Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 3 uppsatser.

År 2010 startade Region Skåne ett pilotprojekt kallat Kultur på recept där sjukskrivna personer med diagnoserna lätta till medelsvåra depressioner, stress och långvarig smärta fick olika kulturaktiviteter utskrivet på recept. Projektet har utvecklats och förstorats och genomförs i en ny version fram till december 2014. Även Jönköpings läns landsting genomför ett nästintill identiskt projekt. Att remittera kultur på recept kan ses som en drastisk åtgärd både från primärvården och från kultursektorns håll. I denna undersökning undersöks syftet med projekten Kultur på recept och varför kultur behöver remitteras på recept. Undersökningens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med personer från primärvården, Kultur på recept och kulturlivet i övrigt. Resultatet utgörs av fyra olika underavdelningar. Där framkommer det att primärvården är i behov av fler behandlingsalternativ för att möta det ökande antalet vårdsökande med psykisk ohälsa, att Kultur på recept kan fungera som en väg tillbaka till ökad aktivitet vid sjukskrivning, att gruppen som bildas under receptperioden utgör en viktig del av rehabiliteringen samt att Kultur på recept blir en viktig plattform där kulturpolitiska mål som tillgänglighet och delaktighet kan uppnås.

Bakgrund: Över en miljon kvinnor världen över drabbas årligen av bröstcancer. I Sverige beräknas det till över sju tusen fall årligen. Behandlingen i form av kirurgi, hormonell behandling och cytostatika är påfrestande för kroppen och kan förändra kvinnans kroppsuppfattning och kan påverka sexuell hälsa. Syfte: Att beskriva hur kvinnor upplever sexuell hälsa av uppkomna symtom vid behandling av bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie där 15 artiklar sammanfattats till ett resultat. Resultat: Behandling av bröstcancer påverkar kvinnans upplevelse av sin kropp som mindre feminin och mindre attraktiv. Svårigheter så som torra slemhinnor i vagina och därmed smärta vid samlag och minskad sexuell lust är andra upplevda hälsofaktorer som påverkats. Att samtala om sina problem inom sexuell hälsa med vårdgivare är svårt och upplevs inte prioriterat av sjukvården. Diskussion: Kommunikation angående sexuell hälsa ingår i sjuksköterskans uppgift, men brister information mellan olika vårdgivare anser kvinnor att det är svårt att ta upp sina sexuella problem på nytt. Kvinnans upplevelse av att vara mindre attraktiv relaterat till mastektomi anses bero på det kroppsideal som finns i samhället. Vidare diskuteras det om smärta i vagina har med biverkning av cancerbehandling att göra eller om det beror på kvinnans känsla av att de måste tillfredsställa sin partners sexuella behov som skapar minskad lust och upphetsning. / Background: Over one million women worldwide are diagnosed with breast cancer every year. In Sweden, the disease is estimated to reach over seven thousand. The treatment includes surgery, hormones and cytostatic witch is strenuous and can change the woman’s body image and their sexual health. Aim: The aim of this study was to describe experienced sexual health from resulting symptoms among women with breast cancer treatment. Method: The study is a literature study where 15 articles were summarized in the result. Result: Breast cancer treatment affected the woman's experience of her body as less feminine and less attractive. Difficulties such as dry vaginal mucous membranes, pain during intercourse and decreased sexual desire are other experienced health factors that have been affected. Talking about their sexual health problems with healthcare providers was difficult and they feel that it’s not a priority for health care. Discussion: Communication on sexual health is part of the nurse's task. Information between healthcare providers is missing and the woman considers it difficult to re-address her sexual problems. The woman's experience of being less attractive related to breast reduction considered be created by the ideal women in society. Furthermore, the discuss is about if pain in the vagina is a side effect to treatment or is it the feeling that they must satisfy their partners sexual needs who creates reduced libido and excitement.

