Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasielärares syn och uppfattningar på vad störande beteenden hos elever i klassrummet är. Metoden som användes för examensarbetet är semistrukturerande intervjuer där jag använde mig av en intervjuguide. Resultatet är uppdelat i teman utifrån arbetets frågeställningar.  Resultatet visar att gymnasielärarna som deltog i studien ansåg att man uppfattar störande elevbeteenden som något som skapar en dålig arbetsmiljö för eleverna själva, klasskamraterna och för läraren. Man anser att man kan förebygga störande elevbeteenden genom att kontinuerligt arbeta med eleverna. Lärarna anser att man ska ha en god dialog och kommunikation med eleverna för att kunna förebygga störande elevbeteenden. / The purpose of this study is to examine what high school teachers perceive as disruptive behaviors of students in the classroom. The  study examines the measures and approaches used against disruptive behavior. The method that was used for this study is semi-structured interviews, where I used an interview guide. The results are divided into themes based on the project issues. The results shows that high school teachers that participated in the study,  perceived disruptive student behavior as something that creates a bad working environment for the students themselves, their classmates and the teachers. It is considered that to prevent disruptive student behavior, one has to continuously work with the students. The teachers believe that one should have a good dialogue and  communication with the students, in order to prevent disruptive student behaviors.

Barnmorskan har en central roll när barnet är dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet från sitt dödfödda barn vid hemgången från sjukhuset.Förfrågan fanns på Spädbarnsfondens hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna själva. Elva län inom Sverige är representerade. Tjugosex kvinnor som fått ett dödfött barn intervjuades. Semistrukturerade frågor användes för en djupintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Studien påvisar mammornas förlust av det förväntade moderskapet. De upplevde samhörighet och närhet till barnet med en outhärdlig tomhetskänsla i grunden som återkom under hela avskedsprocessen. Övergripande tema ”Moderskapet raseras” framträder i analysen, där tre kategorier identifieras; 1. Att känna samhörighet med sitt dödfödda barn. 2. Att hantera avskedet. 3. Vägen tillbaka till livet. Mammorna utnyttjade tiden tillsammans med sitt döda barn. De fick vara delaktiga och avgjorde själva när det var dags att ta avsked. De behövde stöd och hjälp att förbereda sig inför avskedet.Tydliga, enhetliga riktlinjer med information och omvårdnadsrutiner avseende bemötande och vårdtid, bör utformas och finnas tillgängliga på involverade vårdinrättningar.

Forskning visar att det är vanligt att barn söker skolsköterskan för återkommande smärta, såsom huvudvärk och magont, där organiska orsaker inte kan påvisas. Ofta är smärtan psykosomatisk till följd av negativ stress. Det är därför av betydelse att skolsköterskan kan kartlägga barn med återkommande smärta och tidigt sätta in stödinsatser för att förebygga lidande, främja framgång i skolarbetet samt göra det möjligt för eleven att fullfölja sin utbildning på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte är att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Författarna genomförde tre fokusgruppintervjuer med tio skolsköterskor. Resultatet presenteras under fem huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna var; skolsköterskan vill veta varför barnet har ont, att sträva efter att ta bort smärtan, att ge elever verktyg för att underlätta smärta, att ta hjälp av andra i omgivningen att hantera smärtan samt skolsköterskans ansvar i att hantera smärta. Resultatet visar att skolsköterskorna ofta möter elever med psykosomatisk smärta. Genom samtalet kan skolsköterskorna lindra oro samt hjälpa eleverna att finna orsaken till varför de har ont. De kan i samtalet också ge eleven verktyg till att lindra smärtan. Samverkan med föräldrar och andra yrkesgrupper är nödvändigt för att kunna hantera och arbeta hälsofrämjande hos barn med psykosomatisk problematik.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Förekomsten i Sverige är ca fem fall per 100 000 individer och drabbar kvinnor oftare än män, vanligtvis mellan 20-40 års åldern. MS resulterar i skador och ärrbildning på nerverna och förekommer i olika former. Dess orsak är okänd, men både utlösande faktorer och en genetisk komponent misstänks vara en bidragande faktor. Typiska symtom kännetecknas av synstörningar, känselstörningar, smärta, motoriska problem, och trötthet. Läkemedelsbehandling kan minska sjukdomsaktiviteten och symtomen. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva hur patienter med Multipel Skleros hanterar livet med sjukdomens symtom.  Metod: En deskriptiv design användes till litteraturstudien för att få en djupare förståelse för upplevelser. Sökningen genomfördes i databasen PubMed med olika sökord och booleska termer för att finna originalstudier. Urvalskriterier specificerades, och artiklar granskades och inkluderades baserat på relevans och kvalitet. Dataanalysen genomfördes i enlighet med Aveyards tematiska analys.  Huvudresultat: Baserat på 14 vetenskapliga artiklar om multipel skleros (MS) identifierades tre huvudteman: betydelsen av stöd för personer med MS; vikten av hälsosamma levnadsvanor för personer med MS; betydelsen av fritidsaktiviteter för personer med MS.  Slutsats: Studiens resultat betonar vikten av stöd för personer med MS genom socialt stöd, hälsosamma levnadsvanor och meningsfulla fritidsaktiviteter för att förbättra livskvaliteten hos dessa personer.

