Individual and environmental risk factors in hand eczema have been investigated in a prospective cohort study of 2452 newly employed hospital workers with a follow-up time of 20 months. Current hand eczema was analyzed in 142 wet hospital workers from this cohort with respect to the etiologic importance of irritants, allergens and contact urticants. The density of the microflora and the effect on the microflora of topical treatment with a potent corticosteroid were studied in 20 patients with hand eczema. ’Wet’ hospital work was found to increase the odds of developing hand eczema only twice compared to 'dry' office work. Nursing children under four years old and the lack of a dish-washing machine significantly increased the risk of contracting hand eczema. Unfavourable combinations of these domestic factors increased the risk as much as wet work. A history of atopic dermatitis approximately tripled the odds both in wet as well as in dry work. Histories of earlier hand eczema (HHE), metal dermatitis (HMD) and of atopy were analyzed as risk factors for hand eczema in 1857 women in wet work. HHE increased the odds by a factor of 12.9 and created a subdivision of the population into high risk individuals and normal risk individuals. HHE was found in half of the subjects with atopic dermatitis, in one quarter of the subjects with atopic mucosal symptoms and in one fifth of the non-atopics. A HMD increased the odds by a factor of 1.8. This increase was seen as a high risk level in subjects with HHE and as a normal risk level in subjects with no HHE. A history of atopic disease as a complement to information about HHE and HMD increased the odds by another 1.3 times. The predicted probability of developing hand eczema ranged from 91 % in subjects with a combination of HHE, HMD and atopy to 24% in subjects with none of these risk factors. Subjects with AD were found to suffer a more severe form of hand eczema with significantly higher figures for medical consultation, sick- leave, termination due to hand eczema, early debut, permanent symtoms and vesicular lesions. Amongst the patients investigated for current hand eczema high risk individuals were overrepresented. It was claimed in 92.3% of the cases that trivial irritant factors had elicited the current episodes of hand eczema. In 35% of the cases the exposure to the irritant took place largely at home. Although contact sensitivity and contact urticaria were fairly common, they mostly seemed to be of minor importance in the etiology of the current hand eczema. Staphylococcus aureus colonized eczematous lesions of the hands in 18/20 patients. The density exceeded 105 colony forming units/cm2 in 15/20 patients. Only three of these patients showed signs of clinical infection. Successful topical treatment with a potent corticosteroid significantly reduced the colonization of S. aureus. / <p>Härtill 4 uppsatser</p> / digitalisering@umu

Introduktion: Grundläggande för operationssjukvård är att kunna använda sina händer för att utföra god specialistsjukvård och omvårdnad av patienten. Att drabbas av eksem på händer, handleder, underarmar eller urtikaria till följd av kontaktallergi kan medföra att händernas funktion påverkas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka prevalensen av självrapporterade handeksem, urtikaria och möjliga riskfaktorer hos verksamma operationssjuksköterskor och kirurger samt identifiera statistiska samband hos respondenterna. Metod: Studien genomfördes med kvantitativ metod. Data samlades in via elektroniska enkäter. Sammanlagt samlades 150 enkäter in. För statistisk bearbetning och analys användes ett statistiskt dataprogram. Resultat: Förekomst av eksem på händer, handleder eller underarmar vid något tillfälle självrapporterades av 44% av respondenterna, varav 24% upplevt eksem de senaste två åren. Uppkomst av urtikaria på händer, handleder eller underarmar vid något tillfälle självrapporterades av 28,7% respondenter. En högre andel av de som självrapporterat eksem och urtikaria hade också åtminstone en övrig allergi. Konklusion: I studien framkom att nästan var femte personal på operationsavdelningar inom Region Östergötland hade haft handeksem någon gång under de senaste två åren. Denna siffra är i enighet med tidigare forskning, dock är bortfallet i denna undersökningsgrupp för stort för att kunna generalisera resultatet. / Introduction: To be able to use your hands to carry out perioperative care and nursing is fundamental. To suffer from eczema on your hands, wrists, forearms or urticaria as a consequence of contact allergy, can affect the function of the hands. Aim: The aim of the study was to research the prevalence of self-reported hand eczema, urticaria and risk factors among working operating room nurses and surgeons in the region of Östergötland and to identify statistical relations among the respondents. Method: The study was carried out with a quantitative