Ämnet för den här uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstå hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för både mentor och adept har jag i andra hand också tittat på de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förståelse för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man använder de olika begreppen på ett mer konsekvent sätt. Anledningen till mitt val av problemområde hänger samman med att jag uppfattar att mentorskap är ett begrepp som används i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om mentorskapsprogram där syftet med programmen bl.a. kan vara att få fler kvinnor till ledande befattningar eller fungera som kompetensutveckling för ledare. I dessa sammanhang fokuseras oftast på adeptens utveckling och man ser bara mentorn som den som ”ger” av sin kunskap och erfarenhet. Jag menar att en relation utvecklas och består endast då båda parter uppfattar att de får ut något av relationen och att det därför är av intresse att studera båda parternas upplevelse av relationen. I litteraturstudien valde jag att studera mentorskap och de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning ur ett historiskt perspektiv och också se hur begreppen använts i arbetslivet. Den empiriska undersökningen fokuserade på några mentorer och adepter och deras uppfattning om och upplevelse av mentorskap i första hand och coachning, fadderskap och handledning i andra hand. Jag valde att genomföra undersökningen som en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer där jag kunde ställa följdfrågor under intervjuns gång. Slutsatser som kunde dras av arbetet och som jag tolkar att det finns stöd för både i den teoretiska genomgången och i den empiriska undersökningen är att det finns ett antal aspekter som synliggör de likheter och skillnader som finns. De aspekter som framkom var: syfte, mål, motiv för att ingå som part i relationen, behov av kunskap om organisationen, intern eller extern stödjare, typ av kompetens som utvecklas, typ av makt och påverkansprocess, tidsbegränsning och ömsesidighet i relationen. Skillnaderna och likheterna menar jag bör beaktas då man i arbetslivet planerar olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. Vidare studier kan också bidra till ökad kunskap om hur den yrkesmässiga och personliga utvecklingen sker och hur det utbyte som sker bidrar till eller hämmar utvecklingsprocesserna.

Syftet med studien var att undersöka hur nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor upplevde introduktionen på intensivvårdsavdelningen (IVA). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av tio nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I huvudresultatet framkom två teman. Första temat ”Yttre faktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt” innehöll kategorierna bemötande, checklista/introduktionsprogram, handledning, mentorskap, psykosociala miljön och organisatoriska faktorer. Dessa yttre faktorer påverkade upplevelsen av introduktionen och den enskilda sjuksköterskan hade själv svårt att påverka dessa. Andra temat ”Individfaktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt” med kategorierna sammanhållning mellan de nyutbildade, att klara sig själv som ny samt känsla av att kunna påverka. För att tillfredsställa nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskors behov av god introduktion måste hänsyn tas till både yttre faktorer och individfaktorer. / The purpose of the study was to investigate how newly graduated intensive care nurses experienced their introduction at the intensive care unit. The data were collected by semi-structured interviews with ten new graduates further analysed using a qualitative content analysis method. The main result is presented in two themes. The first theme “External factors influencing the experience of introduction both negatively and positively”, included the categories: response, checklist/introduction program, supervision, mentorship, psychosocial environment and organisational factors. These external factors had an impact on the experience of the introduction, and the nurse herself/himself had difficult to influence those factors. The second theme “Individual factors influencing the experience of introduction both negatively and positively”, included the categories: social bonding among the graduates, to cope by herself/himself as a new graduate and sense of opportunity to influence. To be able to satisfy the needs of good quality introduction for newly graduate intensive care nurses, both external and individual factors must be considered.

Syftet med studien är att undersöka rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens är kopplat till elevens behov och om det ges förutsättningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, räknade i hela tjänster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter där elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med att integrera eleverna i denna. Litteraturgenomgången i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna får för krävande uppgifter och att det är problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krävande eleverna. Vidare pekar forskningen på att det är viktigt för elevassistenten att få handledning av specialpedagogen för att man ska kunna vara professionell i sitt yrkesutövande. Sammanfattningsvis pekar resultatet i studien på att rektorerna försöker hitta elevassistenter med rätt kompetens efter elevens behov medan övervägande del av pedagogerna anser att arbetsledningen inte utgår efter elevens behov vid tillsättandet av en elevassistent. Vidare pekar resultaten på att elevassistentens personliga lämplighet är minst lika viktig som utbildning och erfarenhet.

