De senaste åren har mycket uppmärksamhet riktats mot att allt fler honungsbin dör varje år. Denna utbredda bidöd kan få stora konsekvenser då framställandet av en tredjedel av de livsmedel vi konsumerar är beroende av insektspollinatörer som bin. Detta är en studie om de människor som hjälper till att upprätthålla bibeståndet, nämligen hobbybiodlarna. Biodlingen har studerats genom deltagande observation, personintervjuer och fokusgruppsintervjuer med både etablerade biodlare och deltagare i en nybörjarkurs i biodling. Det insamlade materialet tolkas och analyseras med hjälp av Bourdieus teorier om sociala fält och habitus. Biodlarnas natursyn diskuteras även. Genom att hobbybiolingen behandlas som ett socialt fält visas hur individers habitus formas av fältets natursyn. Samtidigt formar individerna fältet. Biodlares närhet till naturen är det centrala i denna studie och för många av de i studien som just ska börja med biodling, handlar det lika mycket om att göra en miljögärning som att skaffa sig en hobby. / In recent years, much attention has been directed towards the increasing number of yearly deaths among honeybees. This widespread death of bees can be expected to have major consequences, seeing as the production of one-third of the foods we consume is dependent on insect pollinators like bees. This study focuses on the people who help maintain the honey bee population, hobby beekeepers in particular. The study investigates apiculture through participant observation, interviews and focus group interviews with both established beekeepers and participants in a beginner's course in beekeeping. The collected material is interpreted and analyzed using Bourdieu's theories of social fields and habitus. The beekeepers’ perception of nature is also discussed. By treating the apiculture as a social field it is clear that an individuals' habitus is shaped by the nature perception of the field. Simultaneously, the field is shaped by the individuals. The beekeepers’ closeness to nature is the focus of this study and for many of those in the study who is about to start beekeeping, it's as much about making an environmental act as it is getting a hobby.

Despite increasing gains in the number of African Americans obtaining university degrees, they remain underrepresented in many career paths. This dissertation examines how low-income, urban, African American students, who attend university, discover and select careers. By examining this process, I attempt to make more explicit the reasoning behind their career choices. Using a phenomenological approach, I investigated the lived experiences of 12 students who were part of an auxiliary educational program and who were attending a large research university in their home city. Bourdieu's concepts of habitus, social capital, and practice, along with the concept of code-switching, provided the framework to examine the student's experiences and choices. Interviews were also conducted with 2 staff members from the auxiliary program and 2 staff members from the university career center. All twelve students exhibited a strong sense of self-efficacy and expressed confidence about the career choices they made. However, they appear to make career choices based on very limited and generic career exposure opportunities. Recommendations for how to expose and encourage low-income, urban, African American students towards fields in which African Americans are underrepresented include more concentrated efforts to generate alternative networking/social capital building relationships, increasing the number of career research projects students complete while in high school, and more resources and support for guidance staff/career counselors at urban high schools. / Urban Education

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärarstudenters föreställningar om arbetsmarknaden samspelar med tid och rum, samt hur de uppfattar möjligheter och begränsningar med att bo och arbeta i olika områden. Detta åskådliggörs genom semistrukturerade intervjuer med sju lärarstudenter med olika erfarenheter av att växa upp i landsbygd och mindre städer i olika delar av Sverige. Studenternas resonemang i intervjuerna om vart de vill bo och deras framtida arbetsplats synliggör platsers olika dragningskraft. Analysen har genomförts med teoretiska utgångspunkter från Hägerstrands tidsgeografi samt Bourdieus kapital och habitus för att förstå lärarstudenternas prioriteringar och resonemang utifrån tidsliga, rumsliga och individuella preferenser. Resultatet visar för det första betydelsen av temporalitet som framkommer när lärarstudenterna talar om hur de ser framtida arbetsplatser både utifrån livsfaser och dagliga intervaller kopplat till pendling. För det andra förhåller de sig till plats utifrån sociala relationer då deras vänner har en stark dragkraft under deras unga år medan familj har en större dragkraft senare. Om lärarstudenten har en partner blir även partnerns preferenser till plats aktuella i individens resonemang. För det tredje har ekonomiska incitament och yrkets förutsättningar betydelse eftersom skillnader i lön, huvudman och skolans socioekonomiska förutsättningar uppkommer i studenternas tankar.

