Syftet med vår studie var att studera varför snedrekrytering till högskolan existerar och som ger upphov till homogena universitets - och högskoleutbildningar i Sverige. Siffror från officiell statistik visar på att det råder en över - och underrepresentation bland personer med svensk respektive utländsk bakgrund på olika utbildningar men också inom olika yrkeskårer. För att undersöka detta vidare har vi valt att studera yrkesgrupperna journalister och tandläkare som är två yrkesgrupper som utmärker sig extra i denna över - och underrepresentation utifrån etnisk bakgrund. Vi ville studera hur dessa individer resonerar kring sina valda yrken för att ta reda på vilka bakomliggande faktorer som är till grund för deras karriärval och om detta kan förklara snedrekryteringens maskineri. Vi ville även ta reda på vad som utmärker de två olika yrkesbanorna i relation till vad som ligger till grund för det intervjupersonerna betraktar som framgångsfaktorer. De forskningsfrågor vi utgått ifrån är; Hur resonerar intervjupersonerna från de två valda yrkesgrupperna om sina studie- och yrkesval? samt Vilka framgångsfaktorer lyfts upp som särskilt betydelsefulla för respektive yrkeskår? I studien har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod och totalt har sju personer intervjuats, däribland yrkesverksamma tandläkare och journaliststudenter. Enligt resultatet har den etniska och socioekonomiska bakgrunden stor betydelse för individernas förhållningssätt till sina utbildningsval men också vilka resurser de betonar som särskilt viktiga för att klara sig i respektive bransch.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka föreställningar elever i årskurs nio, som genomfört sitt gymnasieval, har om att välja högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Frågorna som behandlas handlar om vem och vad som påverkat elevernas gymnasieval, vilka föreställningar de har om högskoleförberedande program respektive yrkesprogram. Samt vilka framtidsmöjligheter eleverna ser efter respektive program. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts med elever i årskurs nio som genomfört sina gymnasieval. Teoretiska utgångspunkter studien använder är Bourdieu och Careership-teorin som behandlar hur individen grundar sina val. STF-modellen handlar om influenserna från omgivningen som påverkar individen. TRV handlar om hur elevernas val ur ett rationellt perspektiv tas för att nå det bästa alternativet. Studiens analys visar hur eleverna står i centrum för sitt eget väljande till gymnasiet. Eleverna påverkas av kulturella och symboliska kapital, genom att de tillskriver sig själva egenskaper och därmed varandra. Elevernas föreställningar om högskoleförberedande program och yrkesprogram hade likheter med att båda gymnasieprogrammen gav en utbildning. Skillnader som visade sig var hur elevernas planering angående vidare studier skiljde sig åt, utifrån valda gymnasieprogram. Det framkom också hur elevernas framtidsmöjligheter i stort är i linje med deras valda gymnasieprogram.

Tidigare forskning och teorier om klass gör gällande att klassmobilitet är en förhållandevis trögrörlig process, där uppväxtklassen fortsatt har en prägel på såväl klassidentiteten som de kapitaltillgångar individen kan förvärva och reproducera till nästkommande generation. Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det finns gemensamma mönster gällande reflektioner och förhållningssätt kring klassidentitet och klassarv hos mödrar som genomgått en klassresa. Studien har utgått från tidigare forskning inom området, samt Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält för att analysera mödrarnas förhållningssätt och reflektioner kring den egna klassen och klassarvet till barnen. Studiens resultat går till viss del i linje med tidigare forskning och teorier. Merparten av mödrarna identifierar sig med medelklassen och ingen av mödrarna identifierar sig längre som arbetarklass. Däremot visar resultatet att samtliga mödrar fortsatt präglas eller känner en förankring till arbetarklassbakgrunden. Vidare visar resultatet att kvinnorna reproducerar såväl ett arbetarklassarv som ett medelklassarv till sina barn. Genom klassresan har de främst förvärvat ett kulturellt kapital som de kunnat reproducera vidare till nästa generation. Studien kan bidra med ett nyanserat komplement kring hur arbetarklassbakgrunden fortsatt har en inverkan på klassresenärers liv, trots social mobilitet.

