This study explores male students’ experiences in physical education in an urban secondary high school in Makkah, Saudi Arabia. Drawing on Pierre Bourdieu’s concepts of body habitus, social, and physical capital, the purpose of this qualitative case study is to develop a better understanding of Saudi youth body dispositions that influence their experiences in physical education. The paper reports upon data generated by semi-structured interviews with 27 male students between the ages of 15 and 20, all of whom attended one public secondary school in Makkah during the fall of 2012. The PE teacher and the school director were also interviewed. The study emphasizes that the early childhood experiences in particular the socialization process within the family and among neighbourhood friends is important in shaping their body habitus. The study reveals that students coming to the PE class embodied different social practices and attitudes that reflect their family’s social and material conditions. In addition, family and peers influences on students’ PE participation intersected with other conditions such as institutional barriers (i.e. lack of funding, PE equipment, changing and showering rooms) and the PE teacher’s pedagogical approach. The study indicates that the more initial support students receive from their social networks in physical activity, the more they actively participate in the PE class. Students with high physical body skills have a high level of participation in PE while those with low physical body skills have a low level of participation, some then being marginalized. Hygiene is another issue that concerns some students in ways that prevents them from participation in PE. Surprisingly, the Saudi adult masculine identity associated with traditional clothing (thawb) is also a condition that influences student PE participation.

Depuis les années 1950, des chercheurs comme Useem, Pollock, Van Reken et d’autres se sont interrogés sur le sujet des enfants qui ont grandi dans plusieurs pays. Cependant, la grande majorité de ce corpus vise les enfants ayant été scolarisés dans des établissements anglophones même s’il existe de nombreux établissements francophones hors la France. Ce projet vise cette population. Nous nous sommes demandés s’ils faisaient partie d’une double minorité, premièrement la minorité de Nomades Globaux (NG) mais dans cette population s’ils faisant partie d’une minorité francophone de NG. Pour ce faire, nous avons conduit des entrevues semi-structurées avec 12 participants en utilisant un cadre théorique construit autour de l’habitus de Pierre Bourdieu. Bien que nous ne puissions tirer de conclusions générales, il semble que ces NG ne se sentent pas comme faisant partie d’une double minorité.

Bakgrunden till denna studie grundar sig främst i att jag fått höra nästan under hela min textillärarautbildning att vävningen försvinner mer och mer ur grundskolans textilundervisning. Trots detta har alla skolor jag gjort min praktik på haft vävning i den textila undervisningen och flertal av de skolor som jag vikarierat på innan jag påbörjade min utbildning har även dem haft vävning. Så hur ser det egentligen ut? Vad är det styr eller påverkar att vävningen finns eller inte finns med i textilundervisning? Syftet med denna studie är att undersöka textillärares syn på vävning i den textila undervisningen i grundskolan och vad som påverkar att vävningen finns eller väljs bort ur den textila undervisningen. Intervjuer med åtta olika textillärare genomfördes och analyserades. För att skapa en förståelse för vad som kan påverka lärares val av undervisningsinnehåll har jag tagit hjälp av ramfaktorteorin och Pierre Bourdieus teori om habitus. Resultatet av studien visar på att de faktorer som har störst påverkan till att vävningen finns eller inte finns i den textila undervisningen är lärarens eget intresse. Även tiden är en faktor av betydelse då de flesta av respondenterna upplever att vävning är ett tidskrävande moment.

