Bakgrund Utmattningssyndrom drabbar ofta personer inom människovårdande yrken, det vill säga personer inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor med en stor ledarskapsroll löper större risk att drabbas av utmattningssyndrom. En ökning av sjukskrivningar under de senaste åren har skett och orsaken är till största del arbets- eller familjerelaterat. Syfte Syftet var att undersöka om, och i så fall hur, omvårdnaden och patientsäkerheten kan påverkas av sjuksköterskans utmattningssyndrom och vilka hanteringsstrategier som kan tillämpas för att hämma dessa. Metod Litteraturöversikt med sökningar i databaserna: PubMed, CINAHL, PsykInfo. Detta resulterade i 15 stycken vetenskapliga artiklar. Dessa bedömdes och analyserades enligt Sophiahemmets bedömningsunderlag. Resultat Resultatet i de vetenskapliga artiklarna redovisas i tre teman: Påverkan på omvårdnad, påverkan på patientsäkerhet och hanteringsstrategier. Inställning, erfarenhet, kön, ålder, arbetsmiljö är faktorer som påverkar utmattningssyndrom och dess påverkan på omvårdnad och patientsäkerhet. Slutsats Omvårdnaden och patientsäkerheten påverkas negativt när sjuksköterskan lider utmattningssyndrom. Det finns hanteringsstrategier att tillämpa för att hantera utmattningssyndrom. Arbetsmiljö och arbetsbelastningen kan förbättrats för att hindra förekomsten av utmattningssyndrom hos sjuksköterskor.

Bakgrund:   Jobbet som sjuksköterska innebär att man kan tvingas hamna i situationer som upplevs som obehagliga och traumatiska. En traumatisk upplevelse definieras som en händelse som på något sätt är svårhanterlig eller sitter kvar hos en person en längre tid. Personer som utsätts för trauma kan utveckla PTSD, ett tillstånd som kan ge både fysiska och psykiska problem. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor hanterar upplevda traumatiska händelser. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har utförts. Med hjälp av databasen Cinahl har 10 vetenskapliga artiklar granskats och utgör resultatet i studien. Analysmetoden som användes är inspirerad av metasyntes och presenteras i Fribergs bok från 2017.   Resultat:  Fyra huvudområden identifierades; professionalitet, socialt stöd, kollegialt stöd och personliga hanteringsstrategier. Professionalitet visar att det skapas en distans gentemot traumatiska händelser och genom socialt och kollegialt stöd kan sjuksköterskor hantera psykologiska motgångar efter ett trauma. Ett flertal personliga hanteringsstrategier förekommer.  Slutsats:  Genom olika strategier för att hantera trauma bidrar sjuksköterskan till att orka med sitt arbetsliv men även tiden utanför arbetet. Det ger en hållbarhet i arbetet och ser till att sjuksköterskan kan ge god och säker vård åt sina patienter.

<p>Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys. Resultaten från denna studie överensstämde med DSM- IV (1994) kriterier för Posttraumatiskt stressyndrom. Antalet deltagare var för få för att kunna dra några generella slutsatser, men det var uppenbart att alla deltagare påverkades starkt och långsiktigt av sina krigsupplevelser. De var rädda att trauman ska upprepas och upplevde att de inte kunde lita på någon. Kvinnornas sätt att hantera trauman skiljer sig. Det föreslås mer forskning kring kvinnor som aktivt har deltagit i krig.</p>

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys. Resultaten från denna studie överensstämde med DSM- IV (1994) kriterier för Posttraumatiskt stressyndrom. Antalet deltagare var för få för att kunna dra några generella slutsatser, men det var uppenbart att alla deltagare påverkades starkt och långsiktigt av sina krigsupplevelser. De var rädda att trauman ska upprepas och upplevde att de inte kunde lita på någon. Kvinnornas sätt att hantera trauman skiljer sig. Det föreslås mer forskning kring kvinnor som aktivt har deltagit i krig.

Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet använts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men påverkar även friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sårbar situation vilket kräver omsorgsfull omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande cytostatikaorsakade biverkningar (illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust, smak-och luktförändringar) samt vilka hanteringsstrategier de använder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras på nio kvalitativa artiklar. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har analyserats genom innehållsanalys. Resultat: Biverkningarna kunde upplevas som fruktansvärda, olustiga, obehagliga och utmattande. Dessa påverkade det dagliga livet vad gällande bl.a. relationer och självständighet. Hanteringsstrategierna innefattade exempelvis vila, fysisk aktivitet och särskild kost. Slutsats: Många patienter upplever cytostatikaorsakade biverkningar som påfrestande och att de påverkar det dagliga livet negativt, men vissa patienter upplever tvärtom att de inte påverkar deras dagliga liv nämnvärt. Upplevelserna av biverkningarna och dess följder kan påverkas av patienternas förmåga att hitta fungerande hanteringsstrategier. Resultatet visar på skillnader mellan olika cancerpatienters upplevelser och strategier, vilket kan kräva personcentrerad vård. / Background: Chemotherapy has since the 1960’s been used to cure various forms of cancer. Chemotherapy damages tumors but also effects healthy cells which often result in a variety of side effects. Cancer patients often find themselves in a vulnerable situation which requires careful nursing. Aim: The aim of this study was to explore patients experiences of commonly occuring adverse effects (nausea and vomiting, fatigue, alopecia, smell- and tastealterations) and their management strategies. Method: This literature study is based on nine qualitative articles. The searching of articles was performed in the data bases PubMed and CINAHL. The articles has been analysed with content analysis. Results: The side effects could be perceived as awful, uncomfortable, unpleasant and exhausting. These effected the daily life including factors like relationships and independence. Management strategies included for example rest, physical activities and special diets. Conclusion: Many patients experience adverse effects from chemotherapy as distressing and that they effects their daily life in a negative way, but occasional patients experience the contrary that they don’t effect their daily lives significantly. The experiences and their consequenses can be affected by patients ability to find useful management strategies. The result shows the difference between different cancer patients’ expericences and management strategies, wich may require person-centred care.

Titel: Nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket. Syfte: Att beskriva nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket. Bakgrund: Alla människor hanterar stress olika, och vid stressiga situationer ställs krav på rätt handlande av anestesisjuksköterskan. Det förekommer att nyutbildade anestesisjuksköterskor upplever att de inte kan vårda patienten på ett optimalt sätt pga bristande erfarenhet och för lite tid. Därför är det viktigt att förstå hur nya anestesisjuksköterskor upplever stressiga situationer. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade frågor användes. Anestesisjuksköterskorna skulle ha 0-24 månaders arbetserfarenhet inom yrket. 12 personer intervjuades på tre sjukhus i norra Sverige. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier växte fram: Orsaker till stress, hantering av stressiga situationer samt utveckling och kunskap från stressiga situationer. Anestesisjuksköterskorna i studien beskrev både patientrelaterade situationer och icke patientrelaterad situation som orsak till stress. De nyutbildade anestesisjuksköterskorna använde både praktiska och mentala hanteringsstrategier. Gott samarbete bidrog till att kunna hantera situationen. Efter den stressiga situationen läste deltagarna på om liknande situationer samt reflekterade både själva och tillsammans med kollegor. De upplevde att de fick ökad kunskap genom erfarenheten av att vara med om en stressig situation. Slutsats: Nyutbildade anestesisjuksköterskors första tid i deras nya yrke kan underlättas genom ökad förståelse från erfarna anetsesisjuksöterskor, chefer och lärare. Nyckelord: Anestesisjuksköterska, nyutbildad, stress, hanteringsstrategier, erfarenhet, kvalitativ studie, omvårdnad.

“... jag blir väl halshuggen ibland när man säger, det här är bara ett jobb, det måste inte vara ett kall”. Socialt arbete har genom historien förknippats med uppoffringar och att åsidosätta sig själv. Tidigare forskning på området visar att det är ett utsatt yrke där de professionella själva riskerar att hamna i ohälsa, mestadels på grund av de organisatoriska belastningarna. Det lämnar den professionelle till att själv många gånger hantera de krav och påfrestningar som yrket innebär. Det blir då viktigt för professionella att ha ett sätt att hantera sin tillvaro för att nå en hållbar fysisk och psykisk hälsa. Som socionomstudenter ser vi genom utbildningen en avsaknad gällande tydliga och fungerande verktyg för de professionella i mötet med klienter. Vår upplevelse är att det inte förs tillräckliga resonemang kring vikten av den professionellas hälsa genom yrkeslivet. Syftet med studien är därmed att undersöka hur professionella i klientnära socialt arbete beskriver att de använder sig av hanteringsstrategier i sin yrkesroll för att vara hållbar genom ett helt arbetsliv. De frågor studien syftar att besvara är vad professionella har för synsätt om sin egen hälsa ur ett hållbarhetsperspektiv, hur de använder sig av hanteringsstrategier för ett varaktigt yrkesliv samt hur de professionella reflekterar över sin yrkesroll. Studien bygger på kvalitativ metod där fem professionella inom klientnära socialt arbete intervjuats. Genom konventionell innehållsanalys bearbetades materialet där det i empirin kan utläsas följande kategorier: hållbar hälsa, kognitiva hanteringsstrategier, praktiska hanteringsstrategier, professionsrollen, energiförtjänster och energiförluster. Föregående kategorier analyseras i studien både som risk- och skyddsfaktorer för ett hållbart yrkesliv, vilket är det genomgående temat i resultatet.