method. Data was gathered through electronic questionnaires. A total of 150 questionnaires were collected. For statistical processing and analyse, a statistic computer program were used. Result: Prevalence of eczema on hands, wrists and forearms at any time were self-reported among 44% of the respondents, and 24% had experienced eczema during the last two years. Experience of urticaria on hands, wrists and forearms at any time were reported by 28,7% respondents. A greater amount of the respondents who self-reported eczema and urticarial also described at least one additional allergy. Conclusion: The study showed that almost every fifth personnel on the surgical ward in the region of Östergötland, had self-reported hand eczema at some time during the two last years. Former research has shown similar data, but the number of non-respondents were too high to be able to generalize the result of this study.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur kvinnor med arbetsrelaterat handeksem upplever sin livskvalitet. Studien har en deskriptiv design med induktiv ansats och kvalitativ forskningsintervju som metod. Intervjuerna har genomförts med ett strategiskt urval och tematiserade frågor. Analysen utfördes med innehållsanalys enligt Graneheim &amp; Lundman, (2004), på manifest och latent nivå och utmynnade i ett övergripande tema med fem underliggande kategorier. Temat är, Handeksem upplevdes som en begränsning och länkar samman det latenta innehållet i de fem kategorierna. Dessa består av; Kvinnornas uppfattning om livskvalitet, Kvinnornas upplevelse av bevarad livskvalitet, Kvinnornas upplevelse av handeksemets fysiska påverkan på livskvaliteten, Kvinnornas upplevelse av handeksemets psykiska påverkan på livskvaliteten och Kvinnornas upplevelse av hantering av påverkan på livskvaliteten. Resultatet visade att handeksem upplevdes som en begränsning hos kvinnor med arbetsrelaterat handeksem. Det som påverkade livskvaliteten negativt var de begränsningar som handeksem medför. De begränsningar som kvinnorna upplevde var påverkan på handfunktionen som medförde begränsningar som att  det är svårt att ta i saker. Kvinnorna upplevde även att det var plågamt att arbeta med handeksem och att arbetsuppgifter förvärrade symtomen. Begränsningarna innefattade även en psykisk påverkan av handeksemet som yttrade sig i inre känslor som irritation, frustration, skamkänsla eller känslor av oro och rädsla samt funderingar på hur andra människor uppfattade handeksemet. Det som påverkade livskvaliteten positivt var de goda relationer, bra arbete och berikande fritid som kvinnorna upplevde att de hade. Kvinnorna hanterade sina besvär genom att kämpa och de upplevda begränsningarna av handeksemet hanterades genom att inte se dessa som något hinder. Slutsats är att den kliniska nyttan med studien är att ökad kunskap och förståelse av begreppet livskvalitet , kan skapa nya strategier för att hjälpa individer med arbetsrelaterade handeksem. / The purpose of this study was to describe how women with work-related hand eczema perceive their quality of life. The study has a descriptive design with an inductive approach and qualitative research interview as a method. The interviews were conducted by a strategic choice and themed issius. The analysis was conducted with content analysis accored Graneheim &amp; Lundman, (2004), on the manifest and latent level and resulted in an overall theme with the five underlying categories. These consist of: Women`s perceptions of quality of life, Women`s experience of maintaining quality of life, Women`s experience of hand eczema physical impact on the quality of life and Women`s experience of managing the impact on quality of life. The results show that living with hand eczema was seen as a restriction in women with occupational hand eczema. It has affected the quality of life negatively was the restriction of hand eczema leads. The limitations that women experienced were the effect on hand function, which led to restrictions that make it difficult to take in things. The women also felt that it was painful to work with hand eczema and the work exacerbated the symtoms. Limitations included a psychological impact of hand eczema, wich spoke of the inner feelings of irritation, frustration, shame or feelings of anxiety and fear, and thougts on how other people perceive hand eczema. It has affected the quality of life positively, they were good relationships, good work and enriching leisure time that the women felt that they had. The women managed their problems by fighting and the perceived limitations of hand eczema were handled by not seeing them as an obstacle. The conclusion is that the clinical be´nefit of this study is that increaséd knowledge and understanding of the concept of quality of life can create new strategies to assist individuals with work-related hand eczema, and through this reduce the risk of long-term psychosocial disability.