The purpose of this study was to examine the nursing staffs interpretation of elderly peoples loneliness in nursing homes to get a deeper understanding of the processes causing loneliness and how it can be managed. Our main questions dealt with how the nursing staff experience elderlies loneliness, the impact of institutionalization in relation to loneliness and what strategies nursing staff use to counteract this loneliness. To answer these questions we interviewed 8 elderly care personnel working at two different nursing homes using qualitative semi-structured interviews including a vignette. Our interviews had questions regarding relations between elderly and the nursing staff, loneliness and strategies to manage loneliness. The purpose of the vignette was to encourage the nursing staff to reflect upon how they would act in a situation regarding an elderly person who suffered from social and physical issues. The results of the study were analysed using Goffmans essays about asylums and the social gerontology theories activity- and disengagement theory. The main results of this study were that institutionalization had a significant impact in elderly peoples life at the nursing home. The consequence of the institution was that the environment and activities could give the elderly feelings of loss of self-determination at the nursing home. The main strategies to counteract loneliness for the nursing staff were to establish emotional bonds to the elderly using non-serviceoriented conversations. Our study shows that the nursing staff had a significant role regarding the elderly’s experiences of loneliness. The nursing staffs view on loneliness could affect the institutionalization causing feelings of loneliness among the elderly at the nursing home.

Bakgrund: Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen i världen, minst var tredje person kommer någon gång under sin livstid att drabbas. Att få bröstcancer påverkar inte bara den drabbade utan även de närstående. Personen står inför olika behandlingar som följd av sjukdomen, vilket medför kroppslig och känslomässig påverkan Att som sjuksköterska kunna bemöta och stödja personen är av allra störst vikt för att personen ska kunna återgå till den normala vardagen. Syfte: Att beskriva hanteringen av att leva med bröstcancer utifrån copingstrategier. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tretton kvalitativa artiklar har inkluderats i resultatet. Fribergs trestegsmodell har används för att granska, bearbeta och analysera artiklarna. Resultat: Huvudkategorierna är problemfokuserad coping och emotionell coping. Underkategorierna som bildades var information/kunskap, användning av religiös tro, socialt stöd, aktiviteter, förnekelse/bortträngning och användning av positivt tänkande. Slutsats: Copingstrategier som personerna använde sig av var att söka information på olika sätt. Användning av trosuppfattning var förekommande. Stöd från bland annat närstående och vänner var av betydelse. Får att komma på andra tankar än sjukdomen, höll personerna sig upptagna genom olika aktiviteter. Andra typer av copingstrategier var att distansera sig från miljöer som påminde dem om cancer och att upprätthålla en positiv livssyn genom att ta vara på det som var av betydelse. / Titel: A persons way to manage how to live with breast cancer. Background: Breastcancer is the second most common type of cancer in the world, every third person will be afflicted during their lifetime. To develop cancer does not only affect the afflicted person, but also those who are related.  The person is standing in front of many different treatments as a consequence of the disease, which brings physical and emotional impact. The ability as a nurse to be able to meet and support the person is of the greatest importance so that the person is able to return to the everyday life. Purpose: Describe how to cope when living with breastcancer by using different coping strategies. Method: A literature review has been done where thirten qualitative  articles  have been included in the result. Fribergs threestepmodel has been used to review, process and analyse the articles. Result: The main catergories of coping strategies are problemfocused coping and emotional coping. The subcategories that were formed were; information/knowledge, using religious faith, social support, activities, denial/displacement and the use of positive thinking. Conclusion: People looked up information on how to cope with this disease. The use of different beliefs was a common practice. Support from relatives and friends was important. The ability to think about other things than the disease, kept people busy using different activities. Other types of coping strategies were to distance themselves from environments that reminded them about the cancer and to maintain a positive view on life, by taking care of things that are important.