Bakgrund Personer med psykisk sjukdom är en utsatt grupp i samhället. De stigmatiseras, diskrimineras och löper större risk att drabbas av och dö i allvarliga somatiska sjukdomar. Kopplingar har tidigare gjorts mellan detta och att sjukvården är bristande för dessa patienter. Syfte Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om patienter med psykisk sjukdom på somatiska avdelningar och hur dessa sammanfaller med tidigare erfarenheter, utbildning och kunskapsnivå. Metod I studien har kvantitativ design tillämpats. En enkät med nio icke-öppna frågor delades ut till alla sjuksköterskor på tre vårdavdelningar med somatisk vård. Resultat Sjuksköterskorna kände oftare eller i högre grad otillräcklighet, empati, att det var jobbigt och distans. Patienterna uppfattades också i högre grad som krävande, oförutsägbara, utsatta och manipulativa. Majoriteten av sjuksköterskorna såg ingen skillnad viljan att gå in till patienter med psykisk sjukdom jämfört med andra. Olika bakgrundsfaktorers påverkan på dessa resultat kunde endast i få fall påvisas​.​ Sjuksköterskans antal år i yrket kunde dock kopplas till positiv utveckling på flera punkter. Slutsats Sjuksköterskorna uppgav både negativa och fientliga känslor och uppfattningar i mötet med patienter med psykisk sjukdom. Uppfattningarna och känslorna var även positiva och stödjande. Då underlaget var litet kan resultaten inte generaliseras. Studien kan dock vara bidragande till att uppmärksamma sjuksköterskors uppfattningar av patienter med psykisk sjukdom så att ytterligare förbättring kan ske och reducering vad gäller fördomar och stigmatisering. Detta för att kunna möjliggöra en bättre omvårdnad för dessa patienter. Större studier och vidare forskning inom området behövs. / Background People suffering from mental illness are a vulnerable group in today’s society. They are stigmatized, discriminated and have an increased risk of obtaining and dying from severe somatic illness. Earlier studies have shown a correlation between these facts and a deficiency in the health care of these patients. Aim The aim of this study was to investigate nurses’ attitudes towards patients suffering from mental illness in the somatic ward and if this can be related to previous experiences of mental illness, education and knowledge. Methods This study is based on a quantitative, survey methods. A questionnaire of nine closed-ended questions was distributed to all nurses in three somatic care departments. Results The results show that the nurses most often have feelings of inadequacy, empathy, concern and distance towards mentally ill patients. These patients were also percieved as more demanding, unpredictable, vulnerable and manipulative. The majority of the nurses saw no difference in their willingness to tend to patients with mental illness. Various background factors effect on these results could only be observed in a few cases. However, a relation was observed between the nurse’s degree of professional experience and a positive development in several ways. Conclusion The nurses reported negative and hostile as well as positive and supporting feelings and attitudes in their encounter with mentally ill patients. Because of a small amount of material the results cannot be generalized. Nevertheless, the study could contribute to an increased awareness regarding nurses’ attitudes towards patients with mental illness and thus aid in the process of reducing prejudice and improve health care for these patients. Further research in this subject is needed.

Syftet med denna studie var att ta reda på kopplingen mellan grönstruktur i staden och ungdomars upplevda hälsa. Det har inkluderat vilken sorts grönstruktur som ungdomar värdesätter, vilka känslor och kontakter som ungdomar upplever med grönstruktur samt på vilket sätt grönstrukturen kan påverka ungdomar upplevda hälsa. Resultatet på dessa frågor bildade själva kopplingen mellan grönstruktur i staden och ungdomars upplevda hälsa. För att kunna besvara undersökningens frågeställning har kvalitativa gruppintervjuer och kvantitativa enkäter gjorts med ungdomar som är mellan 15 och 18 år. Resultatet analyserades med en riktad innehållsanalys och en jämförelse mellan enkäten och gruppintervjuerna. Undersökningen visade på att ungdomarna upplever minskad stress och bättre humör kring grönstruktur. Den visade också att ungdomar värdesätter blommor, träd och tillgång till aktiviteter i grönstrukturen. Resultatet har till sist diskuterats där erfarenheten av natur kan ha en påverkan på ungdomarnas svar. Förslag till vidare planering för grönstruktur i staden diskuteras också. / The purpose of this study was to find out the link between green structure in the city and young people's perceived health. This has included the kind of green structure that young people value, what feelings and contacts young people experience with the green structure, and how the green structure can affect young people's perceived health. The result of these issues forms the link between the green structure of the city and young people's perceived health. To answer the survey's question, qualitative group interviews and quantitative questionnaires were conducted with young people aged between 15 and 18 years old. The result was analyzed with a targeted content analysis and a comparison between the questionnaire and the group interviews. The study shows that young people experience reduced stress and a better mood around urban nature. It also shows that young people value flowers, trees and access to activities in the green structure. The results have been presented through charts and quotes. The results have finally been discussed where the experience of nature could have an impact on young people’s answers. Proposals for further planning for green structure in the city are also being discussed.