No description available.

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vårt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn på sitt uppdrag vad gäller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera då en konflikt uppstår i handledningssituationen. Vi har begränsat oss till att endast studera handledning i grupp. Vidare har vi tagit vår utgångspunkt i att specialpedagogen inte i första hand är en konfliktlösare utan främst expert på att hålla samtal. Undersökningen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med 10 specialpedagoger i handledningsuppdrag. Vi har fått ta del av deras bild av sin roll i handledningsuppdrag samt hur de möter konflikter. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga specialpedagoger inte har ett tydligt uppdrag. Flertalet arbetar på egen hand fram en arbetsbeskrivning och går även in i konflikterna, men agerar utifrån olika synsätt. Några bryter handledningen för att ta itu med konflikten, andra markerar att handledningssituationen inte är rätta forumet för konflikthantering och lyfter ut konflikten ur handledningen för att lösa den senare. Någon anser att konflikthantering inte är deras uppdrag och lämnar tillbaks det till uppdragsgivaren. Jennie Berntsson har ansvarat för större delen av metodkapitlet och Fatima Mughal Rosell har ansvarat för större delen av litteraturgenomgången. Resultat, analys och diskussion har gjorts gemensamt. Vi står båda som ansvariga för hela forskningsarbetet. Nyckelord: handledning, kompetens, konflikthantering, specialpedagog, uppdrag Jennie Berntsson Fatima Mughal Rosell Handledare: Lena Lang Examinator: Elsa Foisack

Syftet med arbete är att undersöka hur pedagoger i fem särskilda undervisningsgrupper arbetar med sina elevers återgångsprocess. / From a special education group back to an ordinary class. A study of the returning process.

SammanfattningKruse Ziegler, Annika & Lazic Hammer, Jeanette (2013). Pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan.( Educators´experiences of special educators´instruction in preschool.). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.ProblemområdeHur kan specialpedagogisk handledning hjälpa till att utveckla verksamheten så att alla barn, särskilt de i behov av särskilt stöd, får ökade möjligheter till delaktighet och utveckling utifrån sina behov? Hammarström-Lewenhagen (2006) framskriver tydligt att efterfrågan på handledning växer och framställs med starkt positiva tecken. Vi ställer oss frågan om det finns belägg för denna tro på handledningens positiva verkan i förskolan?SyfteSyftet är att bidra med kunskap kring pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan, dess motiv och effekter.Teoretisk ramDen teoretiska ramen grundar sig på ett holistiskt perspektiv, där helhet och sammanhang är i fokus och tar därför utgångspunkt i systemteori. För att tolka de resultat som särskilt intresserat oss i studien har vi använt oss av teorier kring lärande och förändring (Bateson, 1972). Framförallt använder vi oss av Batesons olika nivåer av lärande och förändringar av första och andra ordningen.MetodEnligt Bryman (2008) är ett deduktivt angreppssätt den huvudsakliga inriktningen när det gäller kvantitativ forskning. Vi anser att en kvantitativ ansats är mest relevant i vår studie och använder oss av denna, då studiens syfte och frågeställningar fokuserar på bredd snarare än djup. När man vill nå fler människor än vad som är möjligt vid en intervju eller observation, skriver Stukát (2005) att användandet av frågeformulär kan vara den relevanta metoden. Vår ambition var just att nå och ta del av många röster och därför valdes den form av kvantitativ metod som Bryman (2008) väljer att kalla en postenkätundersökning, vilket i vår studie innebär en enkät som delades ut i pappersform direkt till informanterna.Resultat med analysResultatet av studien pekar på att pedagoger i förskolan upplever sig ha goda förställningar om vad specialpedagogisk handledning kan få för effekter. Dock finns relativt stora skillnader mellan föreställningarna och effekterna av handledningen, vilket kan bero på att effekterna inte tydliggörs eller att effekterna är långsiktiga och ännu inte kommit till stånd. I studien kan vi urskilja tre inriktningar av handledning; verksamheten som helhet, den professionella rollen och arbetsklimat. Det vanligaste motivet är bemötandet av det enskilda barnet, det är också här pedagogerna upplever störst effekt av handledning. Effekterna av handledning blir generellt högre när förskolechefen är delaktig i initiativet.KonklusionStudiens resultat har likheter med tidigare forskning (bl.a. Åberg 2009; Höjer, Beijer & Wissö 2007) vad gäller typer av och motiv för handledning. Överraskande är att förskolechefens delaktighet i initiativ visar på större effekter än om initiativet endast är pedagogernas.ImplementeringStudien visar på resultat som kan bidra till utveckling och förändring av förskoleverksamheten. Förskolans ledning kan, för att främja förändringar av andraordningen; fortsätta bygga att på de goda föreställningarna, ge utrymme för handledning och ge ”spaces of liberty” d.v.s. tid för att reflektera efter handledningen.Nyckelord: Förskola, pedagoger, postenkät, specialpedagogisk handledning

