Children are vulnerable to the heatwaves, so to protect children from heat-related illness, taking preventative action during summer is necessary. To offer insights for the future design that supports child-parent collaborative prevention during heatwaves and promotes children’s independence, this project increases understanding of: Firstly, current practice of how children and their caregivers are involved in prevention. Secondly, identify challenges they face during the collaborative care process and strategies to develop children’s independence in self-care. This project conducted qualitative research to explore prevention experience from the caregivers’ aspect. Through analyzing data, this study identifies firstly cognitive ability and motivation as core factors in engaging children in collaborative care and prevention. Secondly, to develop preventive ability, children can promote care skills in family-based collaborative activities. Thirdly, to support children’s independence, smoothing the role transition of caregivers in child-parent collaboration is significant. This study offers design suggestions and discusses the opportunities for applying technology to contribute to children’s prevention and maintain care consistency.

Bakgrund: Diabetes typ 2 har blivit ett stort globalt hälsoproblem. Det är en kronisk sjukdom som drabbar både unga och gamla och dess ökande förekomst beror till stor del på en ohälsosam livsstil. Att drabbas av diabetes typ 2 kan påverka människors hälsa och välbefinnande negativt. Att leva med diabetes typ 2 innebär att patienten gör livsstilsförändringar för att ha kontroll på blodsockernivåerna. Kost, motion och läkemedelsbehandling är centrala delar i egenvården för personer med diabetes typ 2. Sjuksköterskan har ett stort ansvar när det gäller hälsofrämjande arbete och bör öka patientens kunskap om egenvård och sjukdomshantering. Det är av stor vikt att ta hänsyn till patientens individuella behov för att kunna uppnå en god hälsa. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: Studiens design är en litteraturöversikt baserat på kvalitativa artiklar. Resultatet av analysen presenteras utifrån tre teman och åtta subteman och visade att patienterna upplevde kunskapsbrist kring diabetes typ 2. Flertalet patienter upplevde känslor av ensamhet, skam, skuld, rädsla och stigmatisering vilket påverkade deras psykiska hälsa negativt. Livsstilsförändringarna var för många utmanande och hindrade egenvården. Patienterna upplevde också varierande stöd från omgivningen. I diskussionen diskuterades fyran subteman utifrån resultatet med tillägg av ytterligare artiklar för att stärka resultatdiskussionen. Slutsatsen av detta arbete är att det är viktigt att patienterna är delaktiga i sin vård och att de blir medvetna kring de risker som finns om egenvården inte sköts.

Obesitas hos barn är ett allt vanligare folkhälsoproblem i dagens samhälle och kan leda till allvarliga konsekvenser för barnets hälsa. Barn som tillhör socioekonomiskt svaga grupper samt barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning drabbas i högre utsträckning än andra barn. Föräldrarna är viktiga för barn och således även i behandlingen. Kombinerad levnadsvanebehandling av obesitas hos barn är en effektiv behandlingsmetod. Behandlingen utformas i ett multidisciplinärt team av olika kompetenser och syftar på beteendeförändringar och varaktigt ändrade vanor kring kost och fysisk aktivitet. Följsamheten till behandlingen är låg och kunskap saknas om familjens upplevelse av kombinerad levnadsvanebehandling. Barnsjuksköterskan har en viktig roll i det multidisciplinära teamet och bör arbeta familjecentrerat utifrån familjens behov. Syftet med aktuell litteraturöversikt har varit att belysa familjens upplevelse av kombinerad levnadsvanebehandling vid obesitas hos barn och ungdomar. Metoden som använts är en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats där tretton artiklar baserade på kvalitativ metod ingått. Datamaterialet insamlades från tre databaser som därefter kvalitetsgranskats med kvalitetsgranskningsverktyget CASP. Dataanalysen genomfördes utifrån en tematisk analysmetod för att få fram gemensamma teman utifrån studiens syfte. Resultatet visade att obesitas hos barn är en komplex sjukdom som kräver en mångsidig behandling. I resultatet framkommer att familjen är i behov av en individanpassad vård, att det fanns ett stort behov av psykologiskt stöd och vikten av att hela familjen inkluderas i behandlingen. Resultatet kan bidra med kunskap om hur vården bättre kan anpassas efter familjens behov och därmed bidra till en ökad följsamhet av den kombinerade levnadsvanebehandlingen.

