Since the early 2000s, Sweden's municipalities have been working to map the new social problem of honor-related violence and oppression. School and social services are two important organizations for the ones experiencing this problem in order to receive the help and support to which they are entitled. However, the work between these two organizations is in need of development and there is also a lack of basic research in this area. This study therefore intends to investigate and gain knowledge about social welfare secretaries and school counselor's perspectives on cooperation in cases concerning honor-related violence and oppression. This is to understand whether it is possible to streamline the work between the organizations in these matters to also create greater trust between them. The study was conducted with seven qualitative interviews with school counselors and social welfare secretaries to create an understanding of the professionals' views on cooperation between the organizations and how it could be expanded and improved. These interviews were then analyzed through the scientific theoretical approach hermeneutics and the theory of discretion. The result of this study was that several factors exist that entail promoting as well as preventive components for cooperation between the two organizations to occur in cases concerning honor-related violence and oppression. The result also shows that increased cooperation between the organizations is a matter of wishes and needs, which they had ideas on how could be done.

Syftet med denna studie är att granska hur personal på olika fritidsgårdar ser på pojkarnas och de unga männens situation och roller kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där en kvalitativ innehållsanalys har använts för att koda materialet. De teoretiska utgångspunkter som har legat till grund för vår studie har varit differenta associationer, det ideala offret samt det viktimologiska begreppet rollblandning. Resultatet visade på hur pojkarna och de unga männen som lever inom en hederskultur där våld och förtryck förekommer ofta kan bli tilldelade en tvådelad roll som både offer och förövare. Detta då de både utsätter andra för våld och förtryck men även då de många gånger själva blir utsatta för samma typer av våldshandlingar. Slutsatserna som dragits ligger i linje med tidigare forskning där männens utsatthet och gärningsmannaskap kan förklaras med hjälp av deras uppväxtförhållanden och synen på könsrollernas betydelse inom kollektivet.

Denna kvalitativa studie handlar om en socialsekreterares och två förskollärares, kunskaper om och erfarenheter av, hedersrelaterad problematik i förskolans verksamhet. Bakgrunden visar att det finns en kunskapslucka om ämnet i relation till förskolan. Däremot finns det desto mer forskning i relation till skolan. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism och en förklaringsmodell av det svenska majoritetssamhället och ett samhälle med hedersnormer. Resultatet visar att det, utifrån socialsekreterarens profession, finns varningssignaler som förskollärare kan lägga märke till för att upptäcka om ett barn lever i en hederskontext. Resultatet visar även att förskollärarna har erfarenheter av dessa varningssignaler, men att de saknar tillräckligt med kunskap för att koppla dem till hedersproblematiken.

Hedersrelaterade frågor har fått alltmer uppmärksamhet i samhället, dock har debatten kring hederskultur endast fokuserat på kvinnors utsatthet. Studiens syfte är därför att undersöka samt öka kunskapen om mäns utsatthet inom hedersrelaterat våld och förtryck. Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra unga män som har personliga erfarenheter av att leva inom ramarna av hederskultur. Resultatet av studien visar på att ungdomarna känner press på att fylla kraven som familjen och släkten ställer på en för att bli accepterade samt ansedda som hederliga. Ett motstånd resulterar i bestraffning. Följer man inte de normer och regler som existerar i familjen förekommer det konsekvenser. Ungdomarna känner ett tvång över att underkasta sig familjens värderingar för att behålla tryggheten i familjen. De slutsatser vi drar är att män också utsätts för hedersförtryck och våld. De unga männen får dubbla roller som förövare och offer då de med tvång utför kontrollerande handlingar mot kvinnliga familjemedlemmar samtidigt som de själva blir kontrollerade av familj och släkt, vilket försvårar anpassningen av samhällsinsatser för detta dilemma.

Denna kvalitativa studie är baserad på skolkuratorers upplevelse av deras handlingsutrymme kring elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare innehåller studien skolkuratorers upplevelser av hur skolledningen ger stöd och vägledning, i form av riktlinjer, kring dessa ärenden. Studiens val av metod var intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer och en mindre fokusgruppsintervju. Sammanlagt intervjuades sju skolkuratorer som arbetade på gymnasieskolor från tre olika län i Sverige. Resultatet visade att skolkuratorerna upplevde att deras handlingsutrymme var begränsat med anledning av den bristande kunskapen kring hedersproblematik samt organisationens ramverk. Studiens resultat analyserades med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet “byråkratisk autonomi” för att resonera kring den insamlade empirin i koppling till det teoretiska ramverket.

No description available.