AIM: To investigate  newly graduated nurses opinions on their introduction and preceptorship at Akademiska Sjukhuset in Uppsala. METHOD: A descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative evaluations. Data was collected by a questionnaire containing open and closed questions. Totally 42 participants took part in the study. Data analysis was obtained using descriptive statistics, thematic analysis and content analysis. RESULT: A majority considered the orientation of premises received as adequate and of significance for the adaption to their profession. A competent, dedicated, calm and pedagogical preceptor resulted in increased motivation, sense of security and learning as well as self-confidence. A stressed, unavailable, unconcerned or passive preceptor had the result that the introduction was unsatisfactory and that stress could intervene with the own way of working. Access to a mentor was considered to have a rather large significance for professional development. A majority considered that they were sufficiently or reasonably prepared for their profession after completion of their introduction. Good atmosphere, supportive co-workers, independency and clear ward-routines were considered as positive elements for professional development. Element as stress, lack of time and structure and were listed as negative. The participants requested clearer ward-routines, increased continuity and longer introduction.  CONCLUSION: Several elements and qualities in the preceptor was shown to be of positive or negative significance. Suggestions for improvement of preceptorship and introduction at Akademiska sjukhuset, is to make use of and to integrate with the work of the wards. Further  research in Sweden is necessary.

Den här studien beskriver kritiska händelser och vad som påverkat läroprocessen i en reflektionsgrupp för ledarstöd, ett samverkansprojekt mellan två olika förvaltningar och landstinget i en medelstor svensk stad. Åtta erfarna chefer från olika arbetsplatser träffades vid sju tillfällen under perioden nov 2004 – juni 2005 under ledning av en processledare. Det övergripande syftet med studien är att ur deltagarperspektiv belysa och analysera processen i kompetensutvecklingsinsatsen och söka svar på vilka brytpunkter deltagarna upplevt i termer av stödjande och hindrande händelser under läroprocessens gång samt vilka effekter av kompetensutvecklingen deltagarna själv ser i sin profession som ledare i den dagliga praktiken. Studien har en kvalitativ ansats och kritiska-händelse-metoden, CIT (Critical Incident Technique) har använts för att samla in och analysera data. Åtta djupintervjuer med samtliga deltagare och en djupintervju med processledaren har legat till grund för analysen, som resulterade i sju kategorier; Engagemanget och motivationen, Tryggheten, Kommunikationen och interaktionen, Perspektivvidgandet, Samhörighetskänslan, Energitappet och Självkänslan. Följande slutsatser mynnar i studien ut i en diskussion mot bakgrund av teorier om lärande och då i synnerhet vuxnas lärande; – Den strategiska styrningen av kompetensutvecklingsprogrammet har öppnat lärandeporten och lagt grunden för deltagarnas motivation – Det operativa ledarskapet har haft mycket stor betydelse för lärprocessen och skapat förutsättningar för kommunikationen, kunskapsutbytet och därmed kunskapsbildningen. – De respektfulla relationerna i gruppen har gett en känsla av samhörighet, som i sin tur legat till grund för det viktiga erfarenhetsutbytet i kunskapsbildningen – Reflektionsgruppen har bidragit till autonomi

