Mitt mål som förskollärare är att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas till självständiga individer. För att kunna uppnå det måste man som pedagog ha kunskapen om barns olikheter. Alla barn har behov men det är behoven som är olika. Ibland krävs det att man ändrar i miljön, ibland behöver den vuxne stöd och handledning i sitt arbete och ibland behöver pedagogerna till och med kompetensutveckling kring det aktuella ämnet. Detta behövs för att alla barns behov och förutsättningar ska tas i beaktande. Syftet i min studie handlar om hur olika pedagoger ser på sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd, men också vad de får för handledning och kompetensutveckling. Ett av de teoretiskt perspektiv jag beskriver är Vygotskijs teori om the zone of proximal development, där pedagogerna och barnen arbetar tillsammans för att nå barnets nästa utvecklingsfas. Även att samspelskvalitén är bra mellan pedagog och barn för att utvecklingen ska gå framåt, är något jag tar upp under tidigare forskningMetoden jag använt mig av är enskilda intervjuer med var och en av pedagogerna, då jag vill komma åt just deras upplevelser och kunskaper mer än bara på ett ytligt plan. Resultatet efter de gjorda intervjuerna var att de hade en del gemensamma svar som t.ex. att de får stöd och handledning från en specialpedagog och inte förskolechefen. Pedagogerna anser även att förskolecheferna har för lite kunskap inom ramen av barn i behov av särskilt stöd. De hade även alla olika kunskaper och möjligheter till kompetensutveckling.

Jenny, Jackler (2015). Rektorers och specialpedagogers upplevelser av proaktivt identitetsstärkande arbete i grundskolan (Principals and special educators’ experiences of proactive identity strengthening work in elementary school). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle – Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola.Denna studie avser att belysa och problematisera hur specialpedagoger och rektorer upplever att de arbetar proaktivt identitetsstärkande med elever i grundskolan. Hur skolor arbetar med elevers individuella processer kopplade till de mål, där resultat kan vara svårare att uppvisa. Till exempel de mål och riktlinjer som går in under rubriken normer och värden i Lgr 11.Syftet med studien är att bidra med kunskap om rektorers och specialpedagogers arbete med elevers individuella processer kopplade till mål och riktlinjer i Lgr 11.Studien har två huvudsakliga frågeställningar:1. Hur kan begreppet, proaktivt identitetsstärkande, förstås hos specialpedagoger och rektorer?2. Hur upplever specialpedagoger och rektorer att de arbetar proaktivt identitetsstärkande med elever i grundskolan?Studien redogör för tidigare forskning, utifrån studiens nyckelbegrepp: Handledning, identitetsstärkande, inkludering, lärmiljö, proaktivt, samverkan, där varje begrepp även utgår ifrån Lgr 11.Likt mycket av den senaste specialpedagogiska forskningen kommer även denna studie att använda sig av förklaringsmodeller som härstammar ur flera olika teorier: Socialkonstruktionistisk teori, anknytningsteorier, identitetsteorier, KASAM och specialpedagogiska perspektiv. Studien använder denna teoretiska förankring som ett analysverktyg av de centrala begreppen.I förhållande till studiens två frågeställningar, har jag valt att använda mig av en kvalitativ och hermeneutisk ansats. Metod för insamling av empiri är halvstrukturerade intervjuer.Studien bygger på 5 halvstrukturerade intervjuer, med 2 rektorer och 3 specialpedagoger från tre olika skolor. Skolorna är valda, främst utifrån att få en spridning och variation; utifrån aspekterna, språkligt, kommunalt, privat, respektive storstad och mellanstor stad.Även resultatet redovisas och analyseras genom en tematiserad genomgång, utifrån studiens nyckelbegrepp. I analysen kopplas resultatet till syfte, frågeställningar, teorier och vetenskaplig ansats. Studiens resultat avspeglar komplexiteten omkring hur olika uppfattningar rektorer och specialpedagoger har omkring begreppen proaktivt identitetsstärkande arbete i grundskolan. Studien tolkar utifrån en kvalitativ och hermeneutisk ansats att resultatet är beroende av var respektive skola befinner sig i sitt utvecklingsarbete samt vilken skolkultur respektive skola har.Avslutningsvis diskuterar studien utifrån en resultatdiskussion, metoddiskussion, specialpedagogiska implikationer och ger slutligen förslag på fortsatt forskning.

