• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 439
  • 1
  • Tagged with
  • 440
  • 137
  • 109
  • 106
  • 98
  • 74
  • 64
  • 56
  • 52
  • 45
  • 44
  • 43
  • 42
  • 40
  • 39
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
231

Lärandeprocessen vid Interprofessionellt lärande ur handledarteams perspektiv / The learning process in Interprofessional Education from supervisor team perspectives

Isgren, Catarina January 2023 (has links)
Background: Interprofessional education (IPE) is a way to make students in healthcare professions equipped with the collaborative skills required for today’s complex healthcare. In clinical placements students from health profession programs can learn with, from and about each other so that they can collaborate effectively and deliver high-quality healthcare. The interprofessional education is possible through supervision from health professions who collaborate around the student learning and the patient healthcare.  Aim: The aim of this study is to gain knowledge about the learning process in IPE that take place in an Interprofessional Training ward (IPTW) from the supervisor teams’ perspective.  Method: In an IPTW students from occupational therapist-, physiotherapist-, medical- and nursing programs form teams for IPE in periods of two weeks with supervisor teams. With an inductive method, interviews with focus groups consisting of supervisor teams have been conducted and analyzed through thematic analysis.  Results: Based on the supervisor teams' experiences of creating interprofessional learning with student teams in the daily work with the care of patients, a learning process has been made visible. This learning process has been written out as a model and analyzed using known obstacles and enablers for IPE from supervisor perspective. The model has also been interpreted through pedagogical theory that has been used in IPE. Conclusion: The supervisor teams use a learning process with pedagogical models and strategies to handle obstacles and enablers to create understanding and change towards an interprofessional collaboration among the students. These models and strategies are supported by pedagogical theory. There is a gap in research on how IPE is carried out by interprofessional supervisor teams’, however the findings of this study contribute with new knowledge about how a learning process can be used in IPE.
232

Specialpedagogisk handledning- ett stöd för lärare eller inte? / Special education consultation a support for teachers or not?

Tuveberg, Ingegerd, Johansson, Maria January 2024 (has links)
Abstrakt Handledning är ett viktigt verktyg för specialpedagoger i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, vilket kan bidra till en mer inkluderande skola. Det finns stöd för visionen om en inkluderande skola i såväl lagstiftning som forskning. För att möta upp elevers olika behov och förutsättningar för lärande inom den ordinarie undervisningen behövs ett välfungerande tvärprofessionellt samarbete mellan lärare och specialpedagoger. Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av specialpedagogisk handledning för att möjliggöra att alla elever inkluderas inom den ordinarie undervisningen. Forskningsfrågan var således inriktad på hur lärare tillämpar specialpedagogisk handledning i undervisningen. Det teoretiska ramverk som användes i studien var Sundqvists tre specialpedagogiska handledningstyper: det konsultativa, det reflekterande och det samarbetande samtalet samt de tre specialpedagogiska perspektiven; det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet. Dessa perspektiv genomsyrar studien utifrån antagandet om att elevers skolsvårigheter kan ses på olika sätt beroende på var fokus läggs och hur dessa svårigheter hanteras. Studien har en kvalitativ forskningsansats och forskningsdesignen är en fallstudie som är vanligt förekommande vid samhällsvetenskapliga undersökningar. Vid datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval, sex legitimerade lärare inom grundskolan. En pilotstudie genomfördes för att få respons på att frågeställningarna i intervjuguiden var relevanta för studien. Tidigare forskning har visat på hur tre specialpedagogiska handledningsformer: det konsultativa, det reflekterande och det samarbetande samtalet kan bidra till att skapa mer inkluderande lärmiljöer för alla elever. Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning. Under resultatanalysen framkom även en fjärde kategori, organisation, som handlar om vikten av en tydlig struktur och tydligt ledarskap på alla nivåer i organisationen. Studiens resultat tänker vi kan bidra i det specialpedagogiska arbetet på alla nivåer, det vill säga på individ-, grupp- och organisationsnivå. Det tvärprofessionella samarbetet och specialpedagogisk handledning är ett verktyg för att skapa mer inkluderande lärmiljöer för alla elever. Nyckelord: handledning, inkludering, lärmiljöer, specialpedagogisk handledning / Abstract Consultation is an important tool for special educators in preventive and health promoting work, which can contribute to a more inclusive school. There is support for the vision of an inclusive school in both legislation and research. To meet students' different needs and conditions for learning within regular education, effective interprofessional collaboration between teachers and special educators is needed. The aim of this study is to examine how teachers use special educational consultation to enable the inclusion of all students within regular education. Thus, the research question was focused on how teachers apply special educational consultation in teaching. The theoretical framework used in this study was Sundqvist's three types of special educational consultation: the counseling, the reflective and the co-operative consultation, as well as the three special educational perspectives; categorical, relational and dilemma perspective. These perspectives permeate the study based on the assumption that students' school difficulties can be seen in different ways depending on where the focus is placed and how these difficulties are dealt with. The study has a qualitative research approach, and the research design is a case study commonly used in social science research. Semi-structured interviews with a targeted selection of six certified teachers in compulsory school were used for data collection. A pilot study was conducted to receive feedback on whether the questions in the interview guide were relevant to the study. Previous research has shown how three forms of special educational consultation: the counseling, the reflective and the co-operative consultation can contribute to creating more inclusive learning environments for all students. The study's results are consistent with previous research. During the analysis of the results, a fourth category emerged, organization, which concerns the importance of clear structure and leadership at all levels in the organization. We believe that the results of the study can contribute to special educational work at all levels including the individual-, group- and organizational levels. Interprofessional collaboration and special educational consultation are tools for creating more inclusive learning environments for all students. Keywords: consultation, inclusion, learning environments, special education consultation
233