För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera. Att få utbildning i etik, att få handledning och tid för reflektion samt erfarenhet av vårdsituationer stärkte sjuksköterskan i hennes etiska och moraliska beslutsfattande. Stöd och support från sjukhusledning och kollegor ansågs särskilt viktigt. Resultatet visar att sjuksköterskors beredskap kan öka genom att få utbildning i etik, handledning, reflektion och erfarenhet samt av att kollegor och sjukhusledning stöttar sjuksköterskan. Fortsatt forskning om hur sjuksköterskor kan utveckla sin beredskap i etiska och moraliska situationer är betydelsefullt för att kunna bedriva en optimal vård.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra hur specialpedagogens uppdrag uppfattas av lärare på både kommunala skolor och friskolor och om man mellan dessa skolformer kan se tydliga likheter eller skillnader. Uppsatsen består av en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa svarsalternativ gjord i en storstadskommun. Respondenterna är lärare verksamma i årskurser från f till 5. Vår undersökning har visat att lärarna från kommunal skola fått information från rektorn att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta med handledning. Istället arbetar specialpedagogen i större utsträckning med eleverna. Lärare från friskolan svarade att de fått informationen från rektor att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta direkt med elever. Trots detta visar det sig - utifrån de svar vi har fått - att specialpedagogen arbetar mer handledande. Respondenterna hade generellt svårt att se skillnad på specialpedagog och speciallärare. Uppfattningarna om uppdragen blandades ihop. Vi frågade lärarna i vår enkät om skolorna där de arbetar hade ett inkluderande arbetssätt. Det visade sig att svarande från den kommunala skolan sa sig veta att de hade det, medan svarande från friskolan inte visste om de arbetade utifrån ett inkluderat arbetssätt. Vi kan inte se att lärarnas svar om specialpedagogens roll och arbetsuppgifter påverkas av om de arbetar inkluderat eller inte. Vår undersökning har visat att lärare oavsett skolform har behov av och önskemål om handledning och behov av att få fördjupade specialpedagogiska kunskaper vilket också syns i de öppna svarsalternativen från lärare i de båda skolformerna. Lärarnas uppfattning är också att specialpedagogen ska arbeta direkt med eleverna i större utsträckning. Det finns en medvetenhet om ”en skola för alla” men lärarna ser sina möjligheter att undervisa begränsade om man inte får hjälp direkt i klassrummet. Under arbetets gång har nya frågeställningar dykt upp som kan stimulera till fortsatt forskning inom detta område. Bland annat frågar vi oss hur man med hjälp av skolverket, forskar-världen, rektorer, lärare, speciallärare och specialpedagoger ska nå målet med att få det inkluderande arbetssättet att fungera tillfredsställande.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter kan känna sig sårbara i början av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och kan påverkas både positivt och negativt av bemötandet från både handledare och övrig personalgrupp. Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser av bemötande från handledare och övrig personalgrupp och hur detta påverkar förmågan att utföra omvårdnad, samt studenternas upplevelse av studentrollen. Metod: Kvalitativ forskningsdesign med fem semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier: Bemötande från handledare; Bemötande från övrig personalgrupp och Studentroll. Ett bra bemötande karaktäriserades av vänlighet, involvering i arbetet och förmedlande av trygghet. Ett dåligt bemötande kunde bestå av försummelse, att känna sig i vägen och dålig struktur. Studenterna hade haft skiftande roller under VFU och samtliga hade positiva aspekter. Studenterna upplevde att de hade utvecklats i sin förmåga att utföra omvårdnad. Slutsats: Studien påvisar att det är viktigt för studenter hur de blir bemötta på sin VFU, och vilken roll de får på arbetsplatsen. Den visar även att det är betydelsefullt att samtliga ur personalgruppen visar studenten ett bra bemötande. En undersköterskeroll kan vara utvecklande för sjuksköterskestudenter i termin två. Det förekommer dock negativa aspekter i bemötande från handledare och personalgrupp, vilket tyder på att studentens roll på VFU bör förtydligas. / Background: Nursing students may feel vulnerable in the beginning of a clinical practice placement. The relationship and interaction with their preceptors and other staff members can have a positive as well as a negative effect on the nursing student. Aim: To investigate nursing students’ experiences of the relationship and interaction with their preceptors and other staff members and the influence these factors have on their ability to perform nursing care, and also how the students experienced the student role. Method: Qualitative design with five semi-structured interviews. Result: The result was divided into three main categories: Relationship and interaction from preceptors; Relationship and interaction from other staff members and Student role. A good relationship and interaction was characterised by kindness, involvement in tasks and a sensation of safety. A bad relationship and interaction would consist of neglect, the sensation of being in the way and a bad structure. The students had a variety of roles that emerged during their clinical practice which all had positive aspects on their ability to perform nursing care. Conclusion: The study presented how important the relationship and interaction with the preceptors and other staff members are for nursing students during their clinical practice placement. As important is the role the student acquires. The study presents the importance of a good relationship with all staff members. A health care assistant role can be of value for nursing students during their first clinical practice placement. Certain negative aspects emerged indicating that clarifying information about the student role during clinical practice placement is needed.