Syftet med denna uppsats är att utveckla vår kunskap om den sociala snedrekryteringen till högre studier. Vad är det som gör att studenter väljer som de gör och hur upplever de sedan, utifrån social bakgrund, det faktiska mötet med högskolan? För att få grepp om detta valde vi att genomföra sex intervjuer med studenter på en högskola som tillhandahåller elitutbildningar. Tre av dem hade föräldrar med högskoleexamen och tre av dem hade föräldrar utan högskoleexamen. Analysen baseras på Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes karriärteori, Careership, och Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital. Analysen byggs till viss del även på begreppen socialisation och individualisering.Resultatet visar att studenterna från studievana hem ser högskolestudier som en självklarhet utifrån uppväxtmiljön. Utbildningsvalet grundar de på intresse men alternativen är samtidigt begränsade till ett fåtal högstatusutbildningar. Studenterna från studieovana hem ser högre studier som ett måste för att erhålla en god position på arbetsmarknaden och grundar sitt val av utbildning främst på målet att få ett bra och tillfredsställande arbete. Majoriteten studenter från både studievana och studieovana hem anser att högskolans status har utgjort en viktig faktor i valet. Flera av dem har även inspirerats av personer i sin omgivning, till exempel släktingar och chefer. Vidare visas att samtliga studenter i mötet med högskolan anpassar sig till något som liknar en idealbild bland studenterna – bland annat att vara ambitiös och välklädd. Slutligen visas att studenter engagerar sig på skilda sätt i studentlivet, vilket vi tror kan inverka på framtida karriärmöjligheter.

Studien granskar lärares förhållanden till genus- och heteronormer genom att titta på hur de i undervisning arbetar med normerna men också den inställning och kunskap de har, utifrån deras egna utsagor. Som teoretiskt ramverket kommer Bourdieu att ligga till grund och begreppen habitus och symboliskt kapital används för att analysera lärarnas arbete och inställning. Queer- och genusteorier ligger till grund för hela arbetet och frågeställningarna, därav spelar teorierna en betydande roll i studien. Undersökningen görs med observationer och interjuver för att kunna ge information om hur det är i skolan. Dessa intervjuer och observationer analyserades kvalitativt med de teorier jag tidigare nämnt. Resultatet visar en omedvetenhet om heteronormen men en utbredd kunskap om genusnormer som i större utsträckning verkar vara en del av lärarnas arbete. Från studien kan man också utläsa att materialvalen i skolan oftast inte baseras på genus- eller heteronormer. Tydligt syns att det hos lärarna finns en kunskap om hur ett arbete med homosexualitet kan arbetas med, även om sådant arbete inte förekommer i någon större utsträckning. Enligt Bourdieu behövs ett normkritiskt arbete för att utmana ett samhälle med över- och underordning genom att förhindra symboliskt våld. Klart är att alla lärarna är engagerade i värdegrundsarbete men att fokus varierar från fall till fall.

