical respectively mental reasons. Method: Quantitative descriptive study design using questionnaires. 151 students in grades 7-9 were asked to answer a questionnaire, 74% (n = 112) of the population participated. Results: The majority of the students contacted the school nurse through the nurse’s office. 67.9% had contacted concerning physical health issues which "height and weight", "hurt me" and "headache" was the most common. For mental issues the same number was 10.7 % and “stress” most common. There was no significant difference between genders in relation to number of contacts with the school nurse or physical or mental reasons for contact. However there was a significant difference (p = 0.02) between grades pertaining to relation to number of contacts and to physical reasons for contact (p = 0.005), which grade 7 is most frequently. Most (64.2 %) pupils would like to contact the school nurse through the nurse’s office. Conclusion: The students prefer to have direct contact with the school nurse at the nurse´s office. There is a difference between grades in the number of visits to the school nurse and the number of visits for physical reasons.

Sexuella trakasserier är ett utbrett problem bland skolelever. Mot bakgrund av omfattning, normalisering och negativa följder är noggrann och fortlöpande kartläggning av vikt. Syftet med föreliggande studie var att kvalitativt undersöka hur svenska grundskoleelever på mellan- och högstadiet beskriver sina upplevelser av sexuella trakasserier. I samarbete med Friends erhölls fritextsvar som samlats in som en del av en större enkätundersökning. Genom tematisk analys framkom sex huvudteman: arenor, förövare, reaktioner, fysiska former, icke-verbala former och verbala former. Resultatet belyser att sexuella trakasserier förekommer i olika former och sammanhang och leder till känslo- och beteendemässiga reaktioner på liknande sätt oberoende ålder. Det uppmärksammas att förövare emellanåt använder strategier för att maskera gränsöverskridande beteende. Föreliggande studie bidrar till ökad kunskap gällande sexuella trakasserier bland mellanoch högstadieelever i Sverige vilket med fördel kan användas i ett preventivt arbete.

Bakgrund: Skolsköterskan är en del av elevhälsan och arbetar med att främja elevers fysiska och psykiska hälsa. Psykisk ohälsa bland elever är ett växande samhällsproblem. Det är ofta skolsköterskan som får första kontakten med elever som lider av psykisk ohälsa genom hälsosamtalen. Syfte: Syftet är att beskriva hur skolsköterskor upptäcker samt stödjer elever med psykisk ohälsa på högstadiet. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med semistrukturerade frågor, sex skolsköterskor i två kommuner i sydöstra Sverige deltog. Resultatet analyserades fram genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Första steget för att kunna stödja elever som lider av psykisk ohälsa är att upptäcka. Upptäckten görs framförallt genom hälsosamtal men även genom skolsköterskors fysiska närvaro i lokaler på skolan. Skolsköterskans samarbete med andra vårdgivare och instanser är viktigt för att hjälpa elever. Slutsats: Skolsköterskan upptäcker och stödjer elever med psykisk ohälsa genom samtal, genom sin tillgänglighet både på skolan och på mottagningen. Upplevelsen är att genom samverkan med föräldrar, skolans personal och andra instanser kan både upptäckt och stöd erbjudas. / Background: The school nurse is part of the student health care and is working to promote students physical and mental health. Mental illness among students is a growing social problem. Most often it’s the school nurse who gets the first contact with students suffering from mental illness through the health interviews. Purpose: The purpose is to describe how school nurses detects and supports students with mental illness in high school. Method: The study was conducted using a qualitative method. The data collection was conducted through interviews with semistructured questions, six school nurses in two small municipality in southeastern Sweden participated. The result was analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. Result: The first step to support students with mental illness is to detect it. The detection is made primarily through health interviews, but also through the physical attendance of school nurses in the premises of the school. The school nurses collaboration with other healthcare providers and agencies is important for helping students. Conclusion: The school nurse detects and supports students with mental illness through conversation, being available both at school and at reception. Collaboration with parents, school staff and other organizations is successful.

