Syftet med denna studie var att i en svensk kontext belysa handledarens roll vid grupphandledning av yrkesverksamma inom människohjälpande yrken, då detta är ett område som endast är sparsamt utforskat. Materialet inhämtades genom semi-­strukturerade intervjuer med nio verksamma handledare med socionom­ eller psykologutbildning. De transkriberade  intervjuerna bearbetades med tematisk analys. Resultatet kan övergripande beskrivas i form av  en modell med fem huvudteman: handledarrollen i modellens centrum, som påverkar och påverkas av förutsättningar, förväntningar, arbetssätt och utvärderingar. Modellen illustrerar hur handledarrollen i all dess komplexitet är produkten av en hel samling olika påverkansfaktorer och beslut, där vissa har sitt ursprung i handledarens egen bakgrund, men många är beroende av det sammanhang i vilket handledaren verkar. Resultatet visar även att handledarna skiljer sig gällande fokus samt prioritering av olika funktioner i handledningen. Det formuleras sällan konkreta mål i handledningen utan innehållet styrs utifrån syfte och förväntningar, och det varierar hur och i vilken grad utvärderingar genomförs.

Det finns få studier gjorda utifrån handledarens upplevelse av introduktion av nya medarbetare. Syftet med studien är att lyfta fram undersköterskan och vårdbiträdets upplevelser av handledaruppdraget vid introduktion av ny medarbetare på arbetsplatsen. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom intervjuer i två olika verksamheter inom äldreomsorgen med sammanlagt sju semistrukturerade intervjuer. Dessa transkriberades och sammanställdes i kategorier. Av resultatet framkom det att handledarna visade ett stort känslomässigt engagemang och ansvar för verksamheten i samband med introduktion av ny medarbetare. Resultatet visade även att stöd från chef och kollegor påverkade handledarens upplevelse av hela introduktionen av ny medarbetare. Att axla handledarrollen enligt resultatet i studien behöver det finnas en god planering, ett väl genomtänkt och konstruktivt utbildningsmaterial vilket också bör följas av samtliga medarbetare på arbetsplatsen. / There are few studies done based on the supervisor's experience of introducing new employees. The purpose of the study is to highlight the experiences of the nurse and the care assistant on the supervisor assignment when introducing new employees in the elderly workplace. The study was conducted using a qualitative method through interviews at two different businesses with a total of seven semi-structured interviews. These were transcribed and compiled into categories. The result showed that the supervisors showed a great emotional commitment and responsibility for the business in connection with the introduction of new employees. The result showed that support from the manager and colleagues affected the supervisor's experience of the entire introduction of new employees. According to the results of the study, shouldering the supervisor role requires good planning, well-thought-out and constructive training material, which should also be followed by all employees in the workplace.

This master´s thesis has the form of a scientific essay. Its purpose is to explore how supervisors, in supervising professionals, balance between creating security and building relationship as opposed to challenging participants by introducing unexpected elements. The purpose is also to investigate whether philosophical theories can constitute impulses and unexpected elements for reflection on the supervisor's balancing act. The essay raises the question whether philosophical theories in the same manner can constitute impulses and unexpected elements in reflection on theories and practice in supervision. Experiences and conversations constitute the empirical material of the study. Certain themes have crystallized on those basis. These themes are discussed in relation to theories in supervision and to philosophical theories. The essay has highlighted the importance of the practical knowledge that supervisors use in the balancing act. The body and its signals and memory seems to play an important role for the interpersonal contact, as well as for the conversation and for the listening. The essay also shows that the supervisor's balancing act means more complexity than the balance between security and challenge. / Denna masteruppsats har formen av en vetenskaplig essä. Dess syfte är att utforska hur handledare i handledning med yrkesverksamma balanserar mellan att skapa trygghet och bygga och behålla relation i motsats till att utmana deltagarna genom att introducera främmande moment. Syftet är även att undersöka om filosofiska teorier kan utgöra impulser och främmande moment för reflektion över handledares balansakt i handledning och i reflektion över teorier och praktik inom handledning. Gestaltningar och samtal utgör undersökningens empiriska material och utifrån dessa har teman utkristalliserats. Dessa teman diskuteras i relation till teorier inom handledning och i relation till filosofiska tänkare. Undersökningen har synliggjort betydelsen av den praktiska kunskap som handledare använder i balansakten, där kroppen och dess signaler spelar en viktig roll för såväl mötet, som samtalet, lyssnandet och den gemensamma reflektionen. Utforskningen visar också att handledares balansakt innehåller fler utmaningar och är mer komplex än balansen mellan trygghet och utmaning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter på sjökaptensprogrammet upplever kvaliteten på den fartygsförlagda utbildningen baserat på fartygstyp och hur den skiljer sig mellan dem olika fartygen. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer genomfördes totalt sex intervjuer med studenter på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Resultatet visar att studenterna överlag är nöjda med kvaliteten på den fartygsförlagda utbildningen. Tankfartyg beskrivs som den fartygstyp med högst kvalitet på praktiken där studenterna får mer utrymme att ta eget ansvar och utveckla sina färdigheter som framtida styrmän. Vissa moment lyfts däremot fram som något som studenter gärna får mer tid att träna på, såsom förtöjningar och reseplanering. Respondenterna lyfter fram ett flertal faktorer som påverkar kvaliteten på praktiken, bland annat handledningen, besättningens engagemang och vad man får göra ombord som kadett. / This study aims to investigate how the students on the Master Mariner Programme perceive the quality of the ship-based training based on the type of vessel and how it differs between different types of ships. Utilizing a qualitative method in the form of semi-structured interviews, a total of six interviews were conducted with students at the Kalmar Maritime Academy. The results show that students are generally satisfied with the quality of the ship-based training. Tankers are described as the vessel type with the highest quality of ship-based training, where students have more opportunities to take personal responsibility and develop their skills as future officers. However, some aspects are highlighted as areas where students would like more time and room to improve on, such as mooring operations and voyage planning. Respondents identify several factors that influence the quality of the ship-based training, including the mentoring, crew engagement and what tasks are assigned to the cadets.

Avhandlingens övergripande syfte var att klarlägga sjuksköterskors erfarenheter av sjuksköterskeprofessionen avseende omvårdnad, handledning och utveckling. Avhand‐lingen innefattar två kvalitativa (I, II) och två kvantitativa (III, IV) studier. Femton sjuksköterskor intervjuades sex år efter examen (I, II). Sjuksköterskorna var bland de första i Sverige med treårig sjuksköterskeutbildning. Handledare till sjuksköterske‐studenter i verksamhetsförlagd utbildning besvarade ett frågeformulär om handledning före/efter införd handledningsmodell (III, IV). I handledningsstudierna deltog 113 sjuksköterskor år 2000 (III) och 109 (III) respektive 142 (IV) sjuksköterskor år 2006. Svarsfrekvensen motsvarade ca 71% (III, IV). Innehållsanalys (I, II) och statistiska beräk‐ningar (III, IV) utfördes. Analysen visade att sjuksköterskor med treårig sjuksköterskeutbildning och sex års erfarenhet hade hittat sin nisch (II). Ingen ångrade sitt yrkesval. Många var under‐stimulerade samtidigt som de balanserade mellan påfrestning och stimulans (I) hinder och möjligheter (II). Flertalet var tveksamma till om de skulle orka arbeta fram till pensionsåldern (I, II). Inrättandet av en handledningsmodell som gav stöd till både sjuksköterskestudenter och handledare visade sig vara ett bra sätt i att organisera samverkan mellan handledare och lärare (III). Flertalet handledare var nöjda med det stöd de fått och upplevde säkerhet i handledarrollen (III). Emellertid, sjuksköterskor med och utan specialistutbildning värderade sjuksköterskestudenter olika (IV). Behovet av ett fokuserat lärande visades som ett mönster genom resultaten (I, II, III, IV). Avhandlingen visar genom resultaten att sjuksköterskor verkar i en komplex pro‐fession där det krävs skickliga sjuksköterskor för att klara det arbete sjuksköterskan är satt att sköta. För framgång i omvårdnad, handledning och utveckling är den lärande miljön central. En miljö där teori, praktik, forskning och reflektion vävs samman och där stöd, samverkan och professionell utveckling är ledstjärnor. Avhandlingen visar att en ökad samverkan mellan vårdverksamhet och universitet/högskola är nödvändig för att sjuksköterskeutbildningen och omvårdnadsarbetet skall kunna anpassas till hälso‐ och sjukvårdens ökade krav. Avhandlingens resultat kan användas som grund för fortsatta diskussioner med hänsyn till omvårdnadsvetenskap och beslut kring sjuksköterskans arbete såväl i utbildningssammanhang som i vårdverksamhet. / The overall aim of this thesis was to elucidate Registered Nurses’ (RNs) experiences of the nursing profession regarding nursing, preceptoring and professional