Att börja arbeta som nyutbildad sjuksköterska innebär stora omställningar. Det sker ett rollskifte från att vara student till att inta rollen som legitimerad sjuksköterska. Detta medför ett ansvar som kan vara överväldigande för nyutbildade sjuksköterskor samt bidra till stress. Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stressfaktorer under det första yrkesverksamma året. En litteraturstudie genomfördes utifrån 11 vårdvetenskapliga artiklar som utgick från både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes, vilket resulterade i två huvudteman och fem subteman. Resultatet visar att nyutbildade sjuksköterskor upplever stress i samband med övergången från student till sjuksköterska, samt att klyftan mellan teorin och praktiken kan upplevas stor. Detta leder till ökad osäkerhet hos de nyutbildade samt ger en känsla av att vara otillräckligt förberedda. Nyutbildade sjuksköterskor upplever en osäkerhet i det medicintekniska förfarandet, kliniska färdigheter samt arbetskollegornas höga förväntningar på dem, vilket i sin tur skapar stress. Ytterligare stressfaktorer som framkom var tidsbristen, hög arbetsbelastning, rädsla för att göra misstag och kommunikationsbrist vilket påverkade den holistiska patientomvårdnaden som eftersträvades. Författarna diskuterade vikten av en god grundbemanning på vårdavdelningen med en erfaren handledare och längre introduktionsperiod vilket kan resultera i minskad arbetsrelaterad stress. Detta kan även vara en god förutsättning för en bra övergång från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska.

Bakgrund: Döden är oundviklig och väcker starka känslor som kan upplevas som svåra att hantera men som sjuksköterskan måste hantera i sitt yrke. Bristande reflektion i samband med plötsliga dödsfall kan leda till ohälsa för sjuksköterskor och vissa väljer därmed att lämna yrket. Syfte: Syftet med litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av plötsliga dödsfall. Metod: Studien baserades på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. De analyserades enligt Fribergs (2012) innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades. Dessa var Inre konflikt, Att möta anhöriga och Strategier för att hantera känslor. Vid plötsliga dödsfall kände sig sjuksköterskor oförberedda, otillräckliga och i vissa fall oprofessionella. Sjuksköterskor upplevde utmaningar med patienter som de kunde relatera till utifrån sin egen livssituation. Det var också en utmaning i att stötta anhöriga och hantera deras reaktioner. Det kunde uppstå konflikter i teamet vid diskussion om hur anhöriga skulle bemötas. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde svårigheter med plötsliga dödsfall och det fanns behov av mer tid för reflektion och även utbildning. Ytterligare studier rekommenderas rörande insatser som ger mer kunskap och strategier för hur plötsliga dödsfall ska hanteras.

Abstract Malmö högskola, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskapTitel: Framgångsrika hanteringsstrategier i arbetet med elever i tonåren som uppvisar ett utagerande beteende. Successful management strategies in dealing with pupils in their teens who exhibit an externalizing behavior. Författare: Tanja Arvidsson Ortner och Lena HörnfeldtTyp av arbete: Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå.Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Birgitta Lansheim Syftet med vår studie var att kartlägga och analysera specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av framgångsrika hanteringsstrategier, när det gäller arbetet med elever i åldrarna 13 – 19 år som uppvisar ett utagerande beteende i skolan. Undersökningen ägde rum på två högstadieskolor i ett medelstort samhälle samt på en högstadieskola och en gymnasieskola i en mindre stad. En kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens frågeställningar:* Vilka hanteringsstrategier kan vara framgångsrika i arbetet med elever i tonåren som uppvisar ett utagerande beteende? * På vilket sätt kan dessa hanteringsstrategier ge positiva resultat?* Varför kan just dessa hanteringsstrategier fungera?Intervjuerna tolkades och analyserades med inspiration från hermeneutiken och fenomenografin samt problematiserades utifrån olika teorier och perspektiv, med systemteorin i centrum. Resultatet visar att goda relationer, ett positivt bemötande/salutogent synsätt, kombinationen av stor och liten grupp, goda föräldrakontakter, en tydlig struktur samt fler pedagoger är viktiga och framgångsrika hanteringsstrategier i arbetet med denna elevgrupp. I resultatet framkom också att ett avslutat åtgärdsprogram, godkända betyg, elevers hantering av beteendemässiga utmaningar samt en bestående relation, är tecken på att en hanteringsstrategi har fungerat. Varför dessa hanteringsstrategier fungerar har att göra med goda relationer och positiva möten samt elevers delaktighet och ett bra föräldrasamarbete. Vår slutsats är förutom dessa strategier att även handledning av pedagoger samt en positiv socialpedagogisk klassrumsmiljö är viktiga delar i arbetet med elever som uppvisar ett utagerande beteende. Nyckelord: Bemötande, framgångsrika hanteringsstrategier, goda relationer, utagerande beteende