Malnutrition är ett växande problem världen över i som drabbar allt fler äldre. Trots detta saknas en klar definition av begreppet malnutrition då benämningar som undernäring, undervikt och hämmad tillväxt används. Uppkomsten och risken för malnutrition visades vara flerdimensionellt med bland annat polyfarmaci och ensamhet hos patienten som bidragande orsak. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnadsarbetet och omhändertagandet av den äldre patienten med malnutrition. Med hjälp av riskbedömningsinstrumentet kan omvårdnadsåtgärder sättas in och en förebyggande insats kan initieras av sjuksköterskan. Sjuksköterskans förmåga att identifiera och planera ett vårdande behov hos den äldre patienten med hälsofrämjande insatser är väsentligt i det förebyggande arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att vårda äldre patienter på sjukhus med malnutrition. Totalt inkluderades åtta vetenskapliga artiklar varav sex med kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats. Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier och sex underkategorier där det framgick att sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrister och önskade kompetensutveckling gällande kunskaper samt färdigheter i att vårda äldre patienter med malnutrition. Sjuksköterskorna beskrev brister i hur arbetet på avdelningarna utfördes vilket medförde att den äldre patienten fick en försämrad vård. Slutsats: Flertalet av sjuksköterskorna efterfråga mer och fördjupade kunskaper om malnutrition och nutrition. Vilket visar på att det finns ett behov av mer forskning av sjuksköterskans roll inom nutritionsvården. Detta för att trygga och säkra sjuksköterskor i sina kunskaper och omvårdnad av äldre malnutrierade patienter på sjukhus och på så sätt säkerställa en bättre vård.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är ett vanligt folkhälsoproblem som orsakar hög dödlighet såväl nationell som internationell. Sjukdomen skapar en succesiv försämring i lungfunktionen som påverkar patienternas livs avseende värt. Syftet medstudien var att belysa patienters upplevelse av att leva med KOL, vilket besvaras med hjälp av en integrerande samanställning av kvalitativ forskning. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Medline, vilket resulterade i nio artiklar som belyser ämnet och täcker studiens syfte. Sammanställningen av dessa artiklar skapade studiens resultat, och visar på den omfattande inverkan KOL har på patienternas tillvaro. Resultatet visar hur patienterna påverkas både fysisk och psykiskt, genom besvären av andnöd, hur de kämpar med att försöka sluta röka och framför allt den upplevda känslan av att ha självförvållat sitt sjukdomstillstånd. Avslutningsvis visar resultatet det behov av stöd, empati och information som återfinns hos patienterna för att på bästa möjliga vis kunna förstå sin sjukdom och kunna handskas med den. Genom att förstå dessa upplevelser kan samhället och sjukvården få en bättre förståelse för denna patientgrupp.

När ett barn föds sjukt eller för tidigt och är i behov av neonatalvård är det en omtumlande och traumatisk tid för föräldrarna. För att underlätta för föräldrarna i deras svåra situation utgör sjuksköterskan ett stort stöd som kan främja välbefinnandet och hälsan. Syftet var att belysa föräldrarnas upplevelse av sjuksköterskans stöd på neonatalvårds avdelning. Litteraturöversikten utgår ifrån 12 olika artiklar varav 7 kvantitativa och 5 kvalitativa som har granskats och analyserat. Artiklarna är tagna från olika länder (Sverige, Australien, Nederländerna, USA, Sydkorea, England, Iran, Nya Zeeland och Spanien). Resultatet delades upp i 3 teman med 5 tillhörande subteman. Sammanfattningsvis uppgav föräldrar i samtliga artiklar att sjuksköterskornas stöd var en stor faktor för en bättre tid på neonatalvårdsavdelningen. Genom att känna sig sedda, delaktiga i sitt barns vård, vara väl informerade och väl bemötta av personalen. Majoriteten av föräldrarna uppgav att de var tillfreds med sjuksköterskans stöd, de uppskattade regelbunden information och närhet från sjuksköterskan. Brist på kommunikation och information från sjuksköterskan uppgav en del föräldrar som bristande i stödet. Det kan tyda på att det finns utvecklingspotential inom området på neonatalvården. / When a child is born sick or prematurely and requires neonatal care, it is a tumultuous and traumatic time for the parents. To ease the parents' difficult situation, the nurse provides significant support that can promote well-being and health. The purpose was to highlight the parents' experiences of the nurse's support in the neonatal care unit. The literature review is based on 12 different articles, of which 7 are quantitative and 5 are qualitative, that have been reviewed and analyzed. The articles are from various countries (Sweden, Australia, the Netherlands, the USA, South Korea, England, Iran, New Zealand, and Spain). The results were divided into 3 themes with 5 corresponding subthemes. In summary, parents in all the articles reported that the nurses' support was a major factor for a better experience in the neonatal care unit. They felt seen, involved in their child's care, well-informed, and well-treated by the staff. The majority of parents were satisfied with the nurse's support, appreciating regular information and proximity from the nurse. Some parents reported a lack of communication and information from the nurse as a shortcoming in the support. This suggests that there is potential for improvement in the neonatal care area.