Made available in DSpace on 2014-06-12T23:01:49Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo823_1.pdf: 2663120 bytes, checksum: 1199b463437c2ab251d5fd1ede6c2e2b (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2010 / A fim de contribuir com a Saúde da Mulher, esta é uma pesquisa social em saúde, situada na interface entre a Psicologia da Saúde, a Análise Institucional e a Obstetrícia. Seu objetivo foi analisar a dinâmica da relação de cuidado entre a gestante de alto risco e sua equipe de saúde, focando as repercussões desta relação na qualidade do processo de hospitalização da usuária. Para isso, a base teórica englobou o Paradigma da Complexidade (MORIN,1990); o Modelo Sociomental (MAX PAGÈS, 1993); a Teoria das Instâncias (ENRIQUEZ, 1991/1997); o conceito de autonomia como projeto revolucionário (CASTORIADIS, 2007); o conceito de Habitus (BOURDIEU, 2009); o agenciamento do sujeito na saúde e o controle social (FOUCAULT, 2004/2008). Como o objeto de estudo foi a relação de cuidado, o estudo contou com a participação de oito usuárias e oito profissionais de saúde de um centro de referência hospitalar. As técnicas utilizadas para a construção dos dados foram entrevistas, observação de campo e análise de documentos, que tiveram como métodos teóricos a análise do sistema dialético (MAX PAGÈS, 1993) e a análise institucional sincrônica (BARBIER, 1985). Os resultados evidenciaram que, antes de engravidarem, essas gestantes já adjudicavam ao bebê um lugar de agressividade. Logo, viviam a gravidez com medo de morte devido ao quadro clínico, mas também com o sentimento de culpa, somado à situação de estresse pelo cotidiano hospitalar e pela psicodinâmica gestacional e puerperal. Todavia, nem sempre encontravam na equipe de saúde o suporte afetivo necessário para ressignificar o lugar dado ao bebê e diminuir o sofrimento. A relação de cuidado era fragmentada, com posturas centradas na usuária e outras que lhe impediam o processo de protagonização em saúde, compondo assim as especificações da prática social da Organização hospitalar, neste trabalho entendidas por habitus. Por efeito, as usuárias apresentaram três tendências psicossociológicas na trajetória de hospitalização, nas quais preponderou: 1) relação de amor com a Organização; 2) relação de ressentimentos; 3) rejeição e ódio dirigidos pela usuária ao hospital. Associado a isso, identificaram-se dificuldades interativas da equipe de saúde, com suas relações verticais e de dependência, em meio ao estresse no trabalho. E a função paterna da Organização de saúde mostrou-se central nesses problemas, em seu modo de controlar a autonomia das usuárias e dos profissionais de saúde. Ainda assim, esse grupo social era mediado por uma política de reconhecimento, que apareceu implícita às contradições Organizacionais, garantindo, mesmo que isoladas, a efetivação de práticas solidárias em saúde. No geral, espera-se que o estudo possa interessar para o aprimoramento das práticas em saúde voltadas à gestante de alto risco