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framställa en handbok/handledning om samtidskonst som är lämpad för lärare i grundskolans senare år. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst används i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lärare från sju olika skolor i Malmöområdet visade att samtidskonst sällan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lärarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om ämnet är nödvändig om den ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap. För att åtgärda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrån lärarnas egna önskemål där handledning och grundläggande kunskap om samtidskonsten ges. Målsättningen med handboken är att på ett enkelt och pedagogiskt sätt inspirera lärare till att använda samtidskonsten som en alternativ metod i sin undervisning som utmanar eleverna till kritiskt och kreativt tänkande.

Mycket av tiden för lärare i dagens skola går åt till att lösa konflikter under lektionerna. Samtidigt ska undervisningen anpassas för alla elever oavsett om de kommer från resursstarka miljöer eller inte. Att vara nyutexaminerad lärare är utmanande eftersom det ofta innebär lika stor arbetsbelastning och ansvar som för lärare med mångårig erfarenhet. Intresset för pedagogisk handledning började växa fram under kursen ”Att leda professionella samtal”. Trots att det funnits specialpedagoger på mina tidigare arbetsplatser har jag tidigare inte kommit i kontakt med handledning. I examensordningen för specialpedagoger finns handledning tydligt formulerad i ett av målen: ”visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda” (SFS 2006:1053, s. 5). Det uttrycks även i Lgr11 (Skolverket, 2011, s. 19) där det står att ”personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter”. Detta motiverar varför lärare ska få handledning samtidigt som det kan ifrågasättas varför inte handledning förekommer överallt. En intressant fråga är vad lärare som får ta del av handledning har för erfarenheter och upplevelser kring det.SyfteSyftet med examensarbetet är att belysa hur lärare uppfattar att grupphandledning påverkar deras arbetssituation och vilken inställning de har till sådan handledning. Vidare att undersöka om det finns alternativa handledningsformer som lärare efterfrågar.Teoretisk utgångspunktFör att tolka det empiriska materialet kommer systemteori användas som teoretisk utgångspunkt. Teorin lämpar sig bra för studien då den enligt Gjems (1997) riktar uppmärksamheten mot relationer mellan människor som arbetar nära varandra i en yrkesgrupp. I systemteorin finns viktiga centrala begrepp som helhet, sociala system, relationer, här och nu tänkande, cirkularitet och kvalitet. Dessa begrepp blir återkommande i studiens analys och diskussionsdel. MetodI studien har en kvalitativ ansats valts där sex lärare i grundskolan intervjuats. En intervjuguide användes och skickades ut i förväg. Den utgick från halvstrukturerade frågor vilket innebar att följdfrågor kunde ställas beroende på de svar respondenterna gav. När intervjuerna var klara transkriberades de ordagrant från talspråk till skriftspråk. I transkriberingen utelämnades typiska taluttryck. ResultatResultaten visade att lärarna hade olika uppfattningar om syftet med handledning. Troliga förklaringar kan vara dels att arbetslagen har olika specialpedagoger vilket påverkar handledningen beroende på vilka behov som finns, dels att syftet från rektor och specialpedagog inte varit tillräckligt tydligt när formerna för handledningen har ändrats. Lärarna var positiva till handledning i arbetslaget även om det från några lärare framkom en önskan att den skulle ske mer ämnesvis. Tidigare forskning visar att handledning i arbetslagen kan innebära en del risker såsom att det inte bidrar till influenser utifrån och att dominerande deltagare i gruppen får alltför stort utrymme. Maktstrukturer i arbetslagen var inget som lärarna uppfattade som problem även om några kunde se att det fanns tydliga sådana. Den tidigare forskningen påvisade även fördelar med handledning i arbetslagen genom att deltagarna kan sätta sig in i varandras problem och arbetssituationer. För att handledningen ska vara meningsfull och effektiv uttryckte flera lärare att struktur är viktigt. Tydlighet och goda förberedelser var faktorer som ansågs viktiga för att skapa meningsfullhet och effektivitet. Det framkom även att en majoritet föredrar individuell handledning när de behöver hjälp med anpassningar, digitala verktyg eller råd och stöd kring en elev. ImplikationerAtt lärare får specialpedagogens handledande uppdrag tydliggjort är viktigt för att handledningens syfte ska bli tydligt. Det är även betydelsefullt för att lärare ska få rätt förväntningar på handledningen och vad den kan ge. Detta är en ståndpunkt att ta med sig som färdig specialpedagog när det är dags att handleda en grupp lärare.I studien framkom att handledningen ofta är oregelbunden. Regelbunden handledning är viktig men kan vara svårt på grund av den tidsbrist som ofta råder i dagens skolor. Intervjuerna visade att det inte finns fasta handledningsgrupper på skolan. Ett förslag är att hålla handledningsgrupperna stängda under terminerna. Det är av vikt att skapa struktur i mötena och skapa ett klimat där det finns en jämbördighet mellan deltagarna så att alla tillåts delta. För att handledning ska bli meningsfull poängterade lärarna att det är viktigt att handledaren känner till situationerna och eleverna i klassrummen. Ett sätt att få denna kännedom är genom att auskultera i klasserna. Detta kan ge lärarna ett större förtroende för specialpedagogen och underlätta för specialpedagogen att relatera till det som lärarna tar upp i handledningen.

