Handledare för en arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning inom vården var positiva till att lärlingar befann sig på arbetsplatsen under längre sammanhängande perioder, dock upplevdes svårigheter med kommunikation och osäkerhet om lärlingarna fått med sig allt vad som krävs för yrket då de varken fick teoretiska omvårdnadskunskaper på arbetsplatsen eller i skolan. Syftet var att ur den handledande vård och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lärlingar i gymnasial omvårdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lärlingshandledare anställda inom regional hälso- och sjukvård eller kommunal omsorg om äldre och funktionshindrade i sydvästra Sverige. Strategiskt urval användes för att få variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudkategorier: Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning beskrev hur lärlingsutbildningens upplägg påverkade möjligheterna till lärande. Där lärlingens tid på arbetsplatsen sågs underlätta samspelet med brukare och kollegor, inskolningen i yrket och möjligheterna att skaffa en handlingsberedskap. Medan rådande relation mellan teori och praktik sågs begränsa lärlingens möjlighet att nå omvårdnadskompetens med såväl djup som bredd. Detta påverkade även handledarens roll och handledningsstrategier. Information och organisation kring lärlingsutbildning beskrev främst hur ett svagt samarbete och informationsflöde försvårat handledaruppdraget och verksamheternas beredskap att ta emot lärlingar. För att utveckla och kvalitetssäkra lärlingsutbildningen betonades vikten av samtliga deltagares intresse och engagemang. Där både skolans och arbetslivets ledning måste skjuta till nödvändiga resurser för att ge stöd och bekräftelse av handledarnas viktiga roll i lärlingsutbildningens arbetsplatsförlagda del. Sammanfattningsvis har studien visat att handledarna var positiva till lärlingsutbildningen men även såg faktorer som begränsade möjligheterna att lära och utvecklas. Dessa faktorer är viktiga att uppmärksamma så att de som i framtiden skall arbeta med lärlingsutbildningen kan förbereda sig på vilka ev. hinder som måste övervinnas för att nå utbildningens mål. Trots inkörningsproblem överväger de positiva delarna och lärlingsutbildningen är här för att bli ett etablerat utbildningsalternativ inom vården.

Handledning av sjuksköterskestudenter är ett komplext arbete som kräver tid och. Handledare upplever brist på stöttning från kollegor och avdelningschef. Det är önskvärt om kollegor är villiga att ta över en del av patientomvårdnande så att handledare får mer tid för handledning av studenter under verksamhetsförlagd utbildning [Vfu]. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa studenthandledning under Vfu där studenters och handledares uppfattningar belyses. Litteraturstudien består av 20 artiklar vilka analyserats utifrån studiens syfte och delats in i två teman utifrån handledares och studenters uppfattningar. Resultatet visar att det är tidsbrist som gör att handledare inte känner sig tillräckliga i student- och handledarrelationen. Studenter upplever att den viktigaste faktorn för en bra Vfu är att bli bemötta på ett respektfullt och trevligt sätt av både handledare och kollegor och att studenter blir en del av arbetsteamet och arbetet som utförs på avdelningen. Resultatet visar vidare att det är viktigt att studenter är medvetna om sitt egenansvar för att utvecklas och uppnå sina mål. Detta kräver att studenter vågar ta ett eget ansvar samtidigt som de vet sina begränsningar och när det är tid att stiga åt sidan. Slutsatsen är att handledare behöver få mer tid för planering, samt mer utbildning i studenthandledning. För att åstadkomma detta krävs det att kollegor och avdelningschefer är villiga att ta över en del av arbetsbördan samt vara medvetna om hur tidskrävande handledning är. Implikationen av denna litteraturstudie är att utbildningskvaliten kan höjas om utbildningen i handledning av sjuksköterskestudenter förbättras, samt sponsrar mer forskning kring samarbetet mellan handledare och lärosäten. / Precepting nursing students is a complex assignment which is time consuming and requires planning. Preceptors experience lack of support from co-workers and their manager. Ideally the preceptor’s regular work assignments should be reprioritized enabling the preceptor to allocate more time for student supervision. The purpose of this literature review is to highlight student preceptorship during clinical placement and explore the students’ and preceptor’s opinions of each others roles during the clinical placement period. The review is build upon 20 articles that have been analyzed with the help of different themes comprising of supervisor and student relationship. The study concludes that lack of the adequate time is the main reason why preceptors experience their student supervision insufficient. The students express that most important factor for a valuable clinical placement is that they are met with respect and an inviting tone from both the preceptor and the co-workers. It was also found important that the students must be aware of their personal responsibility, understand their limitations and understands when to step back and let someone with more experience take over. The conclusion is that preceptors need more allocated time to supervise the students during, as well as training in student supervision. To make the preceptors workload balanced, their co-workers and manager must help them decrease their regular work assignments. The co-workers and manager also needs to understand how time consuming precepting students during clinical placement can be. The implication of this review is that the quality of the nursing training can get better if we improve training in precepting of nursing students, and sponsors more research around collaboration between the preceptors and the university.