Utgångspunkten i den här uppsatsen har varit att lyfta fram ungdomars reflektioner kring hur de uttrycker sig via film, i en diskussion där ett vuxenperspektiv generellt är framträdande i många andra studier om ungdomars mediepraktiker. Uppsatsen undersöker hur dagens högstadieelever använder film som en kommunikationsform, samt deras idéer kring hur detta skulle kunna användas som ett hjälpmedel inom skolan. Studien som ligger till grund för de teman som diskuteras utgörs av sex reflexiva intervjuer med högstadieelever från en skola i södra Sverige. Materialet från dessa samtal har genomgått en kvalitativ analys där gemensamma ämnen redovisas och analyseras. Att ungdomar idag har ett väldigt avslappnat och naturligt förhållningssätt till att uttrycka sig via film leder till intressanta och nytänkande användningsområden att redogöra för. Utöver mediets roll i elevernas vardag presenteras deras förslag på flertalet kreativa funktioner för det inom högstadiet. Resultatet av att välja ungdomarnas perspektiv på hur de använder film blir en utgångspunkt där mediet beskrivs som en tillgång och ett hjälpmedel. Ett uppfriskande och positivt synsätt som har fått inspirera uppsatsen angreppssätt av ämnet.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos ungdomar ökar i Sverige och globalt. Det är därför angeläget att tidigt identifiera elever med psykisk ohälsa då många är behandlingsbara. Försämringar är möjliga att förebygga. Skolan anses vara en viktig skyddsfaktor för att hantera psykiska påfrestningar. Samtidigt kopplas den ökade psykiska ohälsan ihop med skoltiden. Skolan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att stödja elever mot utbildningens mål. I mötet med elever har skolan möjlighet att skapa känslan av sammanhang, KASAM, för att öka deras välbefinnande. Skolsköterskan har en nyckelroll i det salutogena hälsofrämjande och förebyggande arbetet för tidig identifiering av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva högstadieelevers signaler och symtom på psykisk ohälsa utifrån deras skattningar i kvantitativa frågeformulär samt beskriva vilka frågeformulär som använts. Metod: En beskrivande litteraturstudie med 12 kvantitativa artiklar. Huvudresultat: En framträdande signal vid psykisk ohälsa är ”upplevelse av utsatthet” på grund av våld och negativ stress. Av symtomen är de psykiatriska fler än de somatiska. Med stöd av validerade formulär kunde skolsköterskor hitta 30 % av de elever som hade ångest och/eller depression. I resultatet finns femtiotvå formulär som kan tillämpas vid identifiering av psykisk ohälsa. Slutsats: Högstadieelever beskriver sin psykisk ohälsa i validerade formulär med signaler och symtom. Skolsköterskan kan identifiera psykisk ohälsa hos högstadieelever med kunskap om sammanhanget mellan symtom och signaler. Existerande validerade formulär kan användas i sammanhanget. / Background: Mental health problems among adolscents is increasing in Sweden and globally. Identifying adolescents with mental health problems when many are treatable and preventable are important. Deterioration is possible to prevent. The school is considered to be an important protective factor for dealing with mental stress. At the same time, increased mental health problems is linked to school time.  The school will work on health promotion and prevention to support adolescents towards the goals of education. In the meeting with adolescents, the school has the opportunity to create the sense of context, KASAM, to increase their well-being. The school nurse should play a key role in the salutogenic health promotion and prevention work for early identification of mental health problems. Aim: To describe high school students signals and symptoms of mental health problems based on their estimates in quantitative questionnaires and describe which questionnaires were used. Method: A descriptive literature study with 12 quantitative articles. Result: In a new context, signals and symptoms that high school students can express when having mental health problems are described. A prominent signal was the "experience of vulnerability" in which violence and negative stress. Of the symptoms, the psychiatric is more than the somatic. With the help of validated forms, school nurses were able to find 30 % of the adolescents with anxiety and/or depression. The result contained fifty-two forms that can be used in identifying mental health problems. Conclusion: High school students describe their mental health problems in validated forms with signals and symptoms. The school nurse can identify mental health problems in high school students with knowledge of the connection between symptoms and signals. Existing validated forms can be used in this context.

Den här studien är en systematisk litteraturstudie som syftar till att besvara studiens frågeställningar: Vilka missuppfattningar av begreppet sannolikhet hos högstadie och gymnasieelever har observerats i forskningslitteraturen? Samt vilka utformningar av undervisningen i sannolikhetslära med fokus på begreppet sannolikhet är enligt forskningslitteraturen gynnsamma för att utveckla högstadie- och gymnasieelevers förmåga att tillämpa begreppet sannolikhet? Genom databassökning samt manuell sökning via sökmotorerna UniSearch och Google Scholar valdes 8 artiklar ut. Efter läsning och sammanfattning av artiklarna kunde dessa kategoriseras i teman. Tre huvudkategorier av missuppfattningar identifierades. Elementära missuppfattningar, missuppfattningar och svårigheter i komplexa situationer, den sista med tre underteman: Illusionen om linearitet, svårigheter i samband med tolkning av ord och termer samt andra svårigheter. Vidare identifierades undervisningsmetoder, som är gynnsamma för att främja elevers lärande inom sannolikhet, till exempel genom att inkludera visuella representanter i form av diagram och tabeller. / This study is a systematic literature study that aims to answer the main questions of the study: What misconceptions of the concept of probability among high school students have been observed in the research literature? Which designs of teaching theory with a focus on the concept according to the research are advantageous to develop high school students' ability to use the concept of probability? Through database search and manual search via the search engines UniSearch and GoogleScholar, some articles were selected.  After reading and summarizing the articles, these could be categorized into three main themes. The study's questions were answered using results from the articles. Three main categories were identified: Elementary misconceptions, misconceptions, and difficulties in complex situations, the last one with three sub-themes: the illusion of linearity, difficulties in interpreting words and terms and other difficulties. The study also identified teaching designs, useful for supporting students' learning in probability, for example by including representatives like diagram and tables.

Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har under de senaste årtiondena ökat i Sverige.Skolan och ämnet idrott och hälsa har goda möjligheter att undervisa kring psykisk hälsa och därmed främja elevers psykiska välbefinnande. Trots det har forskning visat att undervisning som berör psykisk hälsa ges ett begränsat utrymme i idrottsundervisningen, där lärare främst fyller lektionerna med fysiska aktiviteter utan någon koppling till psykiska aspekter av hälsa.Syftet med denna studie är därför att undersöka vilken uppfattning högstadieelever har omundervisning som berör psykisk hälsa i ämnet idrott och hälsa. För att svara på detta har studien bland annat undersökt vilka undervisningsmoment som elever anser att bidrar mest respektive minst till förbättrad psykisk hälsa. Datamaterialet för studien samlades in genom utskick av en digital enkät till totalt 153 högstadieelever från sex skolor i Mellansverige. Resultatet visar att elever vars idrottslärare ofta pratar om psykisk hälsa i högre utsträckning än övriga elever anser att samtliga undervisningsmoment kan bidra till förbättrad psykisk hälsa. Utifrån resultatet dras slutsatsen att idrottslärare bör sträva efter en undervisning där psykiska aspekter av hälsa integreras i samtliga delar av ämnet och diskuteras i relation till andra hälsoaspekter. Således kan eleverges goda möjligheter att få en fördjupad förståelse av begreppet psykisk hälsa, vilket gör dem medvetna om hur deras psykiska välbefinnande kan främjas genom olika undervisningsmoment.

Denna studie är en systematisk litteraturstudie som syftar till att besvara frågeställningen: Vilka matematiska svårigheterförekommer bland högstadie- och gymnasieelever när de löser uppgifter som behandlar det aritmetiska medelvärdet? SamtVilka är skillnaderna mellan högstadie- och gymnasieelevernas svårigheter? Genom att besvara frågeställningarnakartläggs olika typer av elevsvårigheter, vilket kan bidra med information till lärare om hur de kan planera sinmatematikundervisning. I studien undersöks forskningslitteratur angående de svårigheter som finns i målgruppen ochgenom forskningslitteraturen identifieras sju teman av svårigheter. Det upptäcks både direkta svårigheter i förhållande tilldet aritmetiska medelvärdet, såsom ”att kommunicera innebörden av begreppet det aritmetiska medelvärdet” samt indirektasvårigheter, exempelvis ”att tolka och använda diagram”. Resultatet visar att eleverna på högstadiet och gymnasiet harsamma svårigheter att lösa uppgifter som handlar om det aritmetiska medelvärdet, men andelen elever som har svårigheterär lägre på gymnasiet. I studien tas det även upp implikationer för lärare till exempel diskuteras en undervisningsmetodsom beskrivs som kooperativt-lärande där eleverna får samarbeta för att utveckla sin förståelse inom ämnet. / This study is a systematic literary review that aims to answer the following research questions: What mathematicaldifficulties do lower (age 13-16) and upper secondary (age 16-19) students encounter when solving tasks which deals withthe arithmetic mean? And what differences in difficulties can be found between lower and upper secondary students?Answering these questions can produce guidelines for how teachers may prepare their lessons. The study examines previousresearch literature on difficulties within the target group and seven themes of difficulties are identifies. Both directdifficulties in relation to the arithmetic mean, such as “communicating the meaning of the term arithmetic mean” as wellas indirect difficulties, such as “interpret and use diagrams” are detected in the study. The result shows that students at bothlevels have the same difficulties to solve tasks with the arithmetic mean. The proportion of students with difficulties is,however, lower at upper secondary level. Implications for teachers is also brought to light in this study to facilitate thedevelopment of the teaching and learning of the arithmetic mean. One of the implications is that the teaching may includecooperative learning, where students work together in order to improve their understanding within the subject.