Thimgren, Pia (2008) Handledningens betydelse för lärarrollen Lärares upplevelse av hur handledningen gör skillnad för eleverna (Guidance as a tool for the teacher professionTeachers’ experience of how the guidance makes sense for the pupils)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi pratar om handledning i skolan men vem är den egentligen bra för? Mitt syfte i detta arbete är att studera om lärare upplever att handledningen de fått ta del av har betydelse för hur de bemöter eleverna i klassrummet. Mitt underliggande syfte är att studera om handledning kan vara en möjlighet för kompetensutveckling och personlig utveckling vilket kan bidra till utveckling för verksamheten. Arbetet utgår från ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod och gjort tio ostrukturerade intervjuer med lärare i skolan. De tio lärarna som ingår i studien har alla deltagit i någon form av handledning. Resultatet redovisar jag i två moment; temaområden och huvudteman. De sex olika temaområdena är: handledning, individ-, grupp- och organisationsperspektiv, handledarens roll, farhågor i handledning frågeställningar och lärarrollen. Huvudteman har rubrikerna: bemötande och handledarens kompetens. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att det är betydelsefullt att få reflektera och få utbyte av andras erfarenheter i handledning och att detta påverkar och gör en skillnad i sättet att bemöta eleverna. Lärarna upplever att kunskapen om eleven ökar genom att de vid handledningstillfällena får ta del av andras erfarenhet av eleven. Vidare visar resultatet att handledarens kompetens påverkar handledningens resultat som även kan påverka lärares sätt att skapa relation och att bemöta i klassrummet. Ett annat resultat är att handledningen upplevs vara en möjlighet för personlig utveckling som i sin tur kan bidra till skolutveckling.

SammanfattningProblemområdeSpecialpedagogiken kännetecknas som kunskapsområde av komplexitet och det förekommer stor variation när det gäller hur specialpedagogik diskuteras och beskrivs (Ahlberg, 2013). I min studie vill jag undersöka vilka synsätt det finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Lutz (2013) menar att alla pedagoger behöver insikt i specialpedagogiska förhållningssätt. Som blivande specialpedagog vill jag kunna bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan och jag undersöker i min studie, vilka synsätt det finns på specialpedagogisk handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Syfte och frågeställningarMin utgångspunkt är att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet, för att möta de utmaningar som finns i förskolans pedagogiska verksamhet samt för att bemöta de mål som står i skollag och läroplan. Syftet för studien är att öka kunskapen om vilka synsätt det finns på begreppet specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på vad begreppet specialpedagogisk kompetens innebär? Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på specialpedagogisk handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan?MetodJag har i min studie valt att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, då syftet för studien är att undersöka vilka synsätt som finns kring begreppet specialpedagogisk kompetens och handledning som verktyg för ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan. Jag har intervjuat tre förskolechefer och fyra förste förskollärare i min studie. Studiens metodansats har inspirerats av en fenomenografisk ansats då jag i studien vill undersöka hur fenomenen, specialpedagogisk kompetens och handledning upplevs av olika människor. Fejes och Thornberg (2015) framhåller att fenomenografins syfte är att beskriva människors sätt att förstå fenomen i sin omvärld, där fokus är på den variationen det finns i människors sätt att uppfatta omvärlden. I analysen av det empiriska materialet har jag tagit inspiration från den hermeneutiska tolkningsläran, för att söka ytterligare innebörder genom att tolka och söka förståelse. Fejes och Thornberg (2015) menar att i den hermeneutiska tolkningsläran finns fokus på förståelsen i ett budskap och inte i förklaringen.Teoretisk ramSom teoretisk utgångspunkt har jag valt ett sociokulturellt perspektiv, den Säljö (2014) framhåller som att mänskligt lärande bör förstås i ett kommunikativt och sociohistoriskt perspektiv. En annan teoretisk