Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen för hur svensklärare på högstadienivå kan planera, anpassa och analysera sin normkritiskt inspirerade undervisning. En förståelsemodell, med elevernas blivande som kärna, presenteras som sammanfattningen av forskningen och teorierna om normkritiskt inspirerad undervisning grundad i postperspektiven. Förståelsemodellen blir sedan testad som ett analysverktyg på empiriskt material från en muntlig examination i svenskämnet för niondeklassare. Slutsatsen är att niondeklassarna har mycket gemensamt med postperspektivens förhållningssätt. De delar speciellt postepistemologins förhållningssätt till kunskap. Eleverna anser kunskap står i relation till makt och de ifrågasätter objektiviteten både hos fakta och hos deras eget perspektiv. Niondeklassarnas förhållningssätt liknar också det hos postetiken och det hos ett nomadiskt subjekt. Samhällets värden är någonting att omförhandla om så krävs. De har en relativt reflexiv blick på identitet. När eleverna talar om världen och identitet återkommer både revolt och maktlöshet. Denna slutsats visar att en förståelsemodell grundad i postperspektiven fungerar som analysverktyg för normkritiskt inspirerad svenskundervisning. Den preciserar niondeklassarnas förhållningssätt till värden, identitet och kunskap. Det abstrakta i förståelsemodellen kan bidra till förståelsen av normkritiskt inspirerad undervisning, men den undflyr också några av de konkreta problemen med att planera, anpassa och analysera undervisningen. / The purpose of this work is to contribute for second school Swedish teachers understanding of how to plan, adjust and analyze norm critical inspired Swedish teaching.  An understanding-model, with the pupils becoming as the core, is presented as a summary of the research and theories about norm critical education grounded in the postperspectives. This understanding-model is being tested as a theoretical analyze tool on empirical material from an oral exam in Swedish language for ninth graders. The conclusion is that the ninth graders have much in common with the ratio of postperspectives. Especially do they share the postepistemological ratio about knowledge. The pupils see that knowledge stands in relation to power and they question the objectivity of both facts and of their own perspective. The ninth graders ratio also has similarities with the ratio of postetic and a nomadic subject. Values in society is something to renegotiate if necessary. They share a somewhat reflexive onlook at identity. When the pupils speak about the world and identity both revolt and powerlessness recure. This conclusion shows that the theoretical understanding-model grounded in the postperspectives work as an analyze tool of norm critical inspired Swedish teaching. It pinpoints the ninth graders ratio to values, identity and knowledge. The abstractness of the understanding-model can contribute to the understanding of norm critical inspired Swedish teaching, but it escapes some of the problems of planning, adjusting and analyze the teaching.

Syftet med studien var att genom de yrkesverksammas perspektiv undersöka de möjligheter och /eller hinder som finns i det förebyggande arbetet mot ANDT (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak) användning bland högstadieelever (ålder 12 - 16). Den metod som används för datainsamlingen är semistrukturerade intervjuer med två yrkesgrupper som båda arbetar nära ungdomarna.  De utvalda yrkesgrupperna var skolkuratorer och fältsekreterare/fältassistenter. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys där sex teman framträdde, dessa sex teman sorterades sedan in i tre kategorier, dessa var: Visionen av och arbetssättet kring det förebyggande arbetet, Skola och Fältet samt Familj och Fritid. Vidare tolkades det insamlade materialet utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att Samverkan är A och O när det kommer till det förebyggande arbetet. Ett gott samarbete är en möjlighet för det förebyggande arbetet, om samarbetet brister så blir detta istället ett hinder för hela arbetet. Utöver samarbetet så är tydliga riktlinjer och rutiner viktiga faktorer kring hur ANDT förebyggande arbetet bedrivs i kommunerna. Genom stärkt samarbete och tillitsskapande mellan yrkesgrupperna men även med hemmet och ungdomen kunna skapa ett välfungerande ANDT förebyggande arbete. / The purpose of the study was to investigate the possibilities and / or obstacles that exist in the prevention work against ANDT (Alcohol, narcotics, doping and tobacco) use among secondary school students (age 12 – 16) through the perspective of the professionals. The method used for data collection is semi-structured interviews with two professional groups, both working closely with young people. The selected occupational groups were school counselors and field secretaries / field assistants. The collected material was analyzed through thematic analysis where six themes emerged, these six themes were then sorted into three main categories which were: the vision of and the work methods in preventive work, school and the field, family and leisure. The empirical material was interpreted through the perspective of symbolic interactionism. The results of the study show that Collaboration is essential when it comes to preventative work. Good cooperation is an opportunity for preventive work, if cooperation fails, this will instead be an obstacle to the entire work. In addition to collaboration, clear guidelines and routines are important factors for how the ANDT preventive work is carried out in the municipalities. Well-functioning ANDT preventative work can be created through enhanced cooperation and trust building between the professional groups, but also with the home and the youth.

