Bakgrund: Yrkesverksamma sjuksköterskor har alltid spelat en stor roll i handledningen av studenter. På sin verksamhetsförlagda utbildning får studenterna chansen att knyta samman teori med praktik. De sjuksköterskor som handleder blir studenternas läromästare. Överallt där det sker interaktion mellan student och sjuksköterska förekommer handledning. Handledningsprocessen är indelad i tre faser där varje del är viktig för ett lyckat resultat. Relationen mellan student och handledare är betydelsefull för inlärningsprocessen. Det är en förutsättning att sjuksköterskan kan skapa ett tryggt öppet klimat och samtidigt ta ett steg tillbaka och inte “föreläsa” utan låta studenten själv ansvara för sin inlärning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att handleda studenter. Metod: Litteraturstudien framkom efter bearbetning av 11 artiklar med kvalitativ ansats som alla hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Fribergs metod användes för att analysera artiklarna. Resultat: I resultatet formades tre stycken huvudkategorier. Utvecklande för yrkeskompetensen, en utmaning som kräver engagemang och kunskap och känslan av att handledarskapet medför en extra arbetsuppgift. Nedanför dessa skapades 7 stycken underkategorier. Det framkom i resultatet att Sjuksköterskorna ofta upplevde tidsbrist i sitt handledarskap och att själva handledarrollen ibland upplevdes som underskattad. Det visade sig även i resultatet att handledning av studenter bidrog till gynnsam utveckling av sjuksköterskans kompetens. Konklusion: I litteraturstudien belyses sjuksköterskornas positiva och negativa upplevelser av handledning. Tydliga brister gällande tid och förberedelse men även stärkande, utvecklande faktorer för sjuksköterskorna framkom. Både de positiva och de negativa upplevelserna hos sjuksköterskan har i slutändan en direkt påverkan på omvårdnaden.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärares levda erfarenhet av handledning ledd avspecialpedagog ser ut. Studien har en fenomenologisk ansats byggd på åtta semistruktureradeintervjuer med grundskolelärare, vilka uppgivit att de har erfarenhet av handledning ledd avspecialpedagog. Eftersom studien har en fenomenologisk ansats har vi valt att utgå från Giorgiosanalysmetod med syfte att hitta väsentliga teman för att nå fram till den så kallade essensen avfenomenet. Vi har funnit att essensen utgörs av sju teman, vilka är handledningens ramar, anledningtill handledning, förväntningar på handledning, handledningens verklighet, missnöje, svårigheter ochmotstånd, vad handledning bidragit till och vinst för elever.Resultatet visar att de lärare som intervjuats uppfattar handledningsbegreppet som rådgivandegrupphandledning, vanligtvis ledd av extern specialpedagog. Utifrån litteratur som behandlarhandledningsbegreppet framkommer att begreppet handledning är svårdefinierat. En slutsats vi kan draär att ansvaret att klargöra begreppet handledning framför allt vilar på specialpedagogen i sin roll somhandledare gällande att tydliggöra ramar och syfte för handledningen. Det kan skapa realistiskaförväntningar på handledningen. Vidare framkommer att informanterna i studien överlag är nöjda medden handledning som de erfarit, men uppger att vissa kollegor visat på motstånd. Informanternaupplever att handledningen de erfarit bestått av råd och tips, bekräftelse och stöttning samt insikt ochkunskap. Detta uppges ha bidragit till vidareutveckling av deras lärarprofession. Handledningensbidrag kan därför anses vara långvarig. Informanterna uppger att den handledning de fått även gynnatelever, därmed bör handledning prioriteras inom skolan, både för lärare och elevers skull.

