Vi är båda intresserade av profilämnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. När vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestämde vi oss för att studera fenomenet närmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frågade oss hur en sådan skola fungerar och hur eleverna påverkas av skolans miljö.Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön på Malmö FF:s fotbollsakademi påverkar eleverna utifrån Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital.Vårt syfte är att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har på de elever som går där. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. På detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser. Vår huvudfråga är: Hur bidrar verksamheten i fotbollsakademien till att förändra elevernas habitus och existensbetingelser utifrån Bourdieus teorier? De som deltagit i undersökningen är personal och elever på akademien. I vår undersökning går det att läsa att den miljö som akademien erbjuder har till stora delar positiv inverkan på elevernas habitus.

Föreliggande studie har behandlat problem som kan uppstå när elever på grundskolan gör sitt gymnasieval. Elever som ska välja till gymnasiet befinner sig i en brytpunkt i livet och efter som ungdomar kan uppleva det svårt att värdera olika alternativ så finns det bland annat en förväntning på att studie- och yrkesvägledaren ska ge information och vägledning som är lätt för eleverna att ta till sig och förstå. Syftet med vårt examensarbete är att få en bild av vilka faktorer som påverkar eleverna i deras gymnasieval. Vi vill ta reda på vilka personer som elever i årskurs nio pratar med om sitt gymnasieval och vilka yttre faktorer som påverkar dem i sitt väljande. Därför ställer vi frågor om intresse, kompisars och föräldrars åsikter samt andra faktorer påverkar eleverna samt hur eleverna ser på könsfördelningen på gymnasieprogrammen. För att ta reda på vad som påverkar elever i sitt gymnasieval genomför vi sex semi-strukturerade intervjuer med elever på en högstadieskola. Vi intervjuar tre killar och tre tjejer från två olika klasser. Resultatet analyseras utifrån Hodkinsons och Sparkes teori Careership och Gottfredsons teori. Resultatet visar att eleverna påverkas av den omgivning och miljö som de växer upp i. Föräldrarna är de personer som är mest betydelsefulla för majoriteten av informanterna. När det gäller andra faktorer fick vi fram att man lägger vikt vid framförallt status och trivsel. Resultatet visar en brist på kunskap om yrken och gymnasieprogram vilket vi tolkar begränsar eleverna i deras väljande.

Det kan vara svårt för unga att orientera sig bland möjliga framtidsvägar, därför finns studie- och yrkesvägledare som stöd i grundskolan. Vårdnadshavare kan vara betydelsefulla i ungdomars beslutsfattande. Vi blev därför nyfikna på om, och i så fall hur, vårdnadshavare kan engageras på ett positivt sätt. I denna c-uppsats görs en kvalitativ intervjustudie med sex studie- och yrkesvägledare, verksamma i grundskolan. Syftet är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med att involvera elevernas vårdnadshavare i vägledningsarbetet. Undersökningen har en bred ingång tillämnet och resultatet berör en mängd olika aspekter på ämnet såsom praktiska tillvägagångssätt, möjligheter och problem. Resultatet analyseras främst genom samverkansteori. En slutsats vi kom fram till är att studie- och yrkesvägledarna ser möjligheter och har intresse av att involvera vårdnadshavare i elevernas vägledning, trots att de inte involverar dem i någon större utsträckning i dagsläget. Skolorna har stora lokala skillnader i förutsättningar för olika arbetssätt. En annan slutsats vi kom fram till är att vägledarna är fria att lägga upp sitt arbete som de själva vill, men att det kan ses som ett hinder att det inte finns uppdrag från ledningen att söka utökad samverkan med vårdnadshavare och därmed ingen anpassad resurstilldelning. Vi uppfattar ett behov av ökad kunskap om hur involvering av vårdnadshavare skulle kunna bidra till att nå målen för studie- och yrkesvägledningen.

Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö Universitet har idag ett eget inslag av vägledning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ett par exempel på inslag är olika diskussioner, föreläsningar och arbeten om vägledning i förhållande till elever med exempelvis ADHD, ADD och Autismspektrumstörning. Något utbildningen inte berör är hur en studie- och yrkesvägledare tillsammans med andra professioner inom skolans miljö kan jobba mot kriminaliteten. Arbetets syfte grundar sig i detta samhällsproblem och undersöker vilken roll de före detta kriminella anser att en studie- och yrkesvägledare kan ha för att minimera sannolikheten till att en person hamnar i en kriminell miljö. Vidare är syftet att undersöka vilken typ av vägledning de kriminella personerna är i behov av. För att uppnå syftet har utgångspunkten varit följande frågeställningar: Vilken typ av vägledning anser före detta kriminella personer att de behövt för att inte hamna i en kriminell miljö? Vilken roll anser före detta kriminella personer att en studie- och yrkesvägledare kan ha för att motverka kriminalitet samt att stödja personer med kriminell bakgrund?   En kvalitativ metod har använts i form av sex intervjuer, via zoom, med före detta kriminella. Teoriförankringen inkluderar Systems Theory Framework of Career Development (STF) av Patton och McMahon och Careership Theory av Hodkinson och Sparks. Typen av vägledning de kriminella är i behov av har identifierats och framhävts av ovan nämnda teorier. Undersökningens resultat visar att personer som befinner sig i en kriminell miljö eller är på väg dit är i behov av någon som presenterar andra möjligheter än en kriminell karriär. Vidare visar resultaten att vägledningen bör innefatta identifiering av olika mål, kontinuerlig motivation med att se och följa sina mål samt en stöttande vuxenförebild som ser, hör och förstår dem. I detta fall kan det enligt informanterna vara en studie- och yrkesvägledare som besitter kunskap om karriär och val.

Skolverket konstaterar att man kan se en förbättring när det kommer till elevernas engagemang i skolarbetet, relationerna till lärarna och deras attityd när det kommer till undervisningen. Dock finns det fortfarande forskning som pekar på elever har förmågan att prestera ännu bättre i skolan än vad gör, och nöjer sig därmed ett lägre betyg trots att de har potential till att få ett högre betyg. Detta har väckt vårt intresse. Syftet med denna uppsats är därför att ta reda på varför vissa elever presterar bättre i gymnasiet till skillnad från högstadiet. Vi valde att utgå ifrån en frågeställning som lyder “Vilka faktorer bidrar till att vissa elever presterar bättre i gymnasiet till skillnad från högstadiet?” Vi använde oss av en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Det var fyra informanter som deltog i intervjuerna. Alla informanter är elever på ett gymnasium från en specifik skola i södra Sverige. Resultatet analyserades utifrån våra intervjusvar och två teorier, Pierre Bourdieus teori om fält, kapital och habitus och Hodkinson & Sparkes Careership theory som har vidareutvecklat Bourdieus teori. Vi kom fram till  att vårdnadshavarengagemang, kamratskap, utanförskap, lärande identitet, ändrat perspektiv på betyg och trygghet och miljö var faktorer som påverkade informanterna mest till att förbättra sina betyg i gymnasiet. Fortsättningsvis diskuterade vi förslag på hur man vidare kan forska och fördjupa sig inom detta ämne.

Recently, the issue of poverty amongst indigenous people has become a significant topic in literature on social policy and development studies. The literature mainly looks at this issue in terms of an unequal and one-sided relationship between the mainstream society and an indigenous minority group. This thesis seeks insights into the more diversified circumstances and experiences of poverty amongst indigenous people. The following questions are addressed: (1) Why and how is the poverty of indigenous people reproduced over time and space? (2) How can we understand patterns of differentiation between indigenous people? (3) What is the balance between structural opportunity and constraint in the lives of indigenous people? (4) To what extent do people exercise agency to cope with or overcome their poverty situations? The thesis adopts an ethnographic approach, including participant observation and interviews in four villages of Taiwanese indigenous people. It explores the connections between poverty dynamics and diversified patterns of socio-economic action amongst indigenous people. Hogget and Greener¿s model of agency, which contains the essential theoretical views of Giddens (the ability of agents to act) and Bourdieu (the embedded corporeal disposition of human agents) are used to make sense of this exploration. The thesis finds that the actions of indigenous people as human agents are differentiated. Actions are not only motivated by strategic plans and emotions but are also influenced by the agents¿ socio-economic positions, such as their occupations and education and those of their parents. The differentiated socio-economic activities of agents, in turn, have a strong effect on the stratification of their living standards. / World Bank.

