Beprövad erfarenhet ger bakgrund till nya frågeställningar. Vårt intresse för barn- och fritidselevernas APU (arbetsplatsförlagd utbildning) väcktes under våra verksamma år som förskollärare och handledare.  Studien har gjorts med syfte att få svar på vad det är som gör en meningsfull APU med praktiskt lärande för elever på barn- och fritidsprogrammet, med inriktning på förskola, sett utifrån ett yrkeslärar- och handledarperspektiv. Kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och med handledare på förskolor som tar emot gymnasieelever. Vi har använt oss av en hermeneutiskt ansats där helhet och delar spelar avgörande roll. Data har analyserats och tolkats och slutligen har vi kommit fram till vissa faktorer och kvalitéer som gör att eleverna får en meningsfull APU med praktiskt lärande.  Vårt resultat visar bland annat att det behövs ett samarbete mellan gymnasiet och APU-platserna för att göra elevernas lärande så optimalt som möjligt. Tiden handledarna har ute på APU-platserna till att handleda eleverna är också en viktig faktor visar vårt resultat. Vidare har också framkommit att eleverna behöver en professionell vuxen att spegla sig i för att finna sin egen roll i yrkeslivet.

Det mesta som är skrivet om bedömning i utbildningen gäller hur läraren i skolan bedömer elevens kunskaper. Däremot finns det inte så mycket studier om hur handledare bedömer eleven i det arbetsplatsförlagda lärandet. Då vi är blivande yrkeslärare och de elever som vi kommer att undervisa har en del av sin utbildning på arbetsplatsen kändes detta ämne intressant, aktuellt och viktigt för oss att undersöka. Studiens syfte är att undersöka handledarens strategier och grunder för bedömning av eleven i det arbetsplatsförlagda lärandet. Vi har utgått från den socio-kulturella teorin och har som datainsamlingsmetod använt oss av kvalitativa intervjuer. Våra intervjuer var halvstrukturerade, med öppna frågor och på så vis kunde respondenterna svara med egna ord. I resultatet har vi delat in handledarnas bedömningskriterier i tre områden som vi har benämnt yrkeskunnande, faktakunskap och personlighet. Det som framkommer är att det praktiska yrkeskunnandet och faktakunskapen bedöms efter de mål som skolan har fastställt att eleven ska kunna. Denna bedömning är formativ och handledaren utgår från sin egen kunskap och erfarenhet. Då yrkeskunnande som förtrogenhetskunskap samt personligheten ingår i bedömningen bedömer handledaren utifrån sin egen roll och erfarenhet, utifrån sin ”yrkesroll”. Yrkesrollen ingår i yrkeskunnandet. I resultatdiskussionen diskuterar vi hur komplex bedömningen är. Mycket av det som bedöms är den så kallade ”tysta kunskapen”. / Of what’s written about assessment in professional care education, at secondary schools, it is most written about teacher’s assessment, of the students in classrooms education and not so much written about supervisor’s assessment of students in workplace located learning. It is of big interest for us, as becoming vocational teachers in care education, because our students will spend a big part of their education, in workplace located areas. The aim of this study was to investigate the strategies of the supervisors for assessment of the students in workplace located learning and even so, what they base their assessment on. It is a qualitative interview study with a social-cultural theory approach. The interview questions were semi constructed and open, for the interviewed to be outspoken. The result shows three criteria of assessments that we found: Professional knowledge, knowledge of facts and personality. In practical professional knowledge and in the knowledge of facts the students are assessed by the supervisors from the goals of the school, of what a student should know. The assessments were formative and the supervisor based it upon her/his own knowledge and experiences, their “vocational role”. In the result discussion we discussed that the assessment is complex and most of the assessment is familiarly skills knowledge.

Undersökningen jämför en teoretisk bas, baserad på Kerstin Bladinis ”Handledning som verktyg och rum för reflektion”, med hur pedagoger i en mellansvensk förskola tänker om specialpedagogens uppdrag och handledningssamtalets funktion.Resultatet visar att även om pedagogerna på ett intellektuellt plan är väl insatta i dessa områden, och känner till specialpedagogens uppdrag såväl som hur handledningssamtalet fungerar och vad det syftar till, så uppstår det ibland i praktiken en form av missförstånd mellan dem och specialpedagogen, där man istället efterfrågar helt andra kvaliteter än de specialpedagogen kan erbjuda. Av intervjuresultaten framträder en bild av att den avgörande faktorn för detta är stress. Pedagogerna beskriver situationer där specialpedagogens kompetens efterfrågas som en sista utväg, då man försökt allt annat och läget är akut. Men befinner sig i ett läge där man kräver snabba, konkreta besked och inte är mottaglig för det processinriktade arbetssätt som kännetecknar såväl specialpedagogens uppdrag som handledningssamtalets funktion.Uppfattningen om stress som en avgörande faktor för kvaliteten på kommunikationen mellan pedagog och specialpedagog styrks av de positiva erfarenheter som uttrycks då specialpedagogen i ett tidigt skede varit delaktig i utvecklingsarbetet kring ett eller flera barn – och då stressmomentet kunnat elimineras.