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik. De önskar att specialpedagogen kan handleda dem i hur de utifrån detta perspektiv kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogens arbete anses viktigt och förskollärarna önskar en tätare kontakt då de själva menar att de inte har den kompetens som krävs för att ge vissa barn det stöd som deras behov kräver. Resultatet visar också att de förmågor och arbetsuppgifter förskollärarna anser att specialpedagogen ska ha stämmer väl överens med examensförordningen.

Under utbildningen till specialpedagog väcktes vårt intresse för handledning. Handledning kan användas väl i fortbildningssyfte och är i jämförelse med många andra former av fortbildning hållbar, eftersom den är situationsbaserad och unik för organisationen. Vårt syfte med arbetet är att ta reda på i hur stor utsträckning pedagogisk grupphandledning förekommer i Malmö stad. Ett underliggande syfte är också att ta reda på vilka effekter rektorerna ser med pedagogisk grupphandledning. Vi har gjort en totalundersökning med hjälp av enkäter som rektorerna har besvarat. Enkäten hade både frågor med svarsalternativ och öppna frågor som tolkats utifrån ett positivistiskt respektive hermeneutiskt förhållningssätt.Resultaten visar att majoriteten av Malmö stads grundskolor använder sig av pedagogisk grupphandledning. Antalet anställda pedagoger som har erbjudits handledning är dock relativt lågt. Positiva effekter som redovisats är att den är professionsutvecklande, personalstödjande, samt verksamhetsutvecklande.

En viktig aspekt i specialpedagogens roll är att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktär. Genom att rollen är tydlig kan energi och kompetens läggas på att utveckla verksamheterna på grupp och organisationsnivå. Handledning är ett kompetensutvecklande arbetssätt som specialpedagogerna använder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillväxt i verksamheten för att kunna möta alla barn.

Handledning i verksamhetsförlagd utbildning är något som alla sjuksköterskestu-denter genomgår under utbildningen. Det ingår även i sjuksköterskans arbetsupp-gifter att handleda studenter. Att undersöka faktorer som påverkar denna handled-ning är således givande både för studenter och verksamma sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egen-skaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan på handled-ningen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden var kvalitativa intervjuer av sex sjuksköterskestudenter som befann sig i verksamhetsförlagd utbildning. Intervjuerna analyserades med fenomenografisk ansats. Resultatet delades in i sex olika beskrivningskategorier; studentens personlighet, studentens kommunika-tionsförmåga, studentens personliga styrka och kurage, studentens förmåga till reflektion, studentens förmåga att hantera situationer samt studentens attityd. Slutsatsen är att studenters egenskaper tycks kunna påverka handledningen och praktiken. Att medvetandegöra vilka dessa egenskaper är utgör ett viktigt steg för att öka förståelsen för studentens tankar och känslor inför praktiken. Detta kan både studenter och handledare dra nytta av för att lättare kunna bemöta varandra och på så sätt skapa en bättre lärandemiljö. / Preceptorship is something that all nursing students come across as a part of their training. It’s also a part of the nurse’s job to preceptor students. Examining the factors affecting preceptorship is useful both for nursing students and registrated nurses. The aim of this study was to examine, from a student perspective, which personal characteristics in nursing students that could affect preceptorship in clinical education. The method used was qualitative interviews of six nursing students, currently in clinical education. The interviews was later analysed with fenomenographic approach in order to find out the qualitatively different ways that students perceived the phenomenon. The result was divided into six describ-ing categories; the student’s personality, the student’s ability to communicate, the student’s personal strength and courage, the student’s ability to reflect, the student’s capability to handle situations and the student’s attitudes. The conclu-sion is that students' characteristics appear to affect their preceptorship and clinical education. To raise awareness about what these properties are represents an important step to a better understanding of the student's thoughts and feelings about the clinical education. Both students and preceptors can take advantage of this in order to interact in an easier and better way, thus creating a better learning environment.