Syftet med vår studie är att undersöka hur en grupp kartläggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartläggning kan ge. Det är vid själva överlämnandet som studiens fokus ligger. Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartläggning, åtgärdsprogram, bemötande lärandemiljö och organisation, interaktion och handledning. Genom att intervjua tretton kartläggare har vi sökt svar på vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartläggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartläggningen till utveckling för den kartlagda eleven. Studiens resultat pekar på att kunskapen och insikten om lärandet, bemötandet är avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhållningssätt för att inte ha ett exkluderande förhållningssätt, där eleven ses som tärande utan ett inkluderande, där eleven ses som närande, visar studien är kärnan i En skola för alla som då genomsyras av en god lärandemiljö. Studien visar också att det i och med överlämnandet av kartläggningen krävs planerad handledning från överlämnaren till mottagaren för att kartläggningens resultat ska leda till utveckling för eleven.

Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion. Inga markanta skillnader framkom mellan avgiftsbelagda och avgiftsbefriade utbildningar. Studien visade att den organisatoriska strukturen och processerna har en stor inverkan på arbetet och inlärningen i handledningen. Hur den organisatoriska strukturen och processerna kan användas på ett konstruktivt sätt diskuteras.

In this study I have brought up what pupils within vocational training, with focus on upper-secondary school have apprehended about the course “Projektarbete 100 p” (Project job 100 point). In my analysis I interviewed twelve pupils from upper-secondary school who had 20 % or more truancy during their three years of studying in upper-secondary school and achieved a result to these pupils had problems with absenteeism then primary school. The pupils agreed about the school’s existence but they need schools of practical type. They also said that only the practical part of the course “Projektarbete 100 p” was funny and gave them motivation in their work. The instructions of the project and the kind of work (for example optional subject) were the two most important factors that helped them to complete their work. The pupils who failed in this course spoke about isolation, prejudice and personal chemistry as trouble factors, which were directly connected to teachers and instructors. The pupils also thought that some teachers/instructors were bullies and the pupil’s projects were influenced by a negative trend because of teachers/instructors terrible characters. A lot of pupils hadn’t any connection with its instructors when they definitely needed help. The pupils believed that a good instructor sees them and cares about them, confirms their work, is available, helpful and gives them feedback for their efforts. In my investigation I could even bring up that different teachers/instructors evaluate pupils differently. Their different interpretation of the syllabus of the school courses, their academically/pedagogically educations and their subjects knowledge are important fundamentals in their different evaluation of pupils and to get them unlike marks in the course “Projektarbete 100 p”. Other factors that have an effect on a part of these pupils in this course were buddies, family relationship and the life outside school. School wasn’t, in a lot of cases, quick to update the parents about the pupil’s truancy. The pupils knew that truancy had a negative effect on their certificate but they still continued to leave the school illicitly and they didn’t care about examinations. School has a role as an intermediary of knowledge and teachers’/instructors’ didactics capacity and their leadership in the classroom were two important factors that gave the pupils in this research motivation in their projects.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 §, gällande att läraren vid utvecklingssamtalet skall i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen, har varit ett stöd för lärarna i deras arbete och om det lett till ett gemensamt arbete på deras respektive skolor. Utifrån resultatet av intervjuer med lärare och skolledare på två skolor samt genom att söka i aktuell litteratur och forskning har vi dragit vår slutsats. Det finns inget svar som är gemensamt för alla, två av lärarna anser inte att tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § tillfört dem något när det gäller deras arbetssätt medan de andra tycker att det hjälpt dem att strukturera och organisera sitt arbete. Flertalet tycker dock att den varit till hjälp inför samtal med elever och föräldrar. Vi sammanfattar det dock med att tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § på samma sätt som Lpo 94 i hög grad är tolkningsbar vilket gör att syftet med vad som var tanken bakom tillägget inte når fram.