In 2020, The Swedish government agency SCB presented a report that examined the educational and social background of admitted students at university level arts- and culture programmes in Sweden. Results showed that 79 percent of those admitted during the period 2015-2019 had parents with post-secondary backgrounds. The figures show that the middle class is overrepresented at the institutions that teach arts at higher levels of education and indicate a broader issue of homogeneity in social backgrounds within the cultural field.  This study is interested in how power is being constituted in modern arts journalism and how certain personal skills and traits create a hierarchy of power within the cultural field. By examining this we want to contribute a critical examination of a journalistic genre that we feel is overlooked in media studies of hegemony.  Arts journalism remains a significant compartment in commercial mass media. There are still writers and news agencies working in traditional media that remain popular, credible and powerful in the eyes of the public when it comes to representing the arts and cultural debates. In Sweden Dagens Nyheter (DN) is a daily newspaper that is highly considered when it comes to arts journalism and long format texts. To be featured in DN Kultur is therefore an extra vital token of confirmation for creators of art in Sweden. But what does it take for a creator to be represented in DN Kultur? This essay examines a selection of 13 profile texts from 2021 published in DN kultur. Each text is about a performer acting through a certain art form. With a theoretical framework including Pierre Bourdieu's field theory as well as semiotic analysis – this study explores how myths and capital create a hierarchy that is constituted through DN. The results show that the symbolic capital that DN recognizes in the cultural field is found in experience. The actors who have the most power are the ones who can prove themselves to be learned. They do so by referencing high-cultural upbringings, being alumni of respectable schools of art, or recognition by dominant parts of their artistic field. Furthermore, the study finds that artists who receive the most power through ongoing myths about arts and labor, are the ones that embodies a dualism between conservatism versus progressivism, freedom versus responsibility, and authenticity versus commercial recognition.

I föreliggande examensarbete undersöks ungdomars föreställningar om manligt och kvinnligt i arbetslivet, hur ungdomarna kopplar dessa till status samt om de upplever sina tankar som frihetsalstrande eller begränsande. De ungdomar som undersökts kan med lätthet dela in olika arbeten i genuskategorierna kvinnligt och manligt samt förknippar status med genus låg status förknippas oftare med kvinnligt och hög status med manligt. En viss vanmakt framträder hos ungdomarna inför genusordningen samtidigt som de tycks tänka att det inte gäller dem själva. Dessa unga människors starka föreställningar om genusordningen kan, förutom deras bakgrund och livssituation, vara en av orsakerna till att flera av dem knappt ens vågar drömma om sin yrkesframtid. Ett genusperspektiv i vägledningen skulle kunna uppmärksamma vad som bidrar till att en människa hindras från att förverkliga sina drömmar. Om studie- och yrkesvägledning handlar om vidgade perspektiv, ökad insikt, medvetenhet och beredskap, borde det i varje vägledningsprocess finnas ett genusperspektiv.

Denna studies syfte framkom ur en reaktion mot det så kallade, fria valet, till gymnasiet.Tidigare forskning inom området har visat att gymnasievalet, samt andra val i livet inte är helt fritt, på grund av att de finns en mängd faktorer som gör att valet blir kantat av kompromisser och ett uppvaknande av synen på sina egna begränsningar. Detta är även något som framkommit i denna studie.Studiens syfte har varit att försöka få en uppfattning om vilken påverkan externa faktorerhar på gymnasievalet och framtidstankar för elever i niondeklass. Även försöka urskilja i hur stor utsträckning eleverna i undersökningen gör kompromissval till gymnasiet.Undersökningen har genomförts på två orter som skiljer sig i uppväxtvillkor, detta för attkunna ha ett jämförandeperspektiv mellan en storstad och ett mindre samhälle(landsbygdsort), för att få en inblick i om tankar om gymnasievalet skiljer sig mellanindivider i dessa samhällen.De teoretiska begrepp som används i studien syfte berör individers handlingsutrymme,deras nedärvda kompetenser och deras sätt att tänka och agera i sin omvärld. För att utvinna en generell redogörelse över hur eleverna i undersökningen tänker kring gymnasievalet och sin framtid användes en kvantitativ undersökning i form av enkäter som delades ut på enhögstadieskola i den stora staden och en högstadieskola i det mindre samhället. Resultatet av undersökningen visade att externa faktorer har stor påverkan i hur eleverna tänker om gymnasievalet och framtiden. Vilken typ av ort individerna i studien är uppvuxna i spelar också en roll i deras tankegångar kring detta, då elever i storstad i större utsträckning än elever i landsbygdsort tänker välja ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Resultatet visade även att elever till en relativt stor del väljer gymnasieprogram efter intresse. Föräldrars utbildningsbakgrund var det som hade störst påverkan på det gymnasieval eleverna i undersökningen ska genomföra. / This study emerged from a reaction against the so-called free choice to high school.Previous research in the field has shown that school choice, and other choices in life are not completely free, because they are a variety of factors that make the choice paved with compromises and an awakening of the perception of a persons own limitations. Witch is also something that emerged in this study. The study's purpose was to try to get an idea of how external factors influence school choice and future thoughts for students in the ninth grade. While trying to discern too witch extent, the students in the survey makes compromise choice for high school. The survey was conducted in two districts that differ in upbringing , in order to be able to have a comparative perspective between a big city and a small town (rural residence), to get an insight into whether thoughts about school choice differs between individuals in those communities.The theoretical concepts used in the study purpose affect individuals' freedom of action, their inherited skills and their way of thinking and acting in their environment. To extract a general explanation of how the students in the survey think about school choice and their future, a quantitative survey in the form of questionnaires that were handed out at a secondary school in the big city and a secondary school in the small community. The result of the survey found that external factors have a major influence in how students think about school choice and their future. What kind of place the individuals in the study are bred in also play a role in their thinking on this, on account of students in metropolitan in greater extent than students in the small community are going to choose a college preparatory high school programs. The results also show that students at a relatively large proportion choose high school program after interest. Parent’s educational background was the one factor that had the greatest impact on the upper secondary school choice that the students in survey are to complete.