utgångspunkt i studien är systemteoretiskt perspektiv, då jag belyser olika påverkansprocesser i handledning. Öquist (2008) framhåller att systemtänkande handlar om att förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. Gjems (1997) menar systemteorin riktar sin uppmärksamhet mot relationer mellan människor, det är då en god utgångspunkt för handledning i yrkesgrupper där man jobbar nära i team och med människor.Resultat och specialpedagogiska implikationerResultatet från min empiriska undersökning visade att det fanns en variation av synsätt hos några förskolechefer och några förste förskollärare kring begreppet specialpedagogisk kompetens, däremot fanns liknande synsätt kring fenomenet specialpedagogisk handledning. Samtliga informanter i studien ansåg att specialpedagogisk handledning kan bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens hos pedagoger. Specialpedagogisk kompetens sågs av informanterna som något som först och främst är förknippat med specialpedagogens yrkesroll. Som blivande specialpedagog anser jag att det är viktigt att ha kunskap och vara medveten om de olika synsätt som finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning. En ökad kunskap om de olika synsätt som finns kan öka förståelsen för förskolans specialpedagogiska verksamhet.SlutsatsPerspektiven på specialpedagogik är många och som kunskapsområde hoppas jag att forskning som är riktad mot förskolan vidareutvecklas. Jag anser att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet för att kunna förverkliga ”en förskola för alla”. Det specialpedagogiska uppdraget måste angå alla i förskolan och inte bara specialpedagogerna. Nyckelord: förskola, handledning, sociokulturell teori, specialpedagogisk kompetens, systemteori

SammanfattningAsadi, Elize & Serwanga, Caroline (2017). ”Vilka förutsättningar behövs” En studie kring vad som påverkar specialpedagogens handledningsarbete. “What conditions are needed”A study of what affect the special education supervisor's work. Malmö: Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.Bakgrund och syfteUnder vår specialpedagogiska utbildning läste vi en kurs som hette ”Att leda professionella samtal” som väckte vårt intresse för handledning. När vi har arbetat på olika arbetsplatser har vi sett att handledning från specialpedagogen förekommit i olika utsträckning oberoende av när de har utbildat sig. Vi är nyfikna på varför specialpedagogerna arbetar med handledningsuppdraget olika mycket. Utifrån det har vi konstruerat syftet med denna studie som är att undersöka vilka förutsättningar som kan påverka specialpedagogens handledningsuppdrag. Med studien vill vi bidra med kunskap för oss och andra specialpedagoger om vilka förutsättningar som kan påverka specialpedagogens handledningsuppdrag. Till vår hjälp använde vi oss av följande två frågeställningar:-Hur uppfattar specialpedagogen sitt arbete kring handledningsuppdraget?-Vilka uppfattningar har specialpedagogen om vad som påverkar handledningsarbetet på medarbetar-, grupp- och organisationsnivå?Teori I studien använder vi Gjems (1997) tolkning av systemteorin där hon anser att varje system består av en grupp människor som i sin tur består av olika delar. Vi har använt oss av ordet aktör istället för del eftersom begreppet aktör tydligare anger den påverkan handlingar av olika slag på specialpedagogens handledningsuppdrag. I vår studie ser vi de olika yrkeskategorierna som exempelvis specialpedagog och rektor som olika subsystem inom det överordnade systemet, som i det här fallet är en skola. Gjems (1997) menar att aktörerna håller ihop systemet genom att samverka och stå i relation till varandra. Den ömsesidiga påverkan som sker betyder att alla handlingar och beteende får effekt på samtliga aktörer i systemen. En annan sak som kan påverka ett system är en yttre och inre struktur (Gjems, 1997). Fokus på vår studie kommer att synas genom den yttre strukturen där aktörerna i systemet anpassar sig efter omgivningen och de förutsättningar de ställs inför. Öquist (2014) är en referens som används i studien. Han anser att ledningens hållning är avgörande för hur organisationens aktörer kommer att fungera tillsammans. Han menar att ledningens uppgift är att kommunicera en övertygande bild av deras vision.MetodvalI insamlandet av empirin använde vi oss av en kvalitativ ansats där vi intervjuat