Det har inte skett någon förändring i antal byten av gymnasieprogram på tio år. Programbyten har en stor roll i hur elever upplever program och är en viktig pusselbit inte bara för eleverna själva utan även för studie- och yrkesvägledare föratt förstå hur övergången till gymnasiet upplevs av eleverna. Forskning visar på att det finns brister i forskning kring övergångar hos elever och även programbyten. Syftet med denna studie är att utveckla mer kunskap över programbyten i gymnasiet och se vilka faktorer och konsekvenser som det medför för eleverna. Med hjälp av åtta examinerade studie- och yrkesvägledare belyses frågan om programbyten på gymnasiet med semistrukturerade intervjuer, transkribering och tematisk analys. Resultatet visar på att programbyten till stor del beror på personliga faktorer men grundar sig i för lite information, bristande vägledning i tidig ålder i skolan och avsaknaden av struktur av vägledning genom skolgången. Vidare visar resultaten även att studie- och yrkesvägledare har en stor involvering och påverkan på elever kopplat till positiva och negativa programbyten. Analysen visar att Careership och Bourdieus teorier båda har relevans för att förstå ämnet och att tidigare forskning visar liknande resultat som resultaten i denna studie, trots att de finns skillnader i studiernas huvudsakliga syfte. Slutligen diskuteras de mest centrala delarna i resultatet och tidigare forskning samt hur framtida forskning kan ha programbyten som en del i liknande forskning om andra ämnen för att stödja relevant forskning om elevers upplevelser av en viktig tidpunkt i deras liv.

Författare: Terese Gustafsson och Fanny Janson Handledare: Kjell Arvidsson
 Examinator: Mikael Lundgren   Titel: “Det handlar inte om att skicka iväg raketer, utan det handlar om att sätta hela skogen i brand”. En studie om organisering och klusterbildning inom svensk musikbransch.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom undersökning och analys av hur den organisatoriska uppbyggnaden av svensk musikbransch ser ut komma fram till vilka faktorer som kan ligga bakom en branschs framgångar.   Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts i fallstudien och primärdata har samlats in genom genomförande av åtta semistrukturerade intervjuer.   Slutsats: Vi fann att organiseringen och det kluster som en bransch verkar i har stor betydelse för dess framgång. Socialt kapital utgör stor vikt i ett kluster och att komma in på den sociala arenan är därför av vikt, men det kräver att redan etablerade aktörer är villiga att släppa in nya aktörer på den sociala arenan. Samarbeten som överskrider branschgränser har blivit viktigare i takt med att globaliseringen satt ökad press på innovation och kreativa lösningar på problem. Att verka i kluster ger organisatoriska fördelar som nära samarbeten, kunskapsutbyte och ökad kreativitet, men kan skapa nackdelar som homogenitet och inskränkthet. Bättre resultat uppnås när aktörer samverkar och idéen om "Do It Yourself" stämmer inte. / Abstract   The Purpose of this paper is to, through analysis of how the organizational structure of the Swedish music industry looks, come to a conclusion of what factors might be behind an industry's success. The case study have been done by using a qualitative research method and the primary data is collected by semi-structured qualitative interviews   We came to the conclusion that how an organization and the cluster an industry operates within, is of great importance for its success. Social capital is important in a cluster. It is therefore of great importance to be part of the social scene, but it requires that actors within the social scene accept new actors to enter. Collaborations that exceed industry boundaries have become of more importance as globalization have put increasing pressure on innovation and creative solutions to solve problems. To operate within clusters provide organizational benefits like collaborations, knowledge spillover and increased creativity. But it can also give negative effects such as homogeneity and parochialism. Better results are achieved when stakeholders work together and the idea of "Do It Yourself" is not true.