development. The thesis includes two qualitative studies (I, II) and two quantitative studies (III, IV). Fifteen RNs were interviewed six years after graduation (I, II). These nurses were among the first in Sweden to graduate from the 3‐year Bachelor programme in nursing. Preceptors for nursing students in clinical education answered a questionnaire regarding experiences of the preceptor role before/after the introduction of a preceptor model (III, IV). In the studies related to preceptoring 113 RNs participated in 2000 (III), and 109 (III) respectively 142 (IV) RNs participated in 2006, with similar response rates of roughly 71% (III, IV). A content analysis (I, II), and statistic analysis (III, IV) were performed. The analysis showed that RNs graduates from the Bachelor programme in nursing, with six years nursing experience, had found their niche (II). None regretted the choice of profession. Several were under stimulated at the same time as they oscillated between strain and stimulation (I) and between obstacles and opportunities (II). The majority thought that growing old in nursing could prove to be difficult (I, II). The introduction of the preceptor model, with its support to both nursing students and preceptors, showed how to organize co‐operation between preceptors and teachers (III) successfully. The majority of the preceptors were satisfied with the support they had received and experienced a feeling of confidence in their role as preceptor (III). However, specialist nurses and non‐specialist‐nurses valued nursing students differently (IV). The necessity of adopting focused learning emerged as a pattern (I, II, III, IV). The results of the thesis show that RNs work in a complex profession that demands skilled nurses to accomplish the tasks they are required to perform. To successful nursing, preceptoring and development the teaching environment is pre‐dominant. It is an environment where theory, practice, research, feedback and reflection are interwoven and where support, co‐operation and professional development are the guiding‐stars. The thesis shows an increased co‐operation between the healthcare organization and university is necessary in order to adapt the nursing education and profession to the ever increasing demands in health care. The results of the thesis are a contribution to continued discussions regarding nursing science and RN’s work from both educational and health care context.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i frågeställningar som berör handledarens yrkeskunnande. Benämningen handledare syftar i detta fall på lärare som är VFU-handledare för lärarstudenter eller mentorer för nyutexaminerade lärare. VFU och introduktionsår för nya lärare befinner sig i gränsområdet mellan utbildning och yrkespraktik. Vilka är de kritiska punkterna i handledarrollen? Är det möjligt att följa en modell och vad fungerar i verkligheten? Vilka områden och frågeställningar är relevanta för blivande handledare? Hur kan man utbilda för att kunna hantera dessa områden? Det empiriska material som ingår i denna uppsats har bland annat arbetats fram med hjälp av dialogseminariemetoden. I linje med grundsynen inom forskningsämnet Yrkeskunnande och teknologi har exempel från praktisk yrkesverksamhet, både utifrån författarens egna och blivande handledares upplevelser, fått utgöra stommen i arbetet. Utöver konkreta exempel på dilemman i koppling till handledning beskrivs forskning inom handledningsområdet. Olika perspektiv på kunskap och yrkeskunnande är ytterligare en beståndsdel i arbetet. Avslutningsvis förs ett resonemang kring de kritiska punkterna i handledarrollen och hur man kan betrakta dem i koppling till olika perspektiv på kunskap samt hur denna relation påverkar möjligheten att utbilda yrkeskunniga handledare enligt ”en modell för verkligheten”. / This essay has its basis in issues concerning supervisors’ skills. The term supervisor, in this case, refers to teachers functioning as supervisors during teacher students’ placements or as mentors during the probationary year. What is the crucial point in the role of the supervisor? Is it possible to follow a model and what works in reality? What fields of interest and which questions are relevant for future supervisors? How can you educate these individuals so the will be able to handle such issues? The empirical material that is a part of this essay is a result of the dialogue seminar. According to the basic outlook of the research subject Skill and technology examples from practice is the foundation of this work. Beyond these practical examples of dilemmas in connection to supervision research in the field of supervision is described. Different perspectives of knowledge and skill are other components in this essay. Finally, a discussion about the crucial points in the role of the supervisor is conducted. It is illustrated how different perspectives of knowledge affects the possibility to educate skilled supervisors by using “a model for reality”.