Bakgrund: Andelen elever med problematisk skolfrånvaro ökar, och i takt med det ökar efterfrågan kring ökad kompetens hur skolan kan arbeta tillbaka dessa elever. I detta arbete är elevhälsans professioner och däribland skolsköterskans roll en viktig del. Skolsköterskan har genom sin yrkesroll kunskap om hälsa, hälsoproblematik samt fysisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syfte är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med elever som har problematisk skolfrånvaro. Metod: Datamaterialet insamlades genom enkät och sammanlagt 19 skolsköterskor besvarade frågeformuläret. En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framträdde temat säkra en ömsesidig tillit, tre kategorier; anlitas som specialistkompetent, lättillgänglig och insatt i situationen, samordnande länk samt sex underkategorier. Slutsats: Skolsköterskorna upplever att de sällan är delaktiga, varken i det förebyggande eller i det direkta arbetet, med elever som har en problematisk skolfrånvaro utöver att de informeras via elevhälsoteamet. Skolsköterskor är delaktiga i arbetet om det föreligger fysisk eller psykisk orsak till frånvaron. / Background: The proportion of students with problematic school absenteeism is increasing, and in step with this, the demand for increased competence is increasing as to how the school can work back these students. In this work, the student health professions, including the role of the school nurse, are an important part. Aim: Aim is to describe school nurses´ experiences of working with students who have problematic school absence. Method: The data material was collected through a survey and 19 school nurses answered the questionnaire. An inductive approach was chosen where the data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: From the data material, the theme of securing mutual trust emerged, three categories; hired as a specialist competence, easily accessible and familiar with the situation, coordinating link and six subcategories. Conclusion: The school nurses experience that they are rarely involved, neither in the prevention nor in the direct work, with students who have a problematic school absence in addition to being informed via the student health team. School nurses are involved in the work if there is a physical or mental reason for the absence.

Bakgrund: Restriktionerna som infördes under Covid-19 pandemin påverkade ungdomar på olika sätt. Aktiviteter begränsades och skolor stängde till viss del ner. Enligt Bris har barn och ungdomar uppvisat försämrat psykiskt mående i samband med Covid-19 pandemin. Enligt skollagen ska det finnas tillgång till elevhälsa som har till uppdrag att främja hälsa och förebygga ohälsa. Alla elever ska erbjudas hälsobesök hos skolsköterskan och utöver det ska skolsköterskan finnas tillgänglig för lättare sjukvårdsinsatser.   Motiv: Psykisk ohälsa bland ungdomar upplevs öka. Skolsköterskor träffar eleverna vid hälsosamtal och antas därför kunna bidra med viktig kunskap.   Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors erfarenheter av högstadieelevers mående under Covid-19 pandemin.      Metod: Studien genomfördes med åtta individuella semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor som arbetat på högstadium under pandemin. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Skolsköterskorna har varierande erfarenhet av högstadieelevernas mående under pandemin. Under analysen framkom tre huvudkategorier med totalt sju subkategorier. Första huvudkategorin: uppmärksammande av hälsotecken, med subkategorierna förstå vad som påverkar elevers psykiska hälsa och definiera psykisk ohälsa. Andra huvudkategorin: upprätthållande av stödfunktioner med subkategorierna följa upp elevers psykiska hälsa och stödfunktioner som kan stärka elevers psykiska hälsa. Tredje huvudkategorin: faktorer som påverkat måendet med subkategorierna förutsättningar för studier, tillgång till aktiviteter och känsla av sammanhang.   Konklusion: Skolsköterskorna upplever att den psykiska ohälsan ökar men är inte säkra på orsaken till det. Många vuxna kan finnas tillgängliga för eleverna men det saknas tydliga riktlinjer för på vilket sätt arbetet med psykisk hälsa ska skötas. De elever som tycks ha drabbats hårdast av pandemin och dess restriktioner är de som redan innan var utsatta. Slutsatsen är att samhället behöver vara bättre förberedda när det gäller att hantera psykisk ohälsa och riktlinjer behöver utformas för hur eleverna ska kunna ges rätt stöd. / Background: Restrictions introduced during the Covid-19 pandemic affected the adolescents in various ways. Activities were restricted and schools partly closed. According to Bris, children and adolescents have shown impaired mental health during the Covid-19 pandemic. According to the education act, students must have access to student health service whose obligation is to promote health and prevent illness. All students must be offered health visits and the school nurse must be available for easier medical care.     