AbstraktAhlqvist, Kerstin (2012) ”Handledning” ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie av handledning i ett tvärprofessionellt team.Various aspects of ”coaching” in children and youth habilitation service. A study of coaching in a multidisciplinary team.Lärarutbildningen. Fakulteten för lärande och samhälle. Magisterkurs, specialpedagogik. Malmö högskola.Denna studie handlar om synen på handledning i ett tvärprofessionellt team på Barn och ungdomshabiliteringen. Fokus ligger på handledning till barn och familj. Anser de olika yrkesgrupperna att de handleder och vad menar de med begreppet handledning i så fall? Syftet med studien är att tydliggöra och se om det finns teman och en röd tråd i handledningsbegreppet. Forsknings och utvecklingsenheten (Fou) i Malmö har tagit fram ett förslag på hur begreppet handledning ska användas. Anser yrkesgrupperna att vi behöver ett gemensamt begrepp? ICF-CY (International Classification of Functioning, Disability and Health for Children and Youth) betonar vikten av att ha ett standardiserat språk och struktur. Andersson (2010) ser i sin studie att det är svårt för familjer att förstå habiliteringsarbetet och att habiliteringens verksamhet bär på ett eget yrkesspråk. Resultatet i studien visar att 19 av 23 anser att de handleder. Informanterna tycker att handledning är en lärprocess över tid och att den kan innefatta begrepp som information, instruktion, konsultation och handledning. Delaktighet är en viktig ingrediens i handledningsprocessen anser informanterna. Att öka och tydliggöra delaktigheten är ett mål i habiliteringsarbetet på Barn och ungdomshabiliteringen.

Gunnarsdotter, Sofie & Karlsson, Caroline (2008) Yrkeslärarrollen i förändring i den nya lärlingsutbildningen. (Changes in the Vocational Teacher´s Role in the New Educational Program for Apprentices). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lärlingsutbildningens lärarrollsförändring är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 Högskolepoäng på Lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är våra funderingar kring hur lärarrollen förändras då den nya lärlingsutbildningen införs i gymnasieskolan hösten 2008. Uppsatsens syfte är att, undersöka hur den nya lärlingsutbildningen påverkar lärarrollen. Uppsatsen belyser följande huvudfråga: Hur förändras yrkeslärarrollen i den nya gymnasiala lärlingsutbildningen? Våra tre följdfrågor: Anser lärarna att lärarrollen har förändrats i den nya lärlingsutbildningen? Anser lärarna att de får den kompetensutveckling de behöver för att undervisa eleverna i en snabbt förändrad bransch? Anser lärarna att handledaren får tillräckligt med utbildning för att kunna motsvara en pedagog? Metoden som använts är en kvalitativ enkätundersökning. Undersökningen har gjorts på de modellskolor som har arbetet med lärlingsutbildningen under några år. Resultatet visar att arbetsmängden inte ökar nämnvärt, utan det snarare blivit en omstrukturering av arbetsuppgifterna. Lärarrollen övergår mer till en handledarroll, där läraren ska vägleda både eleven och handledaren på arbetsplatsen. Nyckelord: Yrkeslärarrollen, lärlingsutbildning, handledare, kompetensutveckling, lärande.