Handledning : En kvalitativ studie om socialarbetares upplevelser av handledningens betydelse inom barn- och familjesektorn i socialtjänsten / Supervision : A qualitative research of social workers experiences of supervisions impact working with children and families

Farquhar, Lisa January 2016 (has links)
The aim of this study was to get a better understanding of social workers experiences of supervisions impact on social work with children and families. The two research questions where: Which are social workers needs of supervision? And does social workers perceive supervision as a tool for professional development and learning? The study´s empirical findings were a result of semi-structured interviews with five social workers in the social service department. The study´s theoretical framework was based on two different theories: new institutionalism, which is a specialization within organizational theory, and system theory perspective. The result found that social workers experiences supervision as an opportunity for support and reflection, which encourages them to develop professional skills in their daily work. Supervision had an effect on social workers self-confidence and wellbeing by adding expertise, which gave more structure, energy and stress relief in their work. The interviews also showed that supervision had a direct impact on the interaction and the team climate within a working group. However, certain terms and conditions must have been considered to call supervision successful. The supervisors responsibility to lead, see the groups needs and have an over all perspective was mentioned as one condition for good supervision. Another term was that the group cooperated and showed professionalism and respect towards one another. It was very important that supervision took place in a safe environment and that all group members felt trust towards their colleagues and supervisor. This way they where able to learn from each others experiences and show vulnerability and emotions which could contribute to reflection and professional development. Furthermore, social workers emphasise supervision as positive and a necessary tool in order to achieve an efficient and well functioning workplace.
234

Lärares uppfattningar om specialpedagogens uppdrag i den kommunala skolan respektive friskolan

Naroskin, Jenny, Widén, Malin January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra hur specialpedagogens uppdrag uppfattas av lärare på både kommunala skolor och friskolor och om man mellan dessa skolformer kan se tydliga likheter eller skillnader. Uppsatsen består av en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa svarsalternativ gjord i en storstadskommun. Respondenterna är lärare verksamma i årskurser från f till 5. Vår undersökning har visat att lärarna från kommunal skola fått information från rektorn att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta med handledning. Istället arbetar specialpedagogen i större utsträckning med eleverna. Lärare från friskolan svarade att de fått informationen från rektor att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta direkt med elever. Trots detta visar det sig - utifrån de svar vi har fått - att specialpedagogen arbetar mer handledande. Respondenterna hade generellt svårt att se skillnad på specialpedagog och speciallärare. Uppfattningarna om uppdragen blandades ihop. Vi frågade lärarna i vår enkät om skolorna där de arbetar hade ett inkluderande arbetssätt. Det visade sig att svarande från den kommunala skolan sa sig veta att de hade det, medan svarande från friskolan inte visste om de arbetade utifrån ett inkluderat arbetssätt. Vi kan inte se att lärarnas svar om specialpedagogens roll och arbetsuppgifter påverkas av om de arbetar inkluderat eller inte. Vår undersökning har visat att lärare oavsett skolform har behov av och önskemål om handledning och behov av att få fördjupade specialpedagogiska kunskaper vilket också syns i de öppna svarsalternativen från lärare i de båda skolformerna. Lärarnas uppfattning är också att specialpedagogen ska arbeta direkt med eleverna i större utsträckning. Det finns en medvetenhet om ”en skola för alla” men lärarna ser sina möjligheter att undervisa begränsade om man inte får hjälp direkt i klassrummet. Under arbetets gång har nya frågeställningar dykt upp som kan stimulera till fortsatt forskning inom detta område. Bland annat frågar vi oss hur man med hjälp av skolverket, forskar-världen, rektorer, lärare, speciallärare och specialpedagoger ska nå målet med att få det inkluderande arbetssättet att fungera tillfredsställande.</p>
235