Fashion creates reactions. It is a type of art form that constantly needs to be updated. This is the thrilling part about fashion, but it is also the part that can create unintentional reactions. In this essay I will examine two garments that have achieved a great amount of media coverage, both in Sweden and abroad. One of them is a jumpsuit from H&M that was criticized because of the resemblance to the uniform worn by the Peshmerga-soldiers in Kurdistan. The other garment is a children’s sweater launched by Zara. This one was criticized because of its connotation to what the Jewish people were forced to wear during World War Two. By doing an analysis of the two garments and then a critical discourse analysis I intend to find out if there is a difference in the way media treated the two garments. Another question that my essay will try to answer is who reacted to the two cases? Theoretical premises have been Edward Said’s Orientalism, Pierre Bourdieu’s Habitus and Roland Barthes contribution about Semiology. My main focus was to decide whether the human prejudice was the basis for their reaction on the examined clothes. The result shows that there are distinct differences in the media discourse about the two garments. It also proved that Said’s thoughts about a great diversion between east and west is still applicable and our earlier experiences are of great importance while facing new ones.

The Gift 2.0 - A Museological Study of donations of Objects and its Underlying Motives, is a study in order to explain why people choose to donate items for museums, rather than any other alternative.The empirical study consists of qualitative, semi-structured research-interviews conducted with seven selected curators from various museums, with extensive experience of the subject acquisition. I have chosen to only examine Swedish cultural-historical museums. The hypothesis that I assumed was first and foremost that the heritage sphere is what Pierre Bourdieu calls a field. The reason that people would donate objects to museums, is that the donation itself brings cultural capital to the donor, from people with the same habitus. Since I felt that Bourdieus theory of field, capital and habitus could not explain all the reason why people donate items to museum, my second hypotheses was that certain objects are what Annette Weiner called inalienable possessions, objects that at any cost may not be sold or bartered away. It is precisely the ability to keep the object outside of the commercial sphere that is the essential for an inalienable possession. Linked to this hypothesis I argued that museums act like a bastion of inalienable possessions, in which the donor can continue to keep the object while it has been given. My source material consists of the research interviews and secondary material that I have acquired during the study, consisting of literature, deed of gift and e-mail correspondence. I have analyzed both primary and secondary source material using my hypotheses. The results of this study verify that my hypothesis is valid to use as a musicological theory of gifts. The study is a two year master´s thesis in Museum and Heritage Studies.

I denna uppsats är syftet att skapa en fördjupad förståelse för unga afghanska ensamkommande mäns livssituation genom intervjuer som analyserats utifrån begreppen habitus, kapital och fält. De flesta av respondenterna har visat sig vara beredda att slita hårt för att förverkliga sina ambitioner och strävan mot ett liv med stabila levnadsförhållanden. Vad denna strävan gett för resultat skiljer sig åt i gruppen. De som lyckas med att förvärva det kapital som fungerar som inträdesbiljett på arbetsmarknaden eller till högre utbildning, hyser ett stort mått av framtidstro. För ett par av de unga männen har inte stödet från samhället varit tillräckligt och de upplever en osäkerhet inför framtiden. I flera av de unga männens berättelser framträder tecken på solidaritet, i första hand mot familjen, men även gentemot samhället samt den egna gruppen landsmän. Det verkar som om flera av de unga männen finner en livsstil utifrån habitus som fungerar både i det svenska samhället och i det afghanska även om det traditionella livsmönstret i hög grad består. En högre grad av interaktion med andra i samhället utifrån gemensamma intressen skulle kunna bidra till förändring av traditionella mönster och en ökad integration. / In this paper the aim is to create an indepth understanding of young Afghan unaccompanied men's life situations through interviews analysed with the concepts of habitus, capital and field. Most of the respondents have shown a willingness to toil hard to realize their ambitions and aspirations towards a life with stable living conditions. What results this endeavour has given differ within the group. Those who have manage to acquire capital that serves as the admission ticket to the labour market or to higher education, have a high degree of hope for the future. For a few of the young men the support from society has not been sufficient and they experience an uncertainty about the future. In several of the young men's stories signs of solidarity emerge, primarily towards family, but also towards society and their own compatriots. It appears that several of the young men find a lifestyle based on habitus that works both in the Swedish society and amongst Afghans although the traditional pattern of life to a great extent is maintained. A higher degree of interaction with others in the community on the basis of shared interests could lead to a change in traditional patterns and more integration.