<p>Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lärare erfar det handledande samtalet i lärarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lärare är lärare ute på skolorna som handleder lärarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var också att undersöka hur VFU-lärarna ser på handledarrollen och handledningens villkor samt om det är någon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lärare i dessa avseenden. Teoretisk utgångspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen användes enkäter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmässigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lärare inom Växjö universitets upptagningsområde. Resultatet visade att VFU-lärarna samtalar mycket med sina lärarstudenter och att samtalen mest handlar om konkreta saker och mindre om övergripande pedagogiska teorier. Resultatet visade också att utbildade VFU-lärare oftare för handledningssamtal runt pedagogiska teorier och övergripande normer och värderingar, jämfört med icke utbildade VFU-lärare. VFU-lärarna i undersök-ningen uttrycker missnöje över villkoren för VFU-läraruppdraget. VFU-lärarna ser som sin främsta uppgift att säkra återväxten i yrket och att inspirerar lärarstudenterna och menar att man inte får göra yrket för akademiskt.</p>

De flesta forskningsuppsatser berör normalbegåvade elevers behov av handledning på en Apu-plats (Arbetsplatsförlagd utbildning). Jag vill med mitt arbete belysa de alldeles speciella förutsättningar som gäller för att hantera elever med funktionsnedsättning när de är ute på sin Apu. När det i dagligt tal diskuteras om gymnasiesärskoleelever förknippas dessa oftast som gravt handikappade - rullstolsbundna och liknande synbara handikapp. Därför är det högst relevant att lyfta fram att det finns elevgrupper som har andra typer av funktionsnedsättning som t.ex. sociala och kognitiva handikapp. Dessa syns ofta inte fysiskt utan ligger mer på det intellektu-ella planet. Inledningsvis belyser jag de svårigheter som uppstår i en handledningssituation. Jag använder exempel hämtad från min egen undervisning för att läsaren lättare ska kunna sätta sig in i elevernas situation. Undersökningen baserar sig på intervjuer med elever och handledare. Intervjuerna visar att det finns situationer i mötet mellan handledare och elev som är problematiska. Den teori som jag använder mig av i min studie är Vygotskijs teori med inriktning ur ett sociokulturellt perspek-tiv. Den koncentrerar sig på lärandesituationen och vikten av samspel mellan lärare och lä-rande. Undersökningsresultatet tyder på att det förekommer många pedagogiska situationer som ofta ger stora missuppfattningar mellan elev och handledare. Missuppfattningar som ofta får stora konsekvenser. Utifrån resultaten menar jag att man bör diskutera handledarens situat-ion och utbildning. Detta för att på sikt öka utbildning i handledning av elever från gymnasie-särskolan.

Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning. Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning. Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger. Forskarna menar att handledning är ett redskap för att lärarna själva ska reflektera och komma på lösningar. Observationer inte ska göras eftersom att handledning ska baseras på det som lärarna berättar.

Syftet med undersökningen är att studera och analysera uppfattningar om personlig handledning. Särskilt fokuseras lärares uppfattningar om vilka framgångfaktorerna är i personlig handledning. Forskningsfrågan har formulerats enligt följande: Vilka faktorer i detta sätt att handleda leder till framgångsrikt lärande och utveckling? Mina egna erfarenheter i personlig handledning har bidragit till att detta blev mitt fokusområde. På ett tidigt stadium kom jag i kontakt med relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhållningssätt, och upptäckte snart många beröringspunkter med personlig handledning. I syfte att fördjupa min förståelse för dessa beröringspunkter har jag valt att genomföra en kvalitativ tematisk intervjuundersökning med en explorativ och fenomenografisk ansats. Intervjupersonerna består av sju ämneslärare som alla har lång erfarenhet av undervisning och personlig handledning. Intervjusvaren presenteras inom ett antal definierade kategorier som i analysen leder fram till sju framgångsfaktorer för personlig handledning: 1) Skolan har ett uttalat engagemang, 2) Läraren har legitimitet i relation till eleven, 3) Läraren omfattar de förhållningssätt som skapar trygghet hos eleven, 4) Läraren skuldbelägger inte eleven, 5) Läraren är lösningsorienterad och visar på nya vägar framåt, 6) Läraren har en väl utvecklad verbal och kommunikativ förmåga och 7) Läraren arbetar målmedvetet med att skapa ett relationellt kontrakt med eleven. Dessa framgångsfaktorer har sedan diskuterats dels mot innehållet i intervjukategorierna, dels mot den forskning som presenteras i litteraturöversikten. Undersökningens resultat tyder på att det finns starka kopplingar mellan de sju framgångfaktorerna för personlig handledning och relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhållningssätt. Det framstår till och med som om personlig handledning inte blir möjligt att genomföra på ett meningsfullt vis om det relationella lämnas utanför.