Motive: Mental illness among adolescents is perceived to increase. School nurses meet the students during health visits and may therefore be able to contribute with important knowledge.     Aim: The aim of this study was to highlight school nurses’ experiences of junior high school student frame of mind during the Covid-19 pandemic.    Methods: Individual semi-structured interviews with eight school nurses who worked in junior high during the pandemic were conducted. Qualitative content analysis was used.   Result: School nurses experience of students’ mental health during the pandemic varied. During the analysis three main categories and seven subcategories emerged. First main category: attention to health signs with subcategories understand what affects students’ mental health and define mental illness. Second main category: maintain support functions with subcategories follow up students’ mental health and support functions that can strengthen students’ mental health. Third main category: factors that affected the frame of mind with subcategories conditions for studies, access to activities and a sense of coherence.    Conclusion: School nurses experience that mental illness is increasing but are not sure of the cause. Many adults may be available to students’ but there are no clear guidelines for how to work with mental health. The most vulnerable students seem to have been most affected during the pandemic and by the restrictions. The conclusion is that the society needs to be better prepared when it comes to handle mental illness and guidelines needs to be designed so the students can be given the right support.

Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka om skolkuratorers uppfattning omhögstadieelevers psykiska ohälsa har förändrats under covid-19-pandemin, samt omskolkuratorernas arbetssätt har förändrats. De forskningsfrågor som berördes handlar om hurskolkuratorerna upplevde att högstadieelevernas psykiska hälsa såg ut under covid-19-pandemin, om deras psykiska hälsa har påverkats av distansundervisning samt hurskolkuratorerna har arbetat med elevernas psykiska hälsa under covid-19-pandemin. För attbesvara forskningsfrågorna har intervjuer med skolkuratorer på högstadieskolor genomförts.Det insamlande materialet har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Teorierna som har använts för att analysera resultatet var systemteori och KASAM. Resultateti studien visade att skolkuratorer upplevde att högstadieelevers psykiska hälsa påverkadesnegativt av covid-19-pandemin. Framför allt framkom att skolkuratorernas uppfattning var atthögstadieelevernas vardag förändrades i samband med covid-19-pandemin, vilket har bidragittill att de inte upplevde en känsla av sammanhang, vilket har lett till att deras måendepåverkades negativt. Med hjälp av systemteori uppmärksammades vikten av en bra elevhälsaså eleverna kunde få hjälp med sin psykiska ohälsa i skolan och därmed må bättre i övrigasystem som de ingår i. Om eleverna enligt skolkuratorerna mådde bra i skolan bidrog det äventill att de fick förutsättningar till att må bra på sin fritid. Studiens slutsats var att skolkuratorernaupplevde att högstadieelevernas psykiska hälsa påverkades negativt av covid-19-pandeminsamt att de har fått anpassat sitt arbetssätt utefter distansundervisning, restriktioner ochelevernas psykiska hälsa. / The purpose of this qualitative study was to investigate whether school counsellors’ perceptionsof secondary school students’ mental health illness have changed during the covid-19-pandemic, and whether the school counsellors’ working methods have changed. Furthermorehow the counsellors have worked with the students mental health during the pandemic. Schoolcounsellors have been interviewed to provide relevant answers to these questions which havebeen analyzed using KASAM, general systems theory and qualitative content analysis. Theresult of the study shows that the counsellors perceived that the covid-19 pandemic has not onlyhad an adverse effect on secondary school students’ mental health but also changed theirlifestyle, which have contributed to a lesser sense of belonging in society at large among thestudents. By using general systems theory the importance of a working student care team thathelps students’ during mental illness is highlighted since that improves their health in othersystems too. If the students have good mental health in school, their mental health is consideredto be better in their spare time too. The conclusion of the study was that the school counsellorsfelt that secondary school students mental health was affected negatively of the covid-19-pandemic and that they had to adapt thier way of work in form om distance learing, restrictionsand the students mental health.