sex specialpedagoger. När vi fick bekräftelse på att deltagarna kunde delta i vår studie skickade vi ett missivbrev samt en intervjuguide till dem. Intervjuguiden var ett stöd för oss som intervjuade och ett sätt att skapa förtroende hos informanterna. Intervjuguiden gav informanterna möjlighet att förbereda sig inför intervjun. Det insamlade materialet transkriberades ordagrant i sin helhet, dock utlämnades typiska taluttryck.Resultat och specialpedagogiska implikationerUr ett helhetsperspektiv visar resultatet att specialpedagogens förutsättningar i handledningsarbetet påverkas av många olika faktorer. Rektorns och specialpedagogens utbildning och tidigare erfarenheter har en påverkan på hur handledningsarbetet genomförs. Specialpedagogerna vars rektorer har en specialpedagogisk utbildning upplever att rektorerna har förförståelse för handledningsuppdraget. Samtliga specialpedagoger känner förtroende för sina rektorer och att de upplever att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan dem och övriga medarbetare. Förutom rektorns viktiga roll i att förmedla en tydlig vision och syfte med handledingsarbetet är de yttre faktorerna som tid, miljö och gruppindelning faktorer som påverkar specialpedagogens arbete. Samtliga faktorer kan skapa obalans i skolans olika system och därmed även påverka specialpedagogens handledning. Det visar sig att det inte bara är faktorer som ligger i våra händer som blivande specialpedagoger som påverkar hur vi kommer att arbeta med handledningsuppdraget. När vi i vår kommande yrkesprofession ska arbeta med handledningsuppdraget ska vi komma ihåg att tänka på följande: Vilka förutsättningar finns i organisationen och har rektorn tid och möjlighet att engagera sig i handledningsarbetet tillsammans med oss?Nyckelord handledning, förutsättningar, specialpedagog, rektor, skolutveckling, systemteori

SammanfattningSyfte: Det primära syftet med studien är att analysera Skolverkets handledarutbildning inom den specialpedagogiska fortbildningen av lärare och jämföra hur specialpedagogutbildningen på Malmö högskola förhåller sig till dessa kriterier. Studien är tänkt att belysa vilka olika typer av grupphandledande uppdrag och funktioner som förekommer inom Skolverkets handledarutbildning. Detta för att åskådliggöra hur det kan påverka den specialpedagogiska yrkesrollen. Det övergripande syftet med studien är att belysa om den professionellt utbildade handledarens specialpedagogiska kompetens och fördjupade kunskaper påverkar handledningens övergripande kvalité. Det förväntade kunskapsbidraget med studien är att öka medvetenheten kring handledningens funktioner och kriterier då det finns väldigt lite forskning inom området.Preciserade frågeställningar: Vilka funktioner betonas i Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen? Vilka funktioner betonas i Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning? Vilka kriterier betonas i Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen? Vilka kriterier betonas i Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning? Hur förhåller sig Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning till Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen?Teoretisk ram: Studien utgår från Öquists (2008) systemteori som innebär att se helheten i ett system, alltså förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. När en del i systemet förändras kan andra delar påverkas och därigenom systemet som helhet. Individ, grupp, organisation och omvärld ses som ömsesidigt beroende av varandra. I studien används även ett KASAM perspektiv som utvecklades av Aaron Antonovsky (1991) vilket bygger på tre upplevelser av tillvaron hos individen; begriplighet, hanterlighet och meningsfullhet. Begriplighet innebär att tillvaron skall vara förutsägbar och begriplig när saker händer. Hanterbarhet handlar om krav på rätt nivå och att individen har en känsla av kontroll. Meningsfullhet i bemärkelsen att individen ska känna sig delaktig och medverkande i vardagen.9Metod: Då studiens empiri enbart består av dokument och texter används kvalitativ textanalys som metod för att analysera, tolka och få en förståelse för innehåll och mening i texterna. En kvalitativ textanalys används ofta inom den samhälls- och humanvetenskapliga forskningen för tolkning av olika texter och dokument. Detta är en process där forskaren