Handledning för vårdare - ett lärande möte utifrån patientens värld / Supervision for carers - a learning encounter based on the patient´s lifeworld

Petersson, Bengt-Olof January 2010 (has links)
The present research study is a supervision project which was carried out between 2004-2006.  The overall aim of the research was to investigate how caring science supervision can support carers in integrating caring science and can contribute to a constructive way of integrating caring science knowledge with praxis. The research project consisted of supervision given to groups of carers in two different contexts where a caring science model for supervision was tested and developed. The experience of how carers integrate caring science knowledge through supervision has been studied by interviewing carers. Seven were interviewed in the first study about how they experienced their own learning process by participating in group supervision. The second study focused on how the supervisor’s selection of different supervision methods can support the carers’ development and understanding for the patient’s lifeworld. The interviews were analysed with the help of a reflective lifeworld approach. The results from the seven interviews consisted of a description of the essence and seven constituents. The results show that knowledge about caring, from the carers’ point of view, is an attitude that is taken for granted. With this as a starting point the carers listen and read what has happened to the patient in different situations. In the supervision session the carer and the supervisor have worked out a critical caring science investigation of the patient’s situation and developed new strategies for the patient’s caring. The interviewed carers point out the importance of a free zone, a learning room in supervision, where they can reflect and, in a constructive dialogue with each other, work with the patient’s situation together with the supervisor. In the second research study the supervisor’s selection of methods in supervision is in focus. The aim of using these different methods was to support the development of knowledge grounded in caring science. The supervision methods support the carers in the reflection process and stimulate them to develop good skills in the relationship with the patient.  The results also show, in two ways, how important the supervisor’s role is for the supervision process. Firstly in terms of being able to see and understand what the focus is in the carer’s narrative of the patient’s situation.  Secondly how the selection of an appropriate method can support the carers’ understanding of what obstacles there can be and which possibilities there can be for the caring of the patients. This work in the supervision process demands that supervisors are aware of how the group process can be integrated with the learning process. Keywords: caring science, phenomenology, lifeworld, reflection, dialogue, supervision, supervision methods.
236

"Behöver bilden av specialpedagogen förändras?" : En kvalitativ studie av krav, förväntningar och önskemål på specialpedagogen inom gymnasieskolan

Lundberg, Lena, Wiegel, Annegret January 2017 (has links)
Syftet med denna studie har varit att bidra till en ökad förståelse för den specialpedagogiska yrkesrollen inom gymnasieskolan. Detta genom att belysa och analysera vilka krav och önskemål rektorer, personal inom elevhälsan och lärare har i jämförelse med examensordningen för specialpedagoger. Studiens teoretiska utgångspunkt har i huvudsak varit de tre specialpedagogiska perspektiven (Nilholm, 2007); det kompensatoriska (kategoriska), det relationella (kritiska) och dilemmaperspektivet. För att få svar på studiens frågeställningar har en kvalitativ undersökning gjorts, där intervjuer med 20 informanter fördelade på tre yrkesgrupper från två gymnasieskolor genomförts. I resultatet framkom att samtliga informantgrupper har flest krav och önskemål med koppling till insatser på individnivå. Specialpedagogen ska ha specifika ämneskunskaper för att ge elever enskilt stöd eller stöd i grupp. Krav och önskemål på gruppnivå handlade bland annat om att specialpedagogen ska handleda och vara ett stöd för lärare samt bidra till utveckling av lärmiljöer. Dock förekom avvikande uppfattningar i framförallt lärargruppen gällande dessa uppdrag. På organisationsnivå framfördes krav och önskemål om att specialpedagogen ska arbeta förebyggande och med verksamhets- och skolutveckling. Den specialpedagogiska examensordningen och de krav och önskemål som informanterna uttryckte överensstämde i många avseenden, framförallt beträffande arbetsuppgifter med direkt koppling mot eleven. Däremot förefaller det i dagsläget inte som att specialpedagogerna får tillämpa alla förmågor som utbildningen bidragit med. Slutsatsen från vår studie blir att specialpedagogerna i många avseenden arbetar, och förväntas arbeta, som speciallärare. Problem som uppstår ses fortfarande till största del utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Emellertid har aktörerna i verksamheterna även börjat efterfråga andra lösningar på skolproblematik, som mer förebyggande arbete och en utveckling av verksamheten.
237