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig del av den allmänna hälsan och påverkar individers välbefinnande. För att kunna ge en personcentrerad vård kan det vara av vikt att vara medveten om patienternas upplevelser av samtal om sin sexuella hälsa. Alla medlemmar i ett tvärprofessionellt team har ett delat ansvar för att ge vård av god kvalitet utifrån patientens personliga behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av samtal om sin sexuella hälsa i vårdmötet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 13 studier funna i databaserna PubMed och CINAHL med inriktning omvårdnad. Artiklarna granskades utefter relevans samt kvalitet och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelser identifierades och bildade fyra stycken huvudkategorier: Samtalets betydelse för patienten, faktorer som påverkar om samtal förs, faktorer som påverkar samtalet samt patientens önskningar i samtal om sexuell hälsa. I resultatet framkom att vårdpersonal sällan eller aldrig initierar samtal om sexuell hälsa med patienterna. Tidpunkten för samtal om sexuell hälsa var viktigt för patienterna och likaså deras relation till vårdpersonalen. Slutsats: Brister hittades i patientens möjlighet att samtala om sin sexuella hälsa i vårdmötet. Vårdpersonal tog sällan initiativ till samtal. / Background: Sexual health is an important part of the overall health and affects the individual well being. To be able to give person-centered care it can be of importance to be aware of patients' experience of conversations about their own sexual health. All members of an interprofessional team have a shared responsibility to give good quality care from the patients personal need. Objective: The aim of the literature study was to describe the patient experiences of conversations about their sexual health in the care meeting. Method: A literature study with qualitative approach based on 13 studies found in the databases PubMed and CINAHL with focus on nursing. The studies are reviewed according to relevance, quality and the analysis was made with a qualitative content analysis. Results: Experiences were identified and formed 4 main categories: The meaning of the conversation for the patient, factors that affect if the conversation is held, Factors that affect the conversation and patient wishes in conversations about sexual health. The result showed that health care staff rarely or never initiated conversations about sexual health with patients. The timing conversation about sexual health was of importance to the patients as well as the relationship to the health care staff. Conclusion: There was a lack of opportunities for patients to have conversations about their sexual health in the care meeting. Health care staff rarely initiated the conversation.

Sammanfattning: Introduktion: Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är den vanligaste förekommande reumatologiska diagnosen bland barn och unga. Föräldrar styr främst vårdinsatserna, trots att barn och unga med JIA känner sin fysiska och psykiska smärta bäst. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser av förberedelser inför vårdbesök bland barn och unga med JIA samt deras föräldrar. Metod: Studien använde sig av en kvalitativ studiedesign. Tio workshop-träffar genomfördes med barn och unga med JIA samt med deras föräldrar. En individuell intervju genomfördes med en ung vuxen. Workshop-träffarna samt den individuella intervjun utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades med hjälp av Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman, utifrån en induktiv ansats. Resultat: Temat Präglas av barns och ungas mentala processer och värderingar utgör studiens resultat. Temat baseras på tre kategorier samt åtta subkategorier. Förberedelserna inför vårdbesök präglades av barnens och de ungas förhållningssätt till JIA. Somliga barn och unga undanhöll information om deras fysiska och psykiska smärta vid förberedelserna inför vårdbesök. Därför betonades vikten av att fånga upp dessa besvär. De barn och unga som utvecklade goda förhållningssätt till sjukdomstillståndet ökade förutsättningar för att förbereda sig inför vårdbesök, eftersom de då delade med sig av sina upplevelser. Slutsats: Det är viktigt att fånga upp barn och unga med JIA samt deras fysiska och psykiska smärta inför vårdbesök. Tillgodoses upplevelserna, kan förutsättningar för individanpassade vård- och rehabilteringsinsatser skapas. Goda förhållningssätt till JIA främjar förberedelserna inför vårdbesök samt fysiskt och psykiskt välbefinnande bland barn och unga med JIA. / Introduction: Juvenile idiopathic arthritis (JIA) is the most common rheumatologic disease among children and youths.  