Arbetsgivare väljer ofta att rekrytera internt för att tillsätta vissa tjänster. Dessa typer av rekryteringar går inte alltid smärtfritt då de som befordras sällan får fullständig introduktion till arbetet och känner rädslor inför sin nya roll. Tidigare forskning är inriktad på hur chefen och organisationen hanterar en sådan förändring även om relationen mellan medarbetare och chef är av stor vikt för att verksamheten ska fungera. Syftet med denna uppsats är att belysa de utmaningar som personer ställs inför när de går från att vara en kollega till att bli chef för samma personalgrupp. Studien ämnar även att belysa om förändring sker i personalgruppen i och med att en person går från att vara kollega till att bli chef. Tre chefer och fem medarbetare intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Transkriptionerna av intervjuerna lästes och analyserades med deduktiv ansats. Till hjälp användes Tuckmansgrupp utvecklingsteori och FIRO. Dessa användes även för att stärka resultaten i diskussionen. Resultatet visade på både fördelar och nackdelar med internrekryterade chefer. Medarbetarna kände en trygghet i att få en chef som kände dem och som visste hur verksamheten fungerade. Cheferna upplevde att de inte fick den introduktion de behövde och de förlitade sig på kollegor för att lära sig vad som skulle göras. Mycket tyder på att gruppen backar i sin grupputveckling under en sådan transition. Med tanke på att antalet deltagare i studien är litet är resultaten svåra att överföra på populationen även om den överensstämmer till stor del med tidigare forskning. / Employers often choose to recruit internally to fill certain positions. These types of recruitment do not always go smoothly as those promoted rarely receive a full induction to the job and feel apprehensive about their new role. Previous research focuses on how the manager and the organization deal with such a change, although the relationship between the employee and the manager is of great importance for the organization to function. The purpose of this paper is to shed light on the challenges that people face when they go from being a colleague to becoming a manager of the same staff group. The study also aims to shed light on whether change occurs in the staff group when a person goes from being a colleague to becoming a manager. Three managers and five employees were interviewe dusing semi-structured interviews. The transcripts of the interviews were read and analyzed using a deductive approach. Tuckman's group development theory and FIRO were used to assist in the analysis. These were also used to strengthen the results in the discussion. The results showed both advantages and disadvantages of internally recruited managers. Employees felt secure in having a manager who knew them and who knew how the organization worked. Managers felt that they did not receive the induction they needed and relied on colleagues to learn what to do. There are strong indications that the group regresses in its group development during such a transition. Given the small number of participants in the study, the results are difficult to generalize to the population, although they are largely consistent with previous research.