Syftet med denna uppsats är att tydliggöra sambandet mellan lärare och specialpedagog/ speciallärare och vilken inställning lärare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkätform med 32 medverkande klasslärare för skolåren 1-6 på tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lärarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frågor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utsträckning än idag. Regelbunden handledning, såväl individuellt som i arbetslaget, är dock relativt sällsynt förekommande enligt studien. Den vanligaste samarbetsformen kring elever i behov av särskilt stöd är att specialpedagog/ speciallärare arbetar med eleven utanför klassrummet. Värt att notera är att endast ett fåtal av lärarna önskar ett mer inkluderat arbetssätt, där stödåtgärder genomförs i klassrummet. De flesta av lärarna som deltagit i undersökningen är nöjda med stödåtgärderna kring elever i behov av särskilt stöd, men anser samtidigt att det behövs större specialpedagogiska resurser. Många anser sig även behöva egna specialpedagogiska kunskaper i klassrumsundervisningen. Vår analys är att lärarna generellt sett reflekterar kring hur man utformar undervisningen för elever i behov av särskilt stöd, men att man upplever det som svårt att realisera sina önskemål i praktiken p.g.a. bristande tid och resurser. Lärarna har många idéer kring hur samarbetet med specialpedagog/speciallärare skulle se ut om de själva fick välja samarbetsform.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers upplevelser av specialpedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien är specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande åtgärd för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förväntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna själva. Resultaten från vår studie visar på att anledningarna till varför pedagogerna söker handledning av en specialpedagog var på grund av ett barns avvikande beteende som visade sig i samspelet. En annan anledning är att ge stöd till pedagogen eftersom de ofta känner en osäkerhet hur de ska hantera situationer som uppstår kring barnet med ”det avvikande beteendet”. De förväntningar pedagogerna hade på handledningen var att få bekräftelse för att de ska orka gå vidare och en bedömning av barnet av en person med högre kompetens som när specialpedagogen observerade barnet. Behovet av råd och tips var stort, man ville hitta de rätta verktygen för att bemöta barnet på bästa sätt. Det som vi hade mest i fokus i studien är de förändringar som skedde som en konsekvens av handledningen. Det visar på att pedagogerna fick bekräftelse, stöd, råd och tips som de även hade förväntat sig. Vad som även framkommer är deras egen kompetensutveckling där de genom ett ändrat förhållningssätt kan ändra barnets sammanhang till det bättre. Våra respondenter anser att behovet av handledning är stort men att den vanligen sker i form av akututryckningar, det vill säga när man inte orkar mer eller vet hur man ska gå till väga. Trots detta kunde vi se att akututryckningar kunde fylla sin funktion eftersom det hade ett värde i sig och ledde till förändring för både barnen och pedagogerna. Vår hypotes att man använder specialpedagogens handledning som en tidig insats för barn i behov av särskilt stöd sprack således till viss del. Det tycker vi är beklagligt då vi menar att om den reflekterande handledningen förekom i större utsträckning skulle det kunna leda till färre akututryckningar.

Background: The education for becoming a registered nurse in Sweden includes compulsory time for clinical practice. The clinical education means an essential part in the students’ personal development. According to regulation for nurses, a registered nurse has the responsibility to supervise nurse students during their clinical placement. Aim:. The aim of the examination was to describe nurse students´ experiences of supervision during clinical education. Method: The study was an empirical examination based on interviews with seven nurse students. Results: The result showed that nurse students wanted to be seen and treated as colleagues, but not used as labour. Students believed that a supervisor was required to have knowledge how the students learn and how to teach the students about the coming role as a nurse, major themes that appeared were: to have time for the student, to promote a good interaction and to respect the students´ situation.

Jag avser i den här studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgångsrikt sätt att kommunicera med sin omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en handledarutbildning använt sig av Berg &amp; Borgs fyrfältsmodell, som beskriver förhållningssättet hos människor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin omgivning. Genom att placera motpolerna agera – reagera respektive offensivt – defensivt i ett fyrfältsdiagram kan den hörselskadade själv analysera sitt eget agerande.  De strategier, redskap och processer som används av människor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - hörselskadepraktikens område.   Syftet med studien är att undersöka och diskutera om Berg &amp; Borgs fyrfältsmodell kan användas som modell i handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens område. Jag ska också undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhållningssätt gentemot sin omgivning. Utifrån syftet har jag ställt några forskningsfrågor: <ul type="disc">Hur upplevde deltagarna Berg &amp; Borgs fyrfältsmodell? Vilka uttryck hos deltagarna kan förstås som att en tidigare tyst kunskap hos dem blev medvetandegjord och i så fall på vilket sätt blev den det? Vilka uttryck hos deltagarna i handledarutbildningen kan indikera att de framöver troligen kan klara av att handleda sin omgivning?   Jag har presenterat teorier om begreppen tyst kunskap, reflektion och handledning och handledning samt olika forskningstraditioner om handledning som jag samlat under benämningarna mästarlära i traditionen ´situated learning´, handledning och reflektion i traditioner efter ´the reflective turn´ samt systemteoretisk perspektiv på handledning. De metoder jag använt mig av är deltagande observation, gruppintervju och en kvalitativ enkät.   Min undersökning visade att alla deltagare upplevde Berg &amp; Borgs fyrfältsmodell som en bra modell för att stimulera till reflektion kring kommunikativa situationer. Det framkom både i enkäten, gruppintervjun och i den deltagande observationen. Undersökningen visade också att det fanns vissa uttryck hos deltagarna som visade på att tidigare tyst kunskap blivit medveten under handledarutbildningen genom handledning. Det framkom också en del uttryck hos deltagarna som visar att de troligen kan klara av att handleda sin omgivning efter genomförd handledarutbildning. Uttrycken får ses som ganska svaga. Det var endast en av deltagarna som visade i praktisk handling i simulerad anställningsintervju 2 att han kunde handleda sin omgivning.  Trots att jag fann en del metodologiska problem med undersökningen får resultaten ses som relativt goda. Jag skulle därför rekommendera att detta tämligen obeforskade forskningsfält skulle kunna utvidgas.