Even if the children and youths with JIA are conscious about their physical and mental health, the parents control their healthcare. Aims: The aim of this study is to investigate experiences of preparations before care visits among children and youths with JIA and their parents.  Methods: The study had a qualitative design, with an inductive approach. Ten workshops were conducted together with children and youths with JIA and their parents. An individual interview was conducted with a young adult. A semi structured interview guide was used. Data was analyzed with Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The theme Characterized by the children's and youth's mentally processes and values constitutes the result of the study, and is based on three categories and eight subcategories. Preparations before care visits were characterized by the children's and youth's approach to JIA. Children and youths withheld information about their physical and mental health. The importance of capturing these problems emphasized. Strategies for managing JIA had a positive effect of the preparations before the care visits, because the children and youths were telling about their experiences.  Conclusion: It is necessary to capture the physical and mental health among children and youths with JIA before care visits. This may also form an individualized healthcare and create a better physical and mental health among the group with JIA.

Bakgrund: Behovet av legitimerade sjuksköterskor förväntas öka de kommande åren. Högskolor och hälso- och sjukvården har en utmaning i att locka till sig fler att utbilda sig och stanna kvar inom sjuksköterskeyrket då många blir sjukskrivna på grund av utmattning eller slutar redan det första året som yrkesverksam. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av yrket. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat från 13 stycken artiklar, som alla sökts fram i PubMed via biblioteket på Högskolan i Gävle. Huvudresultat: I studien framkom 3 huvudteman med tillhörande underteman: En överväldigande start på arbetslivet, Arbetsmiljö och Från Novis till erfaren. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde övergången från utbildningen till arbetslivet som svår, med brist på klinisk erfarenhet under studietiden. Detta bidrog till stress och en känsla av otillräcklig kompetens samt till att en holistisk omvårdnad inte hanns med. Bra arbetsmiljö och handledning med återkoppling från handledare, kollegor och chef beskrevs ha stor inverkan på den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse, självförtroende och kompetens. Slutsats: Många sjuksköterskor upplevde brister i kliniska färdigheter och kände sig osäkra i sin nya yrkesroll vilket antyder att sjuksköterskeutbildningen bör integrera mer praktik med teorin. I studiens resultat framgår det att tryggheten och självförtroendet kommer med tiden, det gäller att inte ge upp under den första tiden med osäkerhet i den nya yrkesrollen, vilket stämmer väl överens med Benners modell Från novis till expert. / Background: The need for licensed nurses is expected to increase in the coming years. Universities and health care face a challenge in attracting more people to study and stay in the nursing profession as many either take sick leave due to exhaustion or quit during their first year as a professional nurse. Aim: To describe newly graduated nurses' experiences of the profession. Method: A descriptive literature study with results from 13 articles, all of which were searched for in PubMed via the library at the University of Gävle. Main results: In the study, 3 main themes emerged with associated sub-themes: An overwhelming start to working life, Work environment, and From novice to experienced. Newly graduated nurses experienced the transition from education to working life as difficult, with a lack of clinical experience during their studies. This contributed to stress and a feeling of insufficient competence, as well as a lack of holistic nursing. Good work environment and supervision with feedback from supervisors, colleagues and the manager was described as having a great impact on the newly graduated nurse's experience, self-confidence and competence. Conclusion: Many nurses experienced shortcomings in clinical skills and felt insecure in their new professional role, which suggests that nursing education should better integrate more practice with theory. The results of the study show that security and self-confidence come with time; it is important not to give up during the first period of insecurity and uncertainty in the new professional role, which is in good agreement with Benner's model From novis to expert.