Uppsatsens syfte var att undersöka hur idrottslärarstudenter ser på läraryrket och på ämnet idrott och hälsa samt om synen utmanas eller förändras under studietiden. Frågeställningen i uppsatsen var dels att undersöka om studenternas bild har förändrats under tiden de studerat på universitetet samt varit ute på sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning), dels vilka utmaningar studenterna ser med sitt kommande yrke.   Den tidigare forskningen pekar på att brister finns inom lärarutbildningen där mer behöver göras för att studenterna ska rustas för yrket. Tidigare forskning pekar även på att det hos studenterna finns ett starkt habitus som antingen stämmer väl överens med, eller kockar med det habitus som lärarutbildarna besitter.    Metoden i uppsatsen har varit kvalitativ samtalsintervju med sju studenter som studerat sitt första ämne på universitetet under ett och ett halvt år samt varit ute på praktik. Frågorna handlade om den idrottsliga bakgrunden både från den egna skoltiden och på fritiden, om deras val att börja läsa idrott och hälsa som ämne, hur bilden av ämnet de hade innan utbildningen startade har förändrats eller bekräftats och hur studenterna ser på det kommande yrket.   Den teoretiska utgångspunkten har varit Pierre Bourdieus begrepp habitus och fält för att analysera den empiri som insamlats vid intervjuerna. Tidigare forskning visar på att det är en homogen grupp som söker sig till utbildningen och att studenterna habitus ofta stämmer väl överens med de principer och strukturer som finn inom universitetet som fält samt lärarutbildarnas habitus.   Resultatet visar på att studenterna i uppsatsen inte har ett gemensamt starkt habitus utan är en heterogen grupp med väldigt olika bakgrund och relation till idrott och hälsa. Resultatet visar även att det tycks finnas en krock mellan universitetet och skolans skilda fält. Alla studenter upplever att bilden av ämnets innehåll och syfte förändrats sedan de började studera. En sådan förändring är att det finns olika sätt att se på ämnet inom universitetets väggar och ute på skolorna som studenterna har haft sin praktik på. Utmaningarna som studenterna ser med yrket är flera men några exempel som går att urskilja är frågor som berör betyg och bedömning. En annan utmaning handlar om den egna förmågan i olika moment och personlig lämplighet. Tidsbristen i yrket och frågor som berör inkludering och motivering är andra utmaningar som studenterna ser. Flera av studenterna upplever att universitetet trycker mycket på de problem som finns inom skolan idag utan att ge så mycket svar på hur problemen ska lösas. Studenterna får ofta med sig ett tydligt svar på ”varför-frågor” men inte lika tydligt kring ”hur-frågor” utan lämnas till att testa olika problemlösningar ute i arbetet. ”De självlärda problemlösarna” syftar på att flera av studenterna uppger att de vill ha med sig mer verklighetstrogna scenarion och moment där de tränar mer på situationer med eleverna som kan uppstå ute i yrkeslivet sedan.

Flera studier visar att månadslön varierar mellan individer av olika kön och klassbakgrund. Då ekonomisk ojämlikhet är skadligt för samhället är det av intresse att undersöka detta i en nutida svensk kontext. Uppsatsens syfte är således att undersöka hur sambandet mellan utbildning och månadslön varierar mellan individer av olika klassbakgrund och mellan könen.    De teoretiska ramverken som tillämpas i uppsatsen utgörs av habitus och homofili. Habitus kan förklara eventuella köns- och klasskillnader i månadslön utifrån hur män och kvinnor fostras på olika sätt, och homofili kan förklara hur män och individer med hög klassbakgrund gynnas av rådande strukturer på arbetsmarknaden. Den tidigare forskningen visar att utbildning samt klassbakgrund har ett positivt samband med lön, oavsett utbildningsnivå. Forskningen visar även att män har högre lön än kvinnor, oavsett utbildningsnivå. Det datamaterial som uppsatsen baseras på kommer från den europeiska socialundersökningens nionde omgång i Sverige år 2018–2019 och frågeställningarna besvaras med linjära regressionsanalyser, där månadslön utgör beroende variabel. Uppsatsen finner inga signifikanta löneskillnader mellan individer med olika utbildningsnivå eller klassbakgrund, men kvinnor har en genomsnittligt lägre månadslön än män i samtliga analyser, oavsett utbildningsnivå och klassbakgrund.    Avsaknaden av signifikanta skillnader i månadslön mellan grupper av olika utbildningsnivå eller klassbakgrund kan vara en effekt av de reformer som genomförts i Sverige i syfte att minska ojämlikheten mellan individer av olika bakgrund. Könsskillnaderna i lön skulle däremot kunna förklaras av att män innehar fler maktpositioner på arbetsmarknaden: Om män är den dominerande gruppen i högavlönade yrken kommer homofili verka till kvinnors nackdel. Det kan även argumenteras för att kvinnor löper större risk att utveckla ett habitus som missgynnar dem på arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i de olika val pedagoger gör när de använder sig av musik i förskolan. Metoden som valdes för att undersöka detta var att göra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med ett antal pedagoger som arbetade på olika förskolor i en stad i Mellansverige under hösten 2020. Ett särskilt fokus lades på pedagogernas uppväxtförhållanden och deras musikaliska erfarenheter från barndomen för att kunna koppla detta till Bourdieus teorier om det kulturella kapitalet och habitus. I analysen av empirin diskuterades det på vilket sätt pedagogernas sociala bakgrund och deras kulturella erfarenheter under uppväxten kunde kopplas till deras användning av musik i förskolan. I studien kom det fram att det finns ett visst samband mellan pedagogernas sociala bakgrund och kulturella erfarenheter, och de musikaliska val de gör i verksamheten. I intervjuerna märktes att de som hade vuxit upp i mer musikaliska miljöer också resonerade mer utvecklat om musikanvändningen på förskolan. De hade ett större kulturellt kapital med sig i sitt habitus och de kunde använda sitt habitus som ett kapital inom förskolan och även applicera detta på musiken. Det var dock flera av de intervjuade som nämnde att de skulle vilja förändra och utveckla musikundervisningen och den musikaliska tillgängligheten på sina förskolor. Några var också inne i en sådan process. En del pedagoger nämnde i intervjuerna att de ibland spelade exempelvis musik från andra delar av världen, men i de flesta fall var det trots allt blandande barnvisor, popmusik av olika slag samt lugn musik som mest spelades på förskolorna.