Syftet med följande studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i skolutveckling genom sitt uppdrag att verka som en kvalificerad samtalspartner i handledning. I syftet ingår också att bidra med kunskap om vilka möjligheter och hinder specialpedagogen möter i sitt uppdrag att arbeta för skolutveckling genom handledning. Forskning visar att det finns en otydlighet både kring begreppet kvalificerad samtalspartner och kring specialpedagogens roll att bedriva handledning som ett led i skolutveckling. Samtidigt visar forskning att handledning är ett framgångsrikt verktyg i arbetet med skolutveckling och specialpedagogen en viktig aktör i detta. Studiens teoretiska ramverk är social systemteori och begreppen helhet, relationer och cirkularitet används i diskussionen av vårt resultat. Studiens metod är av kvalitativ karaktär och empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger verksamma i förskolan. Resultatet visar att specialpedagoger inom ramen för sitt uppdrag agerar som kvalificerad samtalspartner i olika former av samtal och kompetens inom samtalsledning och samtalsstrategier lyfts fram. Resultatet visar också att specialpedagogerna bedriver handledning i olika former och i olika syften och att det ofta finns förväntningar på specialpedagogen som de på olika sätt har att förhålla sig till. Distinktionen mellan det rådgivande och det reflekterande samtalet synliggörs i vårt resultat. Specialpedagogerna lyfter fram flera faktorer som möjliggör eller hindrar specialpedagogen att bedriva handledning som ett led i skolutveckling. Faktorer som identifierats är skolledaren, tid och specialpedagogens roll. I vår resultatdiskussion problematiseras vårt resultat i relation till vårt teoretiska ramverk och våra teoretiska begrepp. Specialpedagogen som en av flera aktörer inom systemet påverkar och påverkas av de ömsesidiga relationer som skapar förskolans organisation. I studiens slutsats lyfts skolledarens betydelse fram både som möjliggörare och hinder. Genom att tydligt kommunicera kring syfte med handledning, förväntningar och roller ser vi att förutsättningar kan skapas för specialpedagogen att bedriva handlednings som ett led i skolutveckling.

Tidigare forskning har visat att språkstörning är en ofta förekommande funktionsnedsättninghos barn. Diagnosen har en stor påverkan på elevers psykiska hälsa och socialaförmåga, vilket gör att den behöver uppmärksammas. Syftet med studien var att undersökavilken kunskap pedagoger har om diagnosen språkstörning, hur pedagoger uppleverhandledning av specialpedagoger och hur pedagoger arbetar för att stötta lärandeoch utveckling hos elever med språkstörning. Datainsamlingen skedde genom kvalitativasemistrukturerade intervjuer med elva grundskollärare och tre resurspedagoger. Entematisk analys användes för att analysera data, och studiens resultat analyserades utifråndet relationella perspektivet. I resultat framkom bristande kunskaper gällandespråkstörning bland pedagogerna. Bristen på kunskap verkade främst bero på bristfällighandledning av specialpedagoger, samt ett bristande utbildningsupplägg på lärarutbildningen.Resultatet visade på att samarbete och kunskapsutbyte pedagoger emellan haren positiv inverkan på lärande hos elever med språkstörning, samt förbättrar pedagogernaskunskaper om språkstörning. Resultatet pekade också på behovet av pedagogisktarbete, eftersom struktur, tydlighet och visualisering kan bidra till att elever med språkstörninguppnår läroplanens mål. Resultatet visade även på att en god relation mellanlärare-elev kan förbättra undervisningens kvalitet, samt utveckla elevernas lärande ochbeteende. Samarbetsrelationer kan därigenom vara sättet att möta utmaningar på närdet handlar om elevers lärande.

Att gå från student till legitimerad sjuksköterska har i årtionden varit ett aktuellt ämne inom forskning. Övergångsprocessen upplevs vara en påfrestande tid för nyutexaminerade sjuksköterskor. Omsättningen av nyutexaminerade sjuksköterskor är hög och en bristande övergångsupplevelse kan påverka deras syn på yrket negativt. Syftet var att belysa hur de nyutexaminerade upplevt övergångsprocessen från student till legitimerad sjuksköterska. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt där åtta artiklar valdes ut, både av kvalitativ och kvantitativ studiedesign, som sedan analyserades och formade studiens resultat. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Sjuksköterskeprogrammet; Arbetsmiljön; Nyutexaminerades upplevelser av stöd från arbetsplatsen samt Den emotionella upplevelsen av övergångsprocessen. Resultatet lyfter både positiva och negativa upplevelser, där flertalet subteman skapats för att belysa de olika perspektiven. Resultatet betonar att de nyutexaminerade känner sig oförberedda inför det verksamma arbetet och att förväntningarna som skapats under utbildningen inte alltid motsvarar “verkligheten”. Vidare i resultatet betonas vikten av en stödjande arbetsmiljö som fördelaktigt i övergångsprocessen. Den emotionella upplevelsen av övergången redovisas likaså, där känslor som bristande självförtroende och otillräcklighet framkommer. Diskussionen belyser den idealiserade bilden av sjuksköterskan som flertalet nyutexaminerade upplevt under sin studietid kontra “verkligheten”, vilket tycks skapa ett gap mellan utbildning och klinisk verksamhet. Vidare betonas den stödjande arbetsmiljön och introduktionsprogrammens påverkan som en viktig faktor för en patientsäker vård. Slutsats: För att främja övergångsprocessen för de nyutexaminerade är den stödjande funktionen ur flertalet aspekter viktigt att tillgodose. En lyckad övergångsupplevelse kan i sin tur minska omsättningen av nya sjuksköterskor, bidra till en säkrare vård och skapa en hållbar utveckling.