Le système scolaire français est en passe de réussir à mener près de 80% d’une classe d’âge jusqu’au niveau du baccalauréat. Cependant, cette démocratisation du système ne doit pas occulter la persistance de certaines inégalités. Le niveau du lycée semble être le lieu et le moment où certaines des ces inégalités se cristallisent. Le propos de ce travail est de montrer, dans un premier temps, que ces inégalités s’accroissent au lycée et en particulier au cours de l’année de seconde, qu’aux inégalités d’accès, s’ajoutent des inégalités de réussite. Dans un second temps, ce travail s’attachera à montrer que les pratiques d’enseignement, différentes d’un type de lycée à un autre, peuvent expliquer l’accroissement des ces inégalités. La première étude portera sur l’évolution des inégalités de réussite en mathématiques entre les élèves d’un lycée professionnel, ceux d’un lycée technique et ceux d’un lycée général. L’étude des progressions des élèves en fonction de leur classement initial montrera que les élèves n’ont pas les mêmes chances de réussite selon le type d’établissement dans lequel ils sont scolarisés. La deuxième étude portera sur les pratiques et les discours de 10 enseignants de trois établissements différents : LP, LT et LG. Une analyse quantitative et qualitative de leurs discours, en entretien et en classe, et de leur pratique nous permettra de caractériser ces dernières eu regard du lieu d’enseignement et de mettre ainsi en évidence ce que l’on peut appeler un habitus professionnel. / Nearly 80% of a class age is to be taken as far as the baccalauréat by the French Educational School System. Yet, this democratization of the system should not hide the persistence of certain inequalities. It seems indeed, that some school inequalities crystallize at school. That’s why this work will aim at showing, at first, that these inequalities increase during the 1st year of high school (our seconde). Moreover, inequalities of access come on top of inequalities of success. Then, it will be demonstrated in that work that teaching methods (different from one school to another), could as well explain the increase of inequalities. The first study will mainly deal with the evolution of the success inequalities in mathematics between general, technical and professional French high schools. It will be demonstrated as well that pupils don’t have the same opportunities according to their initial rank and according to the school they’re in. The second study will deal with the teaching methods and interviews of 10 teachers, from different types of high schools (LP, LT, LG). A quantitative and qualitative analysis of their speech and practices through their interviews and during the class will help characterize their practices according to the place they teach. It will thus help highlighting what could be called a professional habitus.

Après avoir atteint l'excellence en tant qu'intellectuel de parti stalinien pendant la Guerre froide, Roger Garaudy s'est construit comme intellectuel "véritable" contre la doxa du PCF qu'il était pourtant chargé d'incarner, à la faveur de son autonomisation suite au choc du XX° Congrès du PCUS périmant sa foi en Staline. C'est ainsi que la résurgence progressive de son habitus théologico-philosophique a fait de lui l'homme du dialogue par excellence adapté à la démarginalisation du PCF dans le champ intellectuel des années 1960. Mais si son engagement sur la tagente hérétique a fait de lui l'un des intellectuels communistes poussant le plus loin le projet de rénovation du PC en offrant une véritable stratégie alternative à celle du Parti après 1968, l'exclusion qui s'en est suivie s'est traduite par un retour du refoulé religieux qui, couplé à la posture prophétique d'un intellectuel désormais excentré dans le champ intellectuel français, a largement contribué à la délégitimation de l'ancien philosophe du PC avant même sa radicalisation ultime qui a achevé de le disqualifier suite à sa condamnation pour négationnisme. / After he reached excellence as a stalinist party intellectual during the Cold War, Roger Garaudy built himself as a real intellectual against the doxa that he was yet supposed to embody, following his emporwement after the shock of the 20th Congress of the CPSU which made his faith in Stalin obsolete. That is how the progressive resurgence of his theologico-philosophical habitus allowed him to become by excellence the "man of dialogue" within the French Communist Party, the most adjusted intellectual to the demarginalization of the FCP in the french intellectual field of the 1960s. But if his undertaking to the heretic tangent made him the communist theoretician who went the furthest on the way towards destalinization by offering a real alternative strategy to the Party's after 1968, his ensuing exclusion manifested thereafter as a backlash of the religiously repressed which, together with the prophetic posture of an intellectual henceforth unwarranted in the french intellectual field, largely explains the delegitimation of the former leading communist philosopher, even before his ultimate radicalization which completed his disqualification after he was condemned by french justice for negationism.