Friluftsliv och utevistelse är idag en huvuddel inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan sett till läroplanen. Det finns dock forskning som tyder på att det finns en problematik i undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse inom ämnet idrott och hälsa. Forskning visar bland annat att dagens kursplaner består av fria formuleringar vilket öppnar för lokala tolkningar av lärare, vilket kan leda till att friluftsliv och utevistelse ofta åsidosätts och förekommer lite under läsåret. För att ta reda på om det finns ytterligare antydningar till att undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse är ett bristande moment inom idrott och hälsa så formulerades studiens syfte och frågeställningar, att undersöka i vilken utsträckning elever anser sig få ta del av friluftsliv och utevistelse utifrån det centrala innehållet samt kunskapskraven inom ämnet idrott och hälsa. Eftersom elevers perspektiv förekommer i låg utsträckning i tidigare forskning kring ämnet idrott och hälsa så ansågs det även betydelsefullt i studien att belysa just detta.  Studien utgick ifrån en kvantitativ metod i form utav en webbenkät där urvalet bestod utav 178, varav 119 deltog, högstadieelever i årskurs 9 fördelat på tre skolor placerade på tre olika orter i Sverige. I resultatet framgick det att hälften av eleverna anser sig fått tagit mycket del utav det centrala innehållet samt av kunskapskraven gällande friluftsliv och utevistelse. I resultatet framgick det också att 3/4 av eleverna anser sig nöjda med undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse. I diskussionen poängteras bland annat att för få elever anser sig fått tagit mycket del utav friluftsliv och utevistelses centrala innehåll och kunskapskrav. Avslutningsvis uppmuntrar studien till framtida kvalitativ och kvantitaiv forskning kring ämnet idrott och hälsa att framhäva och sätta elevers perspektiv i fokus. / In primary school, outdoor education is today a main part in physical education (PE) regarding the curriculum. However, todays science shows a problematic picture of outdoor education in PE. Science claims that todays syllabus is defined unclear which makes it able for PE teachers to construe it in their own way which might lead outdoor education in PE to be put aside during the school year. To search if there is more about this problematic situation regarding outdoor education in PE the purpose and questions of this study was formed to search in which extent students consider themselves taking part in outdoor education in the central content and knowledge requirement of PE. In earlier science about PE there is few studies who illuminate the perspective of the students, and that is why this study choose this matter.  This study is based on a quantitative method and consists of a web survey. In the study 178 high school students was selected and 119 participated. The students were located in three different schools in three different cities in Sweden. The result of the study showed that half of the students consider that they are taking much part in outdoor education regarding the central content and knowledge requirements in PE. In the result of the study there was also showed that 3/4 of the students consider themselves pleased with the education of outdoor education in PE. In the discussion its pointed thet there are too few students who consider themselves taking much part in the central content and knowledge requirements of outdoor education. As closure, this study encourages future studies in PE, both in quantitative and qualitative forms, to highlight the perspective of students.