Arbetet som socionom innebär att gång på gång exponeras för andra människor starka känslor och kan i förlängningen leda till att den yrkesverksamma blir känslomässigt dränerad. Denna studie syftar till att undersöka hur socionomer, verksamma klientnära och behandlande, inom barn och familj, upplever att de påverkas av att arbeta med tunga ärenden. Studien är en kvalitativ studie, där empiriinsamlingen bygger på ett snöbollsurval och ett bekvämlighetsurval samt åtta stycken intervjuer. Studien visar att arbetet påverkar informanterna på så vis att de, på fritiden, drar sig undan social kontakt och minskar tiden till egna intressen, som ger konsekvenser för sociala relationer. Arbetets påverkan yttrar sig också som fysiska åkommor i form av huvudvärk, trötthet och spänningssmärtor. För att hantera arbetets påverkan använder sig studiens informanter av en del medvetna, samt omedvetna copingstrategier. Studien visar även att socialt stöd är en viktig komponent för att hantera ett arbete som kan innebära en psykisk påfrestning. Rädslan över att få ett dåligt bemötande från kollegor samt från chefer leder många gånger till att den yrkesverksamma behåller sina känslor inom sig. Studien har också undersökt huruvida informanterna har kunskap om begreppet compassion fatigue. Resultatet av detta visar att informanterna inte känner till begreppet, men väl kan identifiera sig i beskrivningen. Resultatet visar också att det finns en önskan om utbildning om compassion fatigue på arbetsplatsen. / The work as a social worker means continuously being exposed to other people's strong feelings, which in the long run can lead to the professional being emotionally drained. This study aims to examine how social workers who work within treatment and close to their clients, experience that they are affected by working with heavy cases. The study is a qualitative study, and the empirical basis is based on a snowball selection, convenience sampling and interviews with eight social workers. Our findings seem to suggest that the work affecting the informants in such a way that they, in their free time, withdraw from social contact and reduce time from their own interests, which have consequences in their social life. The impact of their work is also expressed as physical disorders such as headache, tiredness and tension pain. To handle the impact of their work, the study's informants use both conscious and unconscious coping strategies. Furthermore, our findings seem to suggest that social support has proved to be an important component for managing a work that can be a mental strain. The fear of getting a negative response from colleagues as well as from managers often leads to the fact that the professionals keep their feelings within themselves. The study has also examined whether the informants have knowledge of the concept of compassion fatigue. The result shows that the informants do not know the concept, but they can relate to the symptoms being described of compassion fatigue. The result of the study also shows that there is a desire for education about compassion fatigue in the workplace.

Specialpedagogens uppdrag med särskild betoning på handledning-Special education guidance as a tool. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. / Special education guidance as a tool

Syftet med studien har varit att undersöka om lärarhandledningen till läroböckerna i företagsekonomi beskriver, planlägger och ger förslag på språkstimulerande aktiviteter för andraspråkselever samt om handledningen konkretiserar hur vardagsspråk kan transformeras till skolspråk. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit språkinriktad undervisning. Studiens genomförande har gjorts utifrån läsning av handledningen, en så kallad dokumentanalys. För att åstadkomma en struktur i genomförandet har ett underliggande analysschema med frågor använts. Slutsatserna i studien visar på en avsaknad av ett tydligt andraspråksperspektiv samt av förslag som stimulerar andraspråkseleverna språkutveckling. Det framgår inte heller tydligt hur undervisningen ska planläggas för att inkludera dessa. En helhetsbedömning av slutsatserna är att läraren tillsammans med eleverna utformar undervisningen utifrån deras förutsättningar och behov.