Through assessing Bourdieu’s concepts of habitus and field, this research project examines how re-sistance can be understood as an embodied experience. Six resistors are asked in semi-structured and dia-logic interviews how they experience resistance to oppression of various forms including patriarchy, co-lonialism, cisheteronormativity, and capitalism. Three main themes emerge from these interviews and in-clude: the construction of a resistant habitus, the occurrence of solidarity through which resistant habitus may mobilize, and the possibility of transforming oppressive fields such as patriarchy into fields of femi-nist resistance. Through instances of increased awareness of one’s social struggle, developments of mo-bile solidarity, and the occupation of oppressive fields in the name of social change, this project posits that habitus are capable of enacting change upon the field. / Graduate

This study examines the intrinsic motives of women wanting to establish foster homes. With help from sociological theories, established research and new material the origin of the motives is analyzed. The purpose of the study is to make a contribution to research on foster homes in general and in particular to research of the motives of women establishing foster homes. The question of issue of the study is to analyze and describe the background to women's intrinsic motives for wanting to establish foster homes. Furthermore, we want to investigate and try to identify which women who choose to become foster parents and why. Using a qualitative method consisting of interviews, with forum thread analysis as a complement, we try to find answers to the question of issue. The interviewees consisted of women living throughout Sweden. Results find that the intrinsic motives for wanting to become a foster parent is established already in the women's childhoods and that habits and acts of importance continues to shape them later throughout life. Women's career choices and living situation also turns out to be something that affects the women towards establishing foster homes. Furthermore, they all have caring professions as something in common. The base of foster homes in general stands on traditional gender role patterns where men has the main responsibility as the professional and the women dominate within the boundaries of the home. In the study, we conclude that strong and driven women are crucial for foster homes to be established. The conclusion of the study is demonstrated in something we developed and named “the foster home model”.

This qualitative study, based on interview answers from 31 participants, examines different aspects on how teenagers choose their upper secondary education. More concretely, this study investigates whether Bordieu’s theories regarding habitus, field and capital may be applicable on the analysis of how Swedish teenagers choose their field of study on the upper secondary level. Other factors that have been investigated in terms of influence on how students choose are sex and social class. The study ends with an analysis of the powers that affect the free choice of field of study based on Michel Foucault’s theory of power. The three research questions are: 1) Is it possible to understand how students reflect on their choice of upper-secondary programs based on Bordieu’s theory regarding field, habitus and capital? 2) Do aspects such as sex and social class influence how students choose their fields of study? 3) How is power visible regarding students’ choice of education based on Foucault's theory of power? The results show that the theory of habitus, field and capital may be applied as a means of understanding. Social class and sex do also influence students’ choice, however there are some differences between the vocational and theoretical programs. The main finding concerning power behind students’ choices is that power comes from different directions which means that one single factor is not as influential as many different aspects combined.