Första linjens chefer inom vård- och omsorgssektorn har ett omfattande ansvar, de ansvarar för personal, ekonomi samt utvecklingsansvar. Att undersöka vad som ger dem arbetstillfredsställelse kan ge svar på vad inom organisationen som fungerar och skapar en god arbetsmiljö för första linjens chefer. Karasek och Theorells (1990) teorimodell understryker hur balansen mellan arbetskrav och kontroll på arbetsplatsen påverkar chefernas välmående och deras förmåga att hantera arbetsmiljön. En välbalanserad arbetsmiljö kan främja positiva resultat och skapa förutsättningar för långsiktig arbetstillfredsställelse och produktivitet hos första linjens chefer. Detta arbete presenterar en integrativ litteraturstudie som sammanfattar och analyserar ett brett spektrum av forskning inom området. Databaserna Cinahl Complete och Scopus har använts vid artikelsökning. Tio artiklar mellan åren 2014–2020 ingår, varav sju artiklar med kvalitativ metod och tre artiklar med kvantitativ metod. I resultatet presenteras tre huvudkategorier med tio subkategorier. Huvudkategorierna är följande: Arbetstillfredsställelse - faktorer som respekt, rättvisa och lön hade en positiv påverkan på arbetstillfredsställelse. Även att uppleva samstämmighet mellan privata värderingar och organisationens värderingar var betydande. Organisatoriska förutsättningar för arbetstillfredsställelse - behandlar vikten av administrativt stöd vilket kan generera ett effektivare arbete, minska arbetsbelastningen samt bidra till ett ökat välbefinnande hos första linjens chefer. Faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse – ett flertal faktorer framkom ur artiklarna, som kompetensutveckling och erfarenhet, att uppleva arbetet som meningsfullt och känna stolthet i uppdraget samt att finna en balans mellan arbete och privatliv. Slutsatsen är att första linjens chefer inom vård och omsorg behöver administrativt stöd, socialt nätverk och utbildning för att förbättra arbetsmiljön och ledarskapskompetens, vilket resulterar i arbetstillfredsställelse. / First-line managers in the health and care sector bear extensive responsibilities. They are accountable for personnel, finances, and development. Investigating what provides them with job satisfaction can reveal what aspects of the organization function well and create a good work environment for first-line managers. The theoretical model by Karasek and Theorell (1990) emphasizes how the balance between job demands and control at the workplace affects managers' well-being and their ability to handle the work environment. A well-balanced work environment can promote positive outcomes and create conditions for longterm job satisfaction and productivity among first-line managers. This work presents an integrative literature review that summarizes and analyzes a broad spectrum of research in the field. The databases Cinahl Complete and Scopus were used for article searches. Ten articles from the years 2014–2020 are included, of which seven use qualitative methods and three use quantitative methods. The results are presented in three main categories with ten subcategories. The main categories are as follows: Job satisfaction - factors such as respect, fairness, and salary had a positive impact on job satisfaction. Also, experiencing alignment between personal values and the organization's values was significant. Organizational conditions for job satisfaction - this addresses the importance of administrative support, which can lead to more efficient work, reduced workload, and increased well-being among first-line managers. Factors affecting job satisfaction - several factors emerged from the articles, such as professional development and experience, perceiving the work as meaningful and feeling pride in the task, and finding a balance between work and private life. The conclusion is that first-line managers in health and care need administrative support, a social network, and education to improve the work environment and leadership skills, resulting in job satisfaction.

Abstrakt Bakgrund: Flertalet av patienterna vilka söker akuten är inte i behov av akutsjukvård. Sjuksköterskor på akutmottagningarna kan idag hänvisa patienter till annan vårdnivå så som primärvård eller till hemmet med egenvårdsråd.   Syfte: Syftet var att belysa triagesjuksköterskans erfarenhet av hänvisning till annan vårdnivå än akutmottagning.   Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie genomförd med semistrukturerade intervjuer. I studien ingick intervjuer med 12 sjuksköterskor, både med och utan specialistutbildning, vilka arbetar på akutmottagning samt har erfarenhet av hänvisning av patienter till annan vårdnivå. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att bearbeta insamlad data.   Resultat: Triagesjuksköterskans erfarenhet av att hänvisa patienter till annan vårdnivå tolkades utifrån följande teman för att belysa olika faktorer som påverkar sjuksköterskans handling på en akutmottagning; faktorer som påverkar hänvisning, professionella stöd och handläggningsstrategier vid hänvisning. Resultatet visade att respondenterna upplever hänvisning som komplext och stundtals svårt där sjuksköterskan känner sig osäker, samtliga respondenter uppgav att de hade erfarenhet av patienter som uppträder agiterat samt hotfullt vid hänvisning, flertalet uttryckte därför att de kände sig otrygga på sin arbetsplats, de uttryckte även att erfarenhet samt klinisk blick var av stor betydelse vid hänvisning av patienter.   