No description available.

Sammanfattning/AbstractEkström Larsson, Joanna (2019). Specialpedagogisk handledning och vad den leder till. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDå forskning talar för att specialpedagogisk handledning ökar i omfattning ute i förskolor (Åberg, 2005) är det av intresse att undersöka hur pedagoger i förskolan upplever handledningen och vad de upplever att handledningen leder till. Syfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om pedagogers syn på specialpedagogisk handledning riktad mot förskolan avseende; funktion, innehåll och upplägg. Frågeställningar:• Hur har handledningen varit organiserad utifrån innehåll och form?• Vad har handledningen bidragit med för verksamheten?• Vilka förändringar har skett i verksamheten efter handledningen?TeoriFör att tolka materialet från fokusgruppsintervjuerna används teorier kring förändring av första och andra ordningen samt en kulturmodell kring förändring i en kultur.MetodDå syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser på specialpedagogisk handledning vad det gäller funktion, innehåll och upplägg valdes att genomföra undersökningen utifrån en fenomenologisk ansats. Då fenomenologin handlar om att förstå ett fenomen men också att lyfta fram kärnan i fenomenet (Fejes & Thornberg, 2017). Eftersom undersökningen syftar till att förstå och analysera pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning valdes fokusgrupper som metod för insamlande av material. Då fokusgrupper används för att ta reda på vilka tankar, åsikter och upplevelser en grupp har kring ett visst fenomen (Wibeck, 2000). ResultatResultatet i undersökningen tyder på att pedagogerna i förskolan har olika syn och erfarenheter av specialpedagogisk handledning. Då handledningen innefattas av både rådgivning och reflektionssamtal. I undersökningen framgår det också att pedagogerna ser på handledning som en form av stöd även om innebörden i stödet skiljer sig åt. Dels ses stödet som hälsofrämjande, det vill säga möjlighet att prata av sig, och det innefattas också av att utveckla reflektion. Studien pekar även på att pedagogerna upplever att den specialpedagogiska handledningen leder till profession- och kompetensutveckling. Att pedagogerna har fått möjlighet att reflektera över situationer som de själva upplevt har lett till att pedagogerna utvecklat och förändrat sitt förhållningssätt och relationskapande. De har även utvecklat ett gemensamt språk och en kollektiv kompetens. Specialpedagogiska implikationerUtifrån vetenskapen om att det förekommer handledning av specialpedagoger i förskolan så är det viktigt att veta vad denna handledning leder till. Om specialpedagogisk handledning ska bidra med utveckling och lärande (Bladini 2004 och Näslund, 2004), vilket handledningen har som syfte, behöver det finnas en kunskap kring hur pedagogerna upplever handledningen och vad denna leder till för förändringar. Denna studie bidrar med hur pedagoger upplever handledning då resultatet tyder på att pedagogerna har olika syn på handledning samt att de upplever att handledningen som stöd ser olika ut. Utöver detta bidrar denna undersökning med att tyda på att pedagogerna upplever att handledningen utvecklar deras kompetens och profession. Att handledning leder till pedagogers professions- och kunskapsutveckling är enligt forskning målet med specialpedagogisk handledning (Wahlström 1996, Gjems 1996, Tveiten, 2010, Lavuås & Handal 2015). Att denna studie pekar på att handledningen leder till en utveckling av pedagogernas kompetens är en intressant implikation för alla som arbetar med och berörs av specialpedagogisk handledning. Undersökningen tyder även på att specialpedagogen har en stor påverkan vad det gäller att utveckla en förskolas kultur och bidra till förändringar av första och/eller andra ordningen. Det är viktigt att förstå att specialpedagogen har makt och att hen kan påverka vilka typ av kultur och förändring som utvecklas i en förskoleverksamhet.NyckelordFörskola, förändring, handledning, kompetensutveckling och pedagoger.