När teknologin blir, i stort sett, påtvingad och användningen ökar, tänker vi annorlunda till  hemarbete och studier på distans? Problemet vi fokuserar på i denna studie är flytta eller  stanna kvar problematiken. Där har vi valt att med en enkätstudie undersöka en  gymnasieskola som geografiskt ligger utanför de större städerna, hur deras andra och tredje  års elever upplever om de vill flytta från hemkommunen i framtiden för att nå deras yrke- och studiedrömmar eller ser de möjligheter i hemkommunen. Syftet och frågeställningen har ämnat att svara på hur eleverna ser på deras erfarenheter gällande digitalisering, studie- och yrkesmöjligheter samt möjligheten att stanna kvar i hemkommunen. Handlingshorisont har varit ett centralt begrepp som Hodkinson & Sparkes använder i Careership Theory. Även lokala habitus och institutionaliserat habitus har haft betydelse i denna studie. Vårt resultat visar att ungdomarna inte är märkbart påverkade av digitaliseringens utveckling när det kommer till studie- och yrkesval, trots erfarenheter av distansundervisning och familj som arbetat hemifrån. Vår forskning visar att ungdomarna ser något större på möjligheterna att arbeta än vad de gör när det kommer till att studera i relation till att stanna kvar i hemkommunen. En stor procentandel ser sig själva flytta från hemkommunen efter gymnasiet.

Denna uppsats grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare från olika socioekonomiska områden i Skåne. Dessa områden är uppdelade i olika socioekonomiska grader enligt Boverket för att visa hur varje område skiljer sig åt. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur det socioekonomiska läget, föräldrar och intresse kan påverka elevernas gymnasieval, i synnerhet vägledares tankar om det. Vi har kommit fram till att påverkansfaktorer kan se olika ut beroende på de områden som elever bor och är uppväxta i. Utifrån informanternas svar under intervjuerna ser vi att varje områdestyp påverkar elevernas gymnasieval på ett sätt. Uppsatsen presenterar vägledarnas insikter av påverkansfaktorer på elevers gymnasieval. Områdets socioekonomiska grad påverkar eleven i frågor som uppväxt, vilka normer och författningar eleverna och andra i området har. Det finns vägledare i områden med liknande socioekonomiska grad som har både lika och olika upplevelser av elever och föräldrar inför gymnasievalet. Med utgångspunkt av informanterna påverkas grundskoleelever både medvetet och omedvetet på olika sätt. Många föräldrar i områden med låg socioekonomisk status önskar att sina barn studerar något högskoleförberedande program då de önskar sina barn en god framtid. Det finns dock även de föräldrar som föredrar att sitt barn fort kommer ut i arbetslivet genom yrkesförberedande gymnasieprogram. Informanter får höra likadant av sina elever själva. I de områden med goda socioekonomiska förutsättningar visar mönster att elever har högt meritvärde för satsning av högskoleförberedande program och att de erkänner yrkesförberedande program som låg status bringande.

No description available.

Syfte och frågeställning Studiens syfte är att undersöka vilka elever som blir antagna till Nationellt godkändidrottsutbildning (NIU), och vilka faktorer som har varit avgörande för deras val av idrottsprofilerad utbildning. De frågeställningar som studien svarar på är: ● Vilken bakgrund har eleverna som blir antagna till NIU? ● Varför har eleverna sökt till NIU? ● Hur kan elevernas bakgrund förstås utifrån Bourdieus habitusbegrepp? Metod Studiens metod är enkäter för att nå en generaliserad bild av vilka elever som har sökt till NIU. Enkäterna genomfördes på två skolor i Stockholms län, Tibble gymnasium och Midsommarkransens gymnasium. Studien utgår från det teoretiska begreppet habitus som Pierre Bourdieu har utvecklat. Resultat Studiens resultat visar att majoriteten av individerna som söker till NIU är uppväxta i en kärnfamilj, boende i villa eller radhus och med vårdnadshavare som har akademiskutbildning. Individen debuterar i en idrottsförening och börjar utöva sin valda huvudidrott vid sex års ålder, samt en specialisering sker vid cirka 12 års ålder. Individen har också utövat spontanidrott och ägnat sig åt fler än en idrott utöver sin huvudidrott under uppväxten och upplevt ett engagemang från vårdnadshavare. Främsta motivet till att eleverna har sökt till NIU är att utvecklas och att nå elit inom sin idrott. Slutsats Slutsatsen av studien är att individer som blir antagna till NIU är en homogen grupp och har ett starkt idrottshabitus. Merparten av eleverna har gemensamma bakgrundsfaktorer som kännetecknar en god socioekonomisk position. Studien uppmärksammar att individer kan exkluderas och detta ser vi som problematiskt då det inte går i linje med Riksidrottsförbundets “Strategi 2025”. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>