"Vi måste tänka hela barn, inte delar av barn" : en studie av specialpedagogisk handledning i förändringsprocesser

Lüddeckens, Johanna January 2017 (has links)
Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka och kritiskt granska hur specialpedagogisk handledning används för att skapa en inkluderande skola för elever med Autsimspektrumtillstånd (Autism Spectrum Disorder - ASD).  Studien avser att särskilt undersöka hur fyra specialpedagoger arbetar med handledning som syftar till att bidra till att lärare utvecklar strategier/arbetssätt som skapar förutsättningar för lärande och delaktighet hos elever med ASD.    Resultaten i den tidigare forskning som granskas i föreliggande examensarbete hänvisar till att lärare generellt har sämre attityder gentemot elever med ASD ju högre upp i skolålder de undervisar. Samtidigt pekar andra studier på att lärares attityder och förhållningssätt gentemot sina elever och i synnerlighet de med ASD, är essentiellt för elevens akademiska framgång och sociala inkludering i gruppen. De visar även betydelsen av ett systematiskt tänk i lärande organisationer och de positiva effekterna av att ha ett mångfaldsperspektiv (som exempelvis i Universal Design for Learning).   Det teoretiska perspektiv jag utgår från är systemteorin med utgångspunkt i Antonovskys begrepp Känsla av sammanhang, KASAM, och i komplexitetsteorin. Metoden är kvalitativa forskningsintervjuer med fyra specialpedagoger i form av en kombination av samtal och intervju. Resultaten visar att den specialpedagogiska handledningen spelar en central roll i ett förändringsskapande av attityder och förhållningssätt gentemot elever. Resultaten visar även vikten av ett systematiskt helhetstänk i en organisation för att kunna arbeta framgångsrikt med inkludering av elever med ASD och deras förutsättningar för en tillgänglig undervisning.
238

Effekten av handledning i förskolan : En kvalitativ intervjustudie med specialpedagoger och pedagoger.

Francki, Ann-Helen, Lass, Charlotta January 2019 (has links)
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur specialpedagogen och pedagogerna beskriver handledning i förskolan samt hur specialpedagogen och pedagogerna beskriver vilka effekter handledning kan ge. För att besvara syftet kom vi fram till följande frågeställningar, hur kan specialpedagogens yrkesroll se ut i förskolan, hur beskriver specialpedagogen och pedagogerna handledning i förskolan samt beskriver specialpedagogen och pedagogerna att någon förändring skett i lärmiljön efter handledningen, i så fall vilken. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsansats och metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppintervjuer. I studien har två specialpedagoger som arbetar mot förskolan samt tre arbetslag som får handledning av specialpedagog intervjuats. Som stöd i analysen av resultatet har de specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska och relationella perspektivet, använts. Resultatet som har framkommit är att specialpedagogerna har olika arbetssätt och arbetar med handledning på olika sätt. I reflektion med arbetslagen upplever specialpedagogerna effekten av handledningen. Alla arbetslagen beskriver förändring i lärmiljön efter handledningen med specialpedagogen. Samtliga arbetslag beskriver handledning som något positivt. / The aim of this study is to increase the knowledge about how the special educator and the educators describe tutoring in the preschool and how the special educator and the educators describe the effects that tutoring can give. To answer the aim, we came up with the following questions, how can the special educator's professional role look in the preschool, how does the special educator and the educators describe tutoring in the preschool and do the special educator and the educators describe that any change has occurred in the learning environment after the tutoring, if so which one. The study is based on a qualitative research approach and the method used is qualitative semi-structured interviews and focus group interviews. In the study, two special educators working towards preschools and three work teams who receive tutoring of special educator have been interviewed. In support of the analysis of the result, the special educational perspectives, the categorical and relational perspective, have been used. The result that has emerged is that the special educators have different working methods and work with tutoring in different ways. In reflection with the work team, the special educators experience the effect of the tutoring. All the teams describe changes in the learning environment after the tutoring with the special educator. All work teams describe tutoring as something positive.
239