Sammanfattning. Syftet med examensarbetet är att analysera huruvida ålder påverkar en handledares yrkesroll på arbetsförmedlingen enligt den arbetssökande. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan en handledare vars ålder är upp till och med 35 år och handledare vars ålder är över 35 år i relation till deras yrke ur arbetssökandes perspektiv. Vi kommer att analysera skillnader och likheter utifrån en handledares ålder med hjälp av olika frågeställningar. Dessa frågeställningar är baserade på arbetsmarknad, arbetssätt, kunskap och kompetens och genus. Metoden som ligger till grund är en enkätundersökning som vi genomförde på två olika arbetsförmedlingar i södra Skåne. De resultat vi fick fram genom enkätundersökningen analyserades sedan utifrån ett antal teoretiska utgångspunkter som habitus, kompetens, historik och genus. Det framgick bland annat att de yngre arbetssökande föredrog en yngre handledare inom vissa frågor som översyn av arbetsmarknad och att samtliga arbetssökande föredrog en äldre handledare inom frågor som innefattar kompetens. Ett av resultaten var att de yngre kvinnorna mer frekvent än de övriga åldersgrupperna valde en yngre handledare.

Att välja gymnasieskola med idrottsinriktning av Pierre Ståhl.Jag har gjort djupintervjuer med sex elever som läser på gymnasiet, gemensamt för dem är deras idrottsinriktning. Syftet är att undersöka och ta reda på vad för studiemotiv de intervjuade eleverna i undersökningen har till att välja ett gymnasieprogram med idrottsinriktning. Uppsatsen undersöknings del består av en kvalitativ intervju som ger svar på hur eleverna tänkt och resonerat inför gymnasievalet. Den teoretiska utgångspunkten har varit Pierre Bourdieus centrala begrepp kapital, habitus och fält. Utöver detta har jag använt mig av Anders Lovéns avhandling kvalet inför valet samt Anna Sandells- Utbildningssegregation och självsortering. Den stora drivkraften hos eleverna är att få syssla med sitt stora intresse, idrotten. Skolan de läser på ger dem stöd i detta genom att vika 600p i form av kurserna Specialidrott A, B, C där de får möjlighet att utvecklas inom idrotten. Elevernas mål med sina studier är att skaffa sig en bra utbildning att falla tillbaka på om de inte skulle lyckas med att försörja sig på sin idrott.