Varje dag insjuknar mellan 15-20 kvinnor i bröstcancer. Då en fjärdedel av all cancer som drabbar kvinnor är bröstcancer gör det den till den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Drabbade kvinnor försöker på olika sätt hantera de känslor som uppstår efter en cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att utifrån vårdvetenskaplig forskning få en överblick över kvinnors upplevelser av vad som hjälper dem hantera sin vardag. Detta sker på olika sätt beroende på person och situation. Metoden för studien är en litteraturstudie som innefattar både kvalitativa och kvantitativa artiklar, studien baseras på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet redovisas med hjälp av tre teman samt tio underteman, resultatet visar att olika sorters stöd, bland annat från sina anhöriga, professionella och stödgrupper, visar sig effektivt såväl för det mentala välbefinnandet som för att minska känslan av oro och depression. En viktig del var också stöd i religionen och viljan att leva där barn och barnbarn ofta var drivkraften såväl som att fortsätta leva sitt liv ”som vanligt”. För en ökad förståelse inom sjukvården och hur sjuksköterskans i sitt dagliga arbete ska bemöta bröstcancerdrabbade kvinnor är det av betydelse att få en inblick i kvinnors olika erfarenheter av hur de hanterar sin sjukdomssituation och sin vardag. Som sjuksköterska är det viktigt att se till patienten och ha ett familjeperspektiv, vara öppen och lyhörd för patientens behov och stötta det friska och främja hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa hur två skolor arbetar med konflikthantering i skolan. Genom studien ville vi ta del av tankar och erfarenheter kring konflikthantering hos lärare som undervisar i år 1-3 i en kommun i mellansverige samt ta reda på hur de arbetar för att förebygga och hantera konflikter mellan elever i skolan. Den datainsamlingsmetod som användes i undersökningen var intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar litteratur om konflikthantering. Resultatet av studien visade att de flesta lärare uppfattade konflikter både som positivt och negativt. Den vanligaste arbetsgången vid konflikthantering var att lyssna på inblandade parter samt gemensamt diskutera händelseförloppet. Lärarna ansåg det vara angeläget att inte avsluta diskussion innan alla inblandade ansåg konflikten vara löst. Alla lärare i studien arbetade förebyggande genom olika arbetsmaterial till exempel Livsviktigt och Charlie. De använde sig även mycket av diskussioner i klassen för att stärka gruppsamman­hållningen. Slutsatsen var att lärare upplever konflikter som lärorika och utvecklande men väldigt tidskrävande. Konflikter är en stor del av lärarens vardag.</p>

Syftet med uppsatsen är att belysa hur två skolor arbetar med konflikthantering i skolan. Genom studien ville vi ta del av tankar och erfarenheter kring konflikthantering hos lärare som undervisar i år 1-3 i en kommun i mellansverige samt ta reda på hur de arbetar för att förebygga och hantera konflikter mellan elever i skolan. Den datainsamlingsmetod som användes i undersökningen var intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar litteratur om konflikthantering. Resultatet av studien visade att de flesta lärare uppfattade konflikter både som positivt och negativt. Den vanligaste arbetsgången vid konflikthantering var att lyssna på inblandade parter samt gemensamt diskutera händelseförloppet. Lärarna ansåg det vara angeläget att inte avsluta diskussion innan alla inblandade ansåg konflikten vara löst. Alla lärare i studien arbetade förebyggande genom olika arbetsmaterial till exempel Livsviktigt och Charlie. De använde sig även mycket av diskussioner i klassen för att stärka gruppsamman­hållningen. Slutsatsen var att lärare upplever konflikter som lärorika och utvecklande men väldigt tidskrävande. Konflikter är en stor del av lärarens vardag.