Hintergrund: Im Zuge der Eindämmung der COVID-19-Pandemie mitsamt der einhergehenden erhöhten Hautbelastung wurde bei Beschäftigten in Pflegeberufen im Gesundheitswesen eine erhebliche Zunahme von beruflich bedingten Handekzemen verzeichnet. Zielsetzung: Entwicklung und Exploration eines Konzeptes zur Prävention beruflich bedingter Handekzeme im Gesundheitswesen während der COVID-19-Pandemie. Methoden: Durchführung einer kontrollierten, prospektiven Interventionsstudie mit 302 Beschäftigten in Pflegeberufen im Gesundheitswesen. 135 Teilnehmende wurden der Interventionsgruppe (IG) und 167 Teilnehmende wurden der Kontrollgruppe (KG) zugeteilt. Die IG erhielt eine Online-Schulung und wurde für die Beobachtungsphase von Dezember 2020 bis Juni 2021 in der Hochphase neuer beruflicher COVID-19-Infektionen im Gesundheitswesen ad libitum mit einem Hautreinigungs- und Hautpflegeprodukt ausgestattet. Der Hautbefund wurde zu Beginn (T0) und nach 6 Monaten (T2) dermatologisch erhoben. Zudem wurde zu T0, nach 3 Monaten (T1) und zu T2 in beiden Gruppen der Hautzustand, das Hautschutz- und Hautpflegeverhalten und das Wissen zu Handekzemen mit Fragebögen erfasst. Die Anwenderakzeptanz der Produkte wurde in der IG zu T2 mit einem Fragebogen erhoben. Ergebnisse: Die Drop-out Rate betrug 16,9%. Im Beobachtungszeitraum traten in der IG bei keinem der 115 zu T2 Teilnehmenden und in der KG bei 12 (8,8%) der 136 zu T2 Teilnehmenden neue Handekzeme auf. Bei gleichem Ausgangsbefund (1,5 Punkte zu T0 in beiden Gruppen) zeigte der Osnabrueck Hand Eczema Severity Index zu T2 signifikant bessere Werte in der IG als in der KG (0,6 Punkte vs. 2,1 Punkte, p<0,001). Zu T2 lagen in der IG im Vergleich zur KG signifikant bessere Werte hinsichtlich der täglichen Eincremefrequenz der Hände im beruflichen (4,5 Mal vs. 2,9 Mal, p<0,001) und privaten Bereich (4,1 Mal vs. 2,6 Mal, p<0,001) vor. Für den Berufsdermatosen-Wissenstest lag eine stärkere Verbesserung in der IG als in der KG vor (Interaktion zwischen Bedingung und linearer Zeitvariable, p=0,003; Interaktion zwischen Bedingung und quadratischer Zeitvariable, p<0,001). Zu T2 konnten sich 91,3% der 115 Teilnehmenden der IG vorstellen, das im Sinne eines proof of concept erprobte Handpflegekonzept weiterhin anzuwenden. Fazit: Die Wirksamkeit des Interventionskonzeptes hinsichtlich einer Verbesserung des Hautzustandes, einer Optimierung des Hautschutz- und Hautpflegeverhaltens sowie einer Zunahme des Wissens über die Pathogenese und Prävention von beruflich bedingten Handekzemen wurde nachgewiesen. Es ist als belegt anzusehen, dass sich das vorliegende Interventionskonzept zur Prävention von beruflich bedingten Handekzemen in der Berufsgruppe der Beschäftigten in Pflegeberufen im Gesundheitswesen unter COVID-19-Pandemiebedingungen eignet. Das Interventionskonzept kann zukünftig im Rahmen der Prävention von beruflich bedingten Handekzemen bei Beschäftigten in Pflegeberufen im Gesundheitswesen Einsatz finden und somit einen dauerhaften und nachhaltigen Beitrag zur betrieblichen Gesundheitsförderung leisten. Die Hautschutz- und Hautpflegeempfehlungen können ferner für weitere Risikoberufe für berufliche Hauterkrankungen sowie für die Allgemeinbevölkerung in Pandemie-Zeiten adaptiert werden.