Supervision has a strong impact on students` professional development. It is during clinical education that students will receive help in linking theory and practice. This study aimed to describe the meaning of good supervision among nursing students in clinical practice. A qualitative design was used. Nine nursing students in western Sweden, who had all experienced good supervision in clinical practice, were interviewed.The interviews were analyzed using a descriptive phenomenological methodology.The meaning of the phenomenon, good supervision in clinical education among nursing students, was shown as the students were gradually piloted to increased responsibility. The students felt secure with their supervisor and the environment in which supervision takes place, and have continuously moments for communication and reflection with their supervisor. A prerequisite is that the supervisor is involved and actively present. Good supervision also means that students have confidence to act independently, and have the opportunity to prepare for new situations. Finally good supervision means that the supervisor shows an understanding attitude to the students` lack of clinical experience. / Handledning har en stark påverkan på studentens professionella utveckling. Det är under den verksamhetsförlagda utbildningen som studenten ska få hjälp att knyta samman teori och praktik. Syftet med studien var att beskriva innebörden av god handledning bland sjuk­- sköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning. En kvalitativ design användes. Nio sjuksköterske­studenter i västra Sverige intervjuades, som alla hade erfarenhet av god handledning i verksamhetsförlagd utbildning. Intervjuerna analyserades med en deskriptiv fenomenologisk metod. Fenomenet god handledning i verksamhetsförlagd utbildning visade sig som att studenten successivt lotsas till ett ökat ansvar. Studenten kände sig trygg med handledaren och i den miljö där handledningen skedde, och hade kontinuerligt möjlighet till kommunika­tion och reflektion med handledaren som var engagerad och aktivt närvarande. Studenten hade möjlighet att agera självständigt och förbereda sig inför en omvårdnadssituation. Slutligen visade sig god handledning när handledaren visade förståelse för studentens bristande erfarenhet.

Att handleda specialistsjuksköterskestudenter ställer höga krav på handledaren eftersom de handleder en sjuksköterska med yrkeserfarenhet. Studenten har hamnat i ett helt nytt sammanhang och befinner sig återigen på novisstadiet. Handledningen kan utmanas på flera sätt, både positivt och negativt, i den unika intensivvårdsmiljön. Syftet var att beskriva faktorer av betydelse för studenter och handledare vid handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning intensivvård. Litteraturstudien består av 8 kvalitativa artiklar som analyserats utifrån syftet och mynnat ut i två huvudteman: handledning - faktorer av betydelse för studenterna samt handledning - faktorer av betydelse för handledarna. Resultatet visade att tidigare kunskaper och förmågor inte kunde appliceras inom intensivvård men att utmaningar och ansvar som anpassades efter förmåga fick studenten att växa. Socialisering in i teamet var betydelsefull för utvecklingen. Handledarna upplevde rollen som viktig och betydelsefull men erfor att tidsbrist och bristande stöd från teamet innebar ett hinder. Handledaren tillsammans med övriga teamet har ett stort ansvar i att möjliggöra en gynnsam lärandemiljö. Det är viktigt med motiverade handledare som är tillgängliga för studenten och reflekterande i sitt förhållningssätt. Det magra sökresultatet i denna litteraturstudie indikerar att fortsatta studier om handledning av specialistsjuksköterskestudenter inom intensivvård behövs. En empirisk studie kunde undersöka möjligheter och hinder i handledningsprocessen. Dessutom vore det intressant att utforska hur övriga teamet upplever handledningen av specialistsjuksköterskestudenter inom intensivvård. / Precepting postgraduate nursing students is a high demanding task, the   student is a registered nurse with her own experiences. Furthermore, the   students have found themselves in a new context, again a novice nurse. The   precepting can face several challenges, positive and negative, in the unique   setting of the critical care unit. For that reason, the aim was to describe   significant factors for students and preceptors during the clinical education   of the postgraduate critical care nurse education program. This review   consists of 8 qualitative articles, analyzed according to the purpose, and   resulted in two main themes: significant factors for the students and significant   factors for the preceptors. The findings revealed that prior knowledge   and skills was not applicable in the critical care unit, but student progress   was made possible by appropriate challenges and responsibilities. The   socialization and to be a part of the team was important for student   progress. The preceptors found their role important and meaningful, but lack   of time and support could be an obstacle. To be reflective, motivated and   available was important characteristics. Preceptors, and members of the team,   are responsible of provide a positive learning environment. The few articles   in this review indicate that further studies needs to be conducted to explore   the conditions and the process of precepting postgraduate nursing students in   the critical care unit. Furthermore would it be interesting to exam how the   other team members experience the precepting process.