systematiskt undersöker och arrangerar sin empiri för att komma fram till ett resultat genom att bryta ner, organisera, söka efter mönster och kategorier (Bogdan & Biklen, 2007; Bryman, 2011; Widén, 2015).Resultat och analys: Skolverkets specialpedagogiska kompetensutvecklande insats bygger på att höja lärarnas kompetens inom området. Vidare anser de att det kollegiala lärandet ska ske med en handledare och satsar därför på en handledarutbildning. De menar även att kollegialt lärande inte är detsamma som att kollegor själva sitter och diskuterar. Detta stämmer överens med resultatet som framkommit i studien kring Malmö högskolas handledarutbildning då fokus läggs på handledarens kunskap och kompetens kring olika samtalsfunktioner och grupprocesser. Gjems (1997) betonar vikten med en professionellt utbildad handledare. I resultatet framkommer vissa gemensamma mönster i de båda handledningsuppdragens kriterier. Dessa kriterier är att handledaren ska ha förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner, kunna analysera och ha kunskap om grupprocesser. Skillnader som kommer fram i kriterierna är att det kan tolkas som att Malmö högskolas handledarutbildning har mer fokus på kriteriet att själv reflektera och få andra att reflektera över sin yrkesroll, sin undervisning samt att samtals- och gruppteorier är viktiga kriterier. Skolverkets handledaruppdrag fokuserar mer på handledningskriterier med förmåga att driva det kompetensutvecklande arbetet framåt och utveckla sin egen roll.Specialpedagogisk implikation: En av konsekvenserna av regeringsbeslutet kan vara att specialpedagogens handledningsuppdrag förtydligas och ges en högre status vilket är positivt för det specialpedagogiska yrket.Nyckelord: Grupphandledning, Handledning, Handlednings rollen, Kollegialt lärande, Specialpedagogik

Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacher´s professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrån olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det förhållningssätt som används inom ICDP/ vägledande samspel påverkar specialpedagogens rolltagande utifrån det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsområdena individ, grupp och organisation. Metod: Jag har valt att göra enkätundersökning bland tio inom ICDP/ Vägledande samspel utbildade specialpedagoger från olika kommuner. En motsvarande enkätundersökning görs bland tio obundet slumpvist utvalda specialpedagoger. Resultat: Resultatet visar att det finns en ökad medvetenhet hos specialpedagogerna inom studiegruppen att se betydelsen av samspel och interaktion som viktigt verktyg för lärandet hos barnet. Rolltagandet utgår från det systemteoretiska perspektivet. De visar också på en större medvetenhet och kompetens kring hur arbetsinsatserna bör fördelas utifrån vad som främjar det positiva samspelet mellan den vuxne och barnet. I likhet med min hypotes styrker resultatet i studien att ICDP vägledande samspels förhållningssätt påverkat och utvecklat specialpedagogens rolltagande i positiv riktning. Nyckelord: handledning, ICDP, specialpedagogens roll, verktyg Handledare Barbro Bruce, Examinator Lotta Anderson

Författare: Kroon, Helena (2011).Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesärskolan.Handledare: Kristian Lutz.Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesärskolan, såväl ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter från tre olika skolor; varav två gymnasieskolor samt en gymnasiesärskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras på enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningsprocess. Vidare har även ett systemteoretiskt perspektiv, med fokus på samspelet mellan individ, grupp och organisation, anlagts. Resultatet visar att även om vissa av de intervjuade specialpedagogerna upplever sig åtnjuta stor frihet i nämnd yrkesroll, formas specialpedagogens yrkesroll till stor del utifrån verksamhetens förväntningar och tankar om uppdraget specialpedagog. Vidare visar resultatet att samarbetet mellan specialpedagogen och skolans övriga aktörer inte alltid kan anses konfliktfritt, vilket bland annat kan bero på otydlig rollfördelning i verksamheten. Resultatet visar slutligen på att den specialpedagogiska verksamheten inte enbart är beroende av specialpedagogen, utan även av ett specialpedagogiskt förhållningssätt i organisationen som helhet.