The purpose of this study was to gain deeper knowledge about the special needs of guidance significance as an aid to students based on teachers' views and perceptions.Eight teachers from three different municipalities, active in primary school and middle school have been interviewed since all have participated in and have experience with special needs tutoring. Their responses were compiled and answered the three research questions: What experiences have teachers of special education counseling? How do teachers the guidance they received from a special teacher? What effect has the special educational guidance given for the inclusive education? The result shows that the special educational tutorial helps teachers gain a deeper understanding of students in need of special support and guidance to the mission vary in scope and content. The special educational tutorial that is aimed directly at the teachers seem to have a positive effect on inclusion and a critical/dilemma perspective while the consultative guidance primarily directed towards the adaptation of educational material and allows students to walk out of the classroom to receive special education promotes exclusion and ability grouping and a compensatory perspectives. From a sociocultural perspective pointing results of the study that teachers with special education tutoring experience to students in an inclusive education contribute to each other's learning,creating meaningful for everyone involved. / Syftet med denna studie var att få djupare kunskap om den specialpedagogiska handledningens betydelse som ett stöd för elever utifrån lärares syn och uppfattningar.Åtta lärare från tre olika kommuner, verksamma på grundskolans låg- och mellanstadium har intervjuats eftersom samtliga har deltagit i och har erfarenhet av specialpedagogisk handledning. Deras svar har sammanställts och besvarat de tre forskningsfrågorna: Vilka erfarenheter har lärare av den specialpedagogiska handledningen? Hur upplever lärare den handledning de fått av specialpedagogen? Vilken effekt har den specialpedagogiska handledningen fått för den inkluderande undervisningen? Resultatet visar att den specialpedagogiska handledningen bidrar till att lärarna får en djupare förståelse för elever i behov av särskilt stöd och att handledningsuppdraget varierar i omfattning och innehåll. Den specialpedagogiska handledning som riktar sig direkt till lärarna verkar ha en positiv effekt på inkluderingen och ett kritiskt/dilemmaperspektiv medan den konsultativa handledningen främst riktas mot anpassning av läromedel och låter eleverna gå ut ur klassrummet för att få specialpedagogiskt stöd främjar exkludering och nivågruppering och ett kompensatoriskt perspektiv. Ur ett sociokulturellt perspektiv pekar studiens resultat på att lärare som fått specialpedagogisk handledning upplever att elever i en inkluderande undervisning bidrar tillvarandras lärande vilket skapar meningsfullhet för alla inblandade.

<p>Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.</p><p>Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning.</p><p>Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger. Forskarna menar att handledning är ett redskap för att lärarna själva ska reflektera och komma på lösningar. Observationer inte ska göras eftersom att handledning ska baseras på det som lärarna berättar.</p>

Studiens syfte är att studera hur USA skildras genom bilder i svenska läroböcker i ämnet samhällskunskap, samt kritiskt granska huruvida bilderna uppfyller kriterierna för god läsbarhet. Vi avgränsar oss till att studera läroböcker, följaktligen innefattas inte andra läromedel av studien. Vidare är det inte texter i allmänhet som analyseras utan enbart bilder med tillhörande bildtext som skildrar USA. Kritisk granskning och reflektion är viktiga färdigheter som eleverna måste tränas i för att kunna skapa en så tydlig uppfattning av sin omvärld som möjligt. Skolan har en betydelsefull roll genom att tillhandahålla pedagogiska läroböcker vilka tillsammans med pedagogernas professionalism påverkar hur eleverna uppfattar sin omvärld. Problematiken ligger i att bilderna i läroböckerna upptar allt större plats på textutrymmets bekostnad. Det är därför av intresse att studera hur olika länder och fenomen skildras bildmässigt i läroböckerna. För att besvara studiens frågor har vi valt att genomföra en bildanalys. Delar av resultatet är delvis i konsensus med vad tidigare forskning har kommit fram till. Bilderna uppfyller inte de pedagogiska kriterierna relaterade till värdegrundfrågor, samt till föreslagna riktlinjer gällande bildernas form, storlek och placering.