Specialpedagogisk handledning i grundskolan : Lärares upplevelser av grupphandledning och dess effekter / Special Pedagogical Supervision in the Elementary School : Teacher´s Experiences of Group Guidance and it´s Effects

Appelgren, Jennie, Axelsson, Ulrika January 2019 (has links)
Syftet med uppsatsen var att utforska och få ökad förståelse för hur lärare som grupphandleds av en specialpedagog upplever handledning. Vi ämnade även utforska hur lärare upplevde grupphandledningens effekter i deras yrkesutövning.  Datainsamlingsmetoden som användesför studien var semistrukturerade intervjuer med tio utbildade grundskollärare. Analys av insamlade data genomfördes med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Analysen genomfördes i två steg, där vi var för sig analyserade vårt material, för att sedan analysera och sammanställa alla data gemensamt. Studiens resultat visar att handledarens roll är avgörande för hur lärare upplever handledningen. Lärare upplever både för- och nackdelar med att handledas av en intern respektive en extern handledare. Handledarens kompetens påverkar både upplevelsen av handledningssituationen och handledningens effekter. Resultaten visar att lärare upplever tid och kontinuitet som viktiga aspekter. Att prioritera handledning upplevs viktigt, men om handledningen inte känns effektiv och givande, upplever lärare frustration över förlorad tid. Handledning upplevs av lärare vara viktig för den professionella utvecklingen. De områden som behandlas i handledningssituationen är främst personlig och kollegial utveckling. Lärare strävar efter en gemensam plattform och samsyn inom kollegiet, detta menar de ökar känslan av mod och styrka i personalgruppen. Resultaten visar att handledningens effekter inte alltid är de samma som lärare förväntar sig. De förväntar sig exempelvis större effekter gällande det gemensamma språket och en gemensam struktur. Handledning sätts ofta in för sent, lärare önskar att handledningen skulle vara med förebyggande än åtgärdande.
240

Chefskap och ledarskap. : Vilka förutsättningar behöver chefer i sitt ledarskap?

Andersson, Oliva, Ottosson, Kajsa January 2019 (has links)
Balansgången mellan chefskap och ledarskap kan vara en utmaning för många chefer. Organisationer klarar sig inte utan chefskapet och dess tillhörande arbetsuppgifter, men det kan samtidigt vara avgörande att kunna inspirera och skapa engagemang. Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar chefer behöver i sitt ledarskap. Frågeställningar som användes för att besvara syftet gällde chefers behov av ledarutveckling, chefers behov av stöd i ledarskapet, samt vilka förbättringar chefer upplever att de behöver för att få bättre förutsättningar i sitt ledarskap. Kvantitativ och kvalitativ metod användes. En enkät sammanställd av Region Västerbotten analyserades vilket var den kvantitativa delen i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med avdelningschefer vilket var den kvalitativa delen i studien. Centrala resultat i studien är att stöd, tydlighet och tidsbrist bör tas hänsyn till vid organisationers arbete med chefers behov i ledarutveckling för att kunna ge chefer rätt förutsättningar i ledarskapet. Chefers erfarenhet kan påverka behovet av coach, mentor och handledning. Resultatet visar också att en ökad grad av återkoppling, planering av kompetensutveckling och uppföljning kan minska behovet av coach, mentor och handledning. Det är nödvändigt att se över system, orsaker till tidsbrist,lönesättning samt hur man skapar en attraktiv arbetsplats för chefer. Det är svårt att arbeta enbart med chefskap eller enbart med ledarskap då dessa två delar är beroende av varandra. Det är därför av vikt att se över stödet både i vardagliga arbetsuppgifter men också gällande chefers egna utveckling, något som författarna hoppas denna studie har gett insyn i.

Page generated in 0.0888 seconds