The purpose of the study is to gain an increased knowledge of the work that school counselors carry out in junior high schools to promote mental health and what opportunities and limitations there are in the profession as a school counselor. The empirical material has been collected through six semi-structured interviews with school counselors who work at various junior high schools. The participating school counselors have worked for different lengths of time in the profession. The school counselors who have worked in the profession for the shortest time have been employed for less than a year, while the school counselors with the longest experience have been employed in the profession for twelve years. Role theory and the concept of room for maneuver are used in the study to analyze the collected empirical result. Based on the empirical data collected, the school counselors in the study think that the mental illness among junior high school students has increased. The factors that the school counselors mainly considered have contributed to the increased mental illness are linked to demands and shortcomings in school, the use of mobile phones and social media, as well as bullying and the role of parents. The results of the study also show that there are not enough resources in student health for the school counselor to be able to offer all students the support they need. Based on the collected empirical data and the previous research presented, the study shows that school counselors experience lack of resources within the profession as a school counselor. / Syftet med studien är att få en ökad kunskap om det arbete skolkuratorer utför på högstadieskolor för att främja psykisk hälsa och vilka möjligheter och  begränsningar det finns inom yrket som skolkurator. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som arbetar på olika högstadieskolor. De medverkande skolkuratorerna har jobbat olika länge inom yrket. Den skolkurator som arbetat inom yrket kortast tid har varit anställd mindre än ett år, medan skolkuratorn med längst erfarenhet har varit anställd inom yrket i tolv år. För att analysera det insamlade empiriska resultatet används rollteori och begreppet handlingsutrymme i studien. Empirin som presenteras i studien visar att de intervjuade skolkuratorerna upplever att den psykiska ohälsan bland högstadieelever har ökat. De faktorer som skolkuratorer främst anses ha bidragit till den ökade psykiska ohälsan är kopplat till krav och brister i skolan, användning av mobiltelefoner och sociala medier, samt mobbning och föräldrarnas roll. Studiens resultat visar även att det inte finns tillräckliga resurser inom elevhälsan för att skolkuratorn ska ha möjlighet att erbjuda alla elever det stöd de behöver. Utifrån den insamlade empirin och den tidigare forskning som presenteras visar studien att skolkuratorer upplever resursbrister inom yrket som skolkurator.

This study examines the attitude towards news from young, Swedish students in the age between 13 - 15 years old. To regularly take part in news reports and be interested in what is happening in the world is important to be a part of a democratic society. The aim of the study, was with the help of the users and gratification theory and the news values theory, investigate the news habits and attitude towards news among the students with the age of 13 - 15 years. This study has been performed through a quantitative survey, where 330 students participated and answered 16 questions.  The result of the study shows that young students know the importance of following the news, but they don’t prioritize it in their daily use of media. Even if they spent more than three hours per day on their phone - the most frequent answer was that they read or watched news content less than ten minutes per day. With the knowledge of the users and gratification theory, the basic needs become more satisfied with the use of social media and entertainment content instead of news. Young students consume news from social media, Youtube and TikTok - but they do not trust them as much as they trust traditional media. The most common news source is through family and friends, which shows that young people rarely search for news themselves. Instead they let the news find them, which could be problematic in the future.

Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers uppfattning om vad som kan hindra högstadieelever från att söka vidare stöd vid psykisk ohälsa. Författarna önskar även ta reda på vilka begränsningar i handlingsutrymmet skolkuratorer ser utifrån yrkesrollen att hjälpa högstadieelever vidare vid psykisk ohälsa. Studien har två frågeställningar, varav den första inkluderar vilka hinder skolkuratorer ser som bidrar till att högstadieelever inte söker vidare psykiatrisk vård vid psykisk ohälsa. Den andra frågeställningen berör vilka begränsningar den individuella skolkuratorn ser i att kunna påverka högstadieelevers vidare hjälpsökande vid psykisk ohälsa utifrån yrkesrollens handlingsutrymme. I studiens tidigare forskning fokuseras ungas egna upplevelser av hinder i hjälpsökande. Även empiri om genus, skolkuratorers och föräldrars uppfattningar om hinder i hjälpsökande samt tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har eftersökts utifrån frågeställningarna. Teoretiska utgångspunkter som studien valt att använda är ungdomars psykosociala identitet och skolkuratorers handlingsutrymme. Författarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat indikerar att det finns diverse hinder som påverkar högstadieelever i vidare hjälpsökande vid psykisk ohälsa. Hinder som finns, enligt skolkuratorerna, är stigma, avslöjande, bristande självinsikt samt könsnormer. Hinder utifrån handlingsutrymme visar sig utgå från otydliga yrkesroller, anmälningsplikt och yttre faktorer som påverkar skolkuratorn i sitt arbete. / The purpose of the study is to investigate school counselors' perception of what can prevent middle school students from seeking further support in case of mental illness. The authors also wish to find out what limitations in the scope of action school counselors see based on the professional role of helping middle school students further in case of mental illness. The study has two questions, the first of which includes what obstacles school counselors see as contributing to middle school students not seeking further psychiatric care in case of mental illness. The second question concerns what limitations the individual school counselor sees in being able to influence middle school students' further help-seeking for mental illness based on the scope of action connected to the professional role. In the study's previous research, young people's own experiences of obstacles in seeking help are focused on. Empirical data on gender, school counselors' and parents' perceptions of obstacles in seeking help, and accessibility to child and youth psychiatry have also been sought based on the questions. Theoretical starting points that the study has chosen to use are young people's psychosocial identity and school counselors' scope of action. The authors have chosen to use the qualitative method through semi-structured interviews. The results of the study indicate that there are various obstacles that affect middle school students in further help-seeking for mental illness. Obstacles that exist, according to the school counselors, are stigma, disclosure, lack of self-awareness and gender norms. Obstacles based on scope of action turned out to be based on unclear professional roles, reporting obligations and external factors that affect the school counselors in their work.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie genomförd med fokusgruppsintervjuer och klassrumsobservationer för att undersöka hur högstadieelever formulerar feedback på det pedagogiska ledarskapet i undervisning. Studiens utgångspunkt är socialkonstruktionistisk och undersöker elever och lärares konstruerande av det pedagogiska ledarskapet och feedback, med fokus på dialogen, utifrån ett aktör-och strukturperspektiv. Studien har en delvis kritisk analys då den beaktar maktperspektivet i skolkontexten. Syftet med studien är att synliggöra högstadieelevers formulering av feedback på det pedagogiska ledarskapet, samt hur i anspråkstagande av elever kan utgöra incitament för subjektifiering i skolkontexten. Resultatet av studien visar att högstadieelever på de undersökta skolorna både reflekterar över det pedagogiska ledarskapet och formulerar feedback i syfte att medverka i utveckling av detsamma. En slutsats som studien kommer fram till är att möjligheten för elever att medverka i det pedagogiska ledarskapet till stor del är beroende av lärares och övrig skollednings strategier och attityd gentemot elevers uttryck för feedback. / The essay is based on a qualitative study conducted with focus group interviews and classroom observations to examine how junior high school students formulate feedback on pedagogical leadership in teaching. The study is based on social constructionist principles and examines the construction of pedagogical leadership and feedback by students and teachers, with a focus on dialogue, from an actor-structure perspective. The study has a partially critical analysis as it considers the power perspective in the school context. The purpose of the study is to make visible junior high school students formulation of feedback on pedagogical leadership, as well as how students involvement can serve as an incentive for subjectification in the school context. The results of the study show that junior high school students in the surveyed schools both reflect on pedagogical leadership and formulate feedback with the aim of contributing to its development. One conclusion the study arrives at is that the possibility for students to participate in pedagogical leadership is largely dependent on teachers and other school leaders strategies and attitudes towards students expression of feedback. / <p>PE207G. Exainationsdatum: 2023-06-08.</p>