Enligt Socialstyrelsen (2020) anses hedersrelaterat våld vara ett allvarligt samhällsproblem i Sverige och enligt bland annat Grzyb (2016) ett socialt problem globalt. En av de särskilt sårbara grupperna som kan utsättas för det hedersrelaterade våldet är hbtqi+-personer (Regeringskansliet, 2021) där denna grupp bland annat kan utsättas för tvångsäktenskap, korrigeringsresor och omvändelseförsök (RFSL, 2018). Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur SARS-CoV-2 pandemin kan ha påverkat en grupp socionomer i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck riktat till hbtqi+-personer samt om det kan finnas kunskaps- och rutinbrister i den aktuella verksamheten. Ytterligare ett syfte är att försöka sammanfoga dessa två komplexa områden och se på vilket sätt man försöker arbeta med detta inom ramen för det sociala arbetet. Informanterna som intervjuades i denna studie representerar sig själva i den verksamhet där de jobbade. Den information som vår studie fick ta del av från informanterna var endast aktuell vid tidpunkten för studien. Tjugotre kommuner i Sverige tillfrågades om att delta i studien varav tre kommuner ville delta och de resterande tjugo kommunerna ville av olika anledningar inte delta eller återkopplade inte angående medverkan. En kvalitativ metod har använts för genomförande av studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre informanter som jobbade med våld där bland annat hedersrelaterat våld riktat till hbtqi+-personer innefattades. Vidare har en tematisk analysmetod tillämpas för analys av insamlat data. I resultatet framkommer det bland annat att pandemins isolering kan ha begränsat hbtqi+-personers rörelsefrihet vilket även kan ha påverkat yrkesverksammas arbete och att verksamheter i Sverige till viss del präglas av kunskap men även till stor del av behov av kunskapsutveckling i hur verksamheterna ska stötta och skydda hbtqi+-personer som kan befinna sig i en hederskontext. En av studiens viktigaste slutsatser är att beakta hur maktordningar samverkar där individer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ytterligare kan vara utsatta om de även tillhör en särskilt sårbar grupp. Samtliga aspekter behöver därmed tas i beaktning vid implementeringar eller åtgärder för att kunna möta den problematik som maktordningarnas samspel kan medföra för yrkesverksammas arbete med denna typ av problematik.

Syftet med studien var att beskriva och analysera socialsekreterares rådande självupplevda kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet var även att beskriva och analysera socialsekreterares definition och uppfattning av problemet, samt vilket behov av vidareutbildning de anser sig ha om hedersrelaterat våld och förtryck. Studien utgår från en induktiv forskningsansats med en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom fem semistrukturerade videointervjuer med socialsekreterare på mottagningsenheter, inom socialtjänstens stöd till barn och familj. Analysmetod som användes för studien var tematisk analys. Teoretiska utgångspunkter för studien var kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv. Studiens resultat visade att intervjupersonernas definitioner av hedersrelaterat våld och förtryck till viss del kunde likna det kulturella perspektivet och när det kom till intervjupersonernas uppfattning av hedersrelaterat våld och förtryck stärktes relationen till det perspektivet ytterligare. Intervjupersonerna tenderade att över lag svara utifrån en icke-komplex uppfattning om problemet, däremot framkom det även till viss del mer komplexa nyanser. Den självupplevda kompetensen på området visade sig vara låg och det framkom ett stort behov av vidareutbildning som dock präglades av tidsmässiga och ekonomiska hinder. Slutsatserna är att det finns både skillnader och likheter mellan socialsekreterares definitioner och uppfattningar där vi kan se att uppfattningar om hedersrelaterat våld och förtryck kan innefatta mer och har en tydligare överensstämmelse med det kulturella perspektivet, samt innefattar mer stereotypiska föreställningar kopplat till sådant som religion och härkomst. Den självupplevda kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck var låg, och stämde in på det vi kunnat återfinna i litteratur, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Behovet av vidareutbildning ansågs vara stort, men kunde hindras av tid och pengar, trots att vi ser att nyttan med utbildning kan överträffa hindren.

The aim of this study is to evaluate schools’ work against honour-related violence and abuse in Sweden, as dictated by the newly introduced curriculum Lgr22. The study focuses on what level of support the school management offers teachers and what additional support teachers request. It also examines what challenges teachers encounter when teaching about this matter and how they overcome these challenges. Interviews with five high school teachers were conducted, and the data was analysed using a qualitative method.The teachers describe a lack of support from their school management. As an example, teachers have not been informed of the changes in the new curriculum regarding this issue, and they are rarely offered any education on the matter. The teachers request further education. When teaching about honour-related violence, respondents worry about inciting racism among students and stigmatising certain students. However, teachers also point out that education on this topic is a good way to counteract racism and the notion that honour-related oppression is an expression of a certain culture or religion. To manage these challenges, when teaching about this subject, teachers commonly refer to Swedish law, human rights, facts, and guidelines from the Swedish national agency for education.

Samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck har växt och blivit en viktig diskussionsfråga inom både media och politik efter att Fadime Sahindal mördades av sin pappa år 2002. Denna händelse anses vara det mest uppmärksammade hedersmordet i Sverige. Än idag finns det människor som inte vet att det förekommer hedersrelaterad våld och förtryck i vårt samhälle eller innebörden av fenomenet. Därför är det även viktigt för oss att upplysa samhället ytterligare med denna uppsats. Det är även viktigt att påpeka att fenomenet har funnits i människans historia långt bak i tiden. Syftet med denna studie är att uppmärksamma samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck samt beskriva hur olika organisationer i Västra Götalands län arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är en kvalitativ studie där material samlas ifrån intervjuer och litteratur. Intervjuerna är från personer som är i nära kontakt med det berörda ämnet och som arbetar i olika organisationer och myndigheter. Denna studie har påvisat att det råder en kunskapsbrist kring hedersrelaterad våld och förtryck bland gräsrotsbyråkraterna samt en brist på resurser och engagemang på nationell nivå. Det framgår även att det är svårt för gräsrotsbyråkraterna att balansera mellan regelverk och empati vilket resulterar i brist på förtroende från de hedersutsatta. Det krävs att regeringen ökar bidragen till myndigheter och organisationer som arbetar med samhällsproblemet och dessutom satsa på att arbeta med förebyggandet av hedersvåldet. För att underlätta jobbet med hedersutsatta bör man ge gräsrotsbyråkrater friheten att bedöma individuellt och inte enbart utifrån regelverk.