Slutsats: Författarnas kliniska slutsats är att respondenterna anser att möjligheten till att kunna hänvisa patienterna till en annan vårdnivå är av stor patientnytta. Detta då patienten får adekvat och rätt vård från början relaterat till deras sjukdomstillstånd vilket även kan leda till att väntetiden på akutmottagningen minskar. Mer utbildning liksom beslutstöd behövs för att göra sjuk sjuksköterskor tryggare med sin hänvisning. Författarna anser även att studien ger viktiga infallsvinklar inom problemområdet som kan vara användbara i en kommande yrkesroll. / Abstract Background: The majority of patients who seek emergency care, are not in need of it. Nurses at emergency departments can refer patients to other type of care, such as primary care or to the home with self-care advices. Referral are often carried out independent and therefore the nurses requires a high level of expertise as well as good communication skills.   Purpose: The aim of the study is to highlight the triage nurse's experience of referral of patients from the emergency department to other care givers such as primary healthcare and self-care.   Method: The study was a qualitative interview study, conducted with semi-structured interviews. The study included interviews with 12 nurses, both with and without specialisteducation, who works in the emergency department and has experience of referring patients to other level of care. Content analysis has been used to process the collected data   Result: The triagenurse experience of referring patients to other care was interpreted based on the following themes to highlight the various factors affecting the nurse's action in an emergency; factors affecting reference, professional support and management strategies by reference. The results showed that respondents perceive reference as complex and sometimes difficult where the nurse feels insecure, all respondents stated that they had the experience of patients who appear agitated and threatening at time of referral, the majority of the respondents therefore expressed they felt insecure in their workplace, they also expressed that the experience and clinical gaze was of great importance in referring patients.   Conclusion: The authors' clinical conclusion is that the respondents believe that the ability to be able to refer patients to other level of care is of significant patient benefit. This resulting in the patient receiving adequate care from the start related to their disease severity which also can lead to that the waiting time at the emergency room is reduced. More education and decision support is needed to make nurses more secure whilst performing referrals. The authors also believe that the study provides important insights in the problem area that may be useful in a future profession.

Large resources are invested in healthcare research, but despite this there is a wide gap between research knowledge and healthcare practice. Implementation researchers have addressed this gap, focusing mostly on the role of healthcare practitioners. However, a narrow focus on implementation does not take into consideration the preceding stages and the roles of different actors during the whole innovation process, which starts from research and ends with implementation. The aim of this thesis is to examine the behaviors of three key actors during an innovation process and to explore the influence of selected contextual factors on their behavior. Study I (n=10 funders) identifies several facilitative roles for funders and suggests that implementation risks becoming no one’s responsibility as the funders identify six different actors responsible for implementation, the majority of whom embody a collective or an organization. Study II finds that the implementation knowledge of Swedish funding managers (n=18) is mostly based on experience-based knowledge. The majority of the funding managers define implementation as a process and express limited knowledge of implementation. The findings of Study III (n=4 innovation cases) show that the roles and involvement of academic inventors and ISAs (innovation-supporting actors) are more connected to intellectual property (IP) nature than to intellectual property rights (IPR) ownership. Study IV (n=4 innovation cases) identifies three different logics that influence the behavior of academic inventors: market, academic and care logics. A pattern emerges where the behavior of academic inventors is guided by a unique logic and there is no interaction between logics, despite the existence of multiple logics. The individual strategies to handle multiple logics coincide with the influence of logics. In addition, IP nature, distinguishing between high-tech and low-tech innovations, is connected to the influence of institutional logics: low-tech connected to the care logic and high-tech connected to the market logic. This thesis has three main theoretical and practical implications relevant for practitioners, policymakers and researchers. First, implementation responsibility is an important issue to study and discuss, because without clearly defined responsibilities and management of responsibilities, responsibility might become no one’s responsibility. Second, the finding that experience-based implementation knowledge contributes heavily to policymakers’ knowledge encourages further studies and discussions regarding this relatively neglected issue. Third, the importance of IP nature in shaping innovation processes should be considered and further examined, not only as a factor influencing inventors and ISAs’ roles and involvement, but also as influencing the prevalence of different institutional logics. Further, the relevance of a distinction between low-tech and high-tech IP should be reflected on.