Bakgrund Den nu gällande kursplanen för Hem- och konsumentkunskap enligt Lgr11 ersatte 2011 den tidigare kursplanen enligt Lpo94, vilket innebar stora förändringar. Kännedom om de sakfrågor och begrepp och beslut som var centrala vid tillkomsten av kursplanen kan bidra till en bättre förståelse för dess utformning och innehåll.   Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka sakfrågor, begrepp och beslut som har varit centrala i organisationen vid revideringsprocessen av kursplanen i Hem- och konsumentkunskap enligt Lgr11  Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra personer som ingick i revideringsorganisationen SKOLA2011 vid framtagandet av Kursplanen för Hem- och konsumentkunskap enligt Lgr11. Dessa genomfördes med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sex huvudkategorier identifierades. Från resultatet går det att utröna en generell trend vad gäller sakfrågornas natur. Många sakfrågor på ämnesarbetsgruppsnivå i organisationen är kopplade till själva ämnet samt begreppen kunskap i handling/handens kunskap. Sett till organisationen som helhet verkar dock en stor del av sakfrågorna vara kopplade till strukturreformen och dess övergripande mål med ökad tydlighet. Revideringsarbetet har även präglats av en snäv tidsram samt relativt stark politisk styrning. Den nuvarande strukturen på kursplaner är mindre lämplig för processämnen. De sakfrågor som vållat kontrovers kan sägas vara en horisontell målkonflikt och kan kopplas till strukturreformen. Den helomvändning revisionen medförde innebar ett väldigt stort och komplicerat arbete. Slutsats Strukturreformen satte starka ramar och en stor prägel på revideringsarbetet. Reformarbetet påverkades även av snäva tidsramar samt en relativt stark politisk styrning. En framtida revidering bör ges större tidsramar, vilket kräver en större politisk konsensus kring skolfrågor och läroplansutformning. Den nuvarande strukturen på kursplaner är mindre lämplig för processämnen vilket bör beaktas vid framtida revideringar. Framtida revideringar bör även eventuellt ske i mindre steg samt byggas underifrån på beprövad erfarenhet.

Vilken effekt kan teatern ha på ett flerbostadshus? Vilken typ av bostäder blir det, kan det ge något som vi inte ser i bostadsbyggandet idag?

The project examines the concept of "a home" and its significance for humans. How the home relates to the home (bostaden), and what qualities strengthen the feeling of home. The project therefore examines the immeasurable values ​​and qualities that enrich the home and create the conditions for a feeling of home.The French poet Gaston Bachelard connects the spiritual dimensions of a home. Bachelard believes that the Home is something we carry within us in our collective memories of previous homes and important places. It is a collection of muscle memories of movements through the various physical spaces, experienced emotions from events that took place there, memories of smells and sounds. The feeling of home is therefore something individual and where everyone carries a unique life map of experienced rooms / homes / places that color what the feeling of home is. A Home is a symbol of who you have been, who you are now and who you want to be in the future and are strongly connected to your identity. Conclusions from the theoretical part of the project are linked to a practical part of the shape of a single-family house in Nacka. The result is a personal interpretation of what a home can be and what creates a sense of home. A mixture of collective experiences of homes / significant places together with dreams of future homes and what creates a sense of home. / Projektet undersöker begreppet ”ett hem” och dess betydelse för människan. Hur hemmet relaterar till bostaden, och vilka kvaliteter som förstärker hemkänslan. Projektet undersöker därför vilka omätbara värden och kvaliteter som berikar bostaden och skapar förutsättning för hemkänsla. Den franska poeten Gaston Bachelard kopplar samman de själsliga dimensionerna av en bostad. Bachelard menar att Hemmet är något vi bär inom oss i våra samlade minnen av tidigare hem och viktiga platser. Det är en samling av muskelminnen av rörelser genom de olika fysiska rummen, upplevda känslor från händelser som utspelats där, minnen av lukter och ljud. Hemkänsla är därför något individuellt och där alla bär på en unik livskarta av upplevda rum/hem/platser som färgar vad hemkänsla är. Ett Hem är en symbol över vem man varit, vem man är nu och vem man vill bli i framtiden och är starkt kopplad till ens identitet. Slutsatser från den teoretiska delen av projektet kopplas samman med en praktiskt del i form av utformandet av ett enfamiljshus i Nacka. Resultatet blir en personlig tolkning av vad ett hem kan vara och vad som skapar hemkänsla. En blandning av samlade erfarenheter av hem/betydelsefulla platser tillsammans med drömmar om framtida hem och om vad som skapar hemkänsla.

Bakgrund Barn på hem för vård eller boende (HVB-hem) har rätt till individanpassad och näringsrik mat. Forskning har visat att ett antal problem hindrar en god måltidssituation på HVB-hem. Exempelvis beskrivs avsaknad av kunskap för att planera och laga näringsriktiga måltider samt att personalen inte lyssnat till barnens önskemål.  Syfte Syftet var att utveckla ett sex-veckors måltidsschema anpassat till de barnfamiljer som bor på det aktuella HVB-hemmet i denna uppsats. För att måltidsschemat skulle passa det aktuella HVB-hemmet var syftet vidare att studera vilka förutsättningar som fanns för tillagning av måltider.  Metod Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med personal på det aktuella HVB- hemmet. Data transkriberades och analyserades enligt Graneheims och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultat Respondenterna lyfte både gynnsamma och mindre gynnsamma förutsättningar för matlagning. Verksamheten hade en generös matbudget som gjorde det enklare att tillgodose samtliga familjers behov samt god kunskap vad gäller specialkost av olika slag. Däremot upplevde respondenterna att matlagningsmiljön snabbt kunde bli stressig då personalen inte hade en specifik tid avsatt till matlagningen då övriga arbetsuppgifter på verksamheten skulle skötas parallellt. Personalen såg matlagningen som ett viktigt, pedagogiskt tillfälle att rusta upp familjerna inför att klara sig på egen hand i framtiden. Med resultatet som utgångspunkt skapades sedan ett sex veckors måltidsschema till HVB-hemmet.  Slutsats HVB-hemmets förutsättningar för matlagning på HVB-hemmet var i vissa avseenden goda men personalen ställdes även inför flera olika utmaningar. I och med dessa utmaningar är det orimligt att denna yrkesgrupp inte erbjuds någon matlagningsutbildning. Mer forskning krävs för att komma underfund med HVB-hems matlagningsrelaterade förutsättningar.

Folkhälsoproblematiken i Sverige ökar och kosten har en stor betydelse för hälsan. Det är viktigt att ungdomar får kunskaper om vilka livsmedelsval som främjar deras hälsa. Politiker anser att skolan är ett viktigt verktyg i folkhälsoarbetet och att ämnet hem- och konsumentkunskap har ett stort ansvar i att förmedla bra kostvanor. Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers tankar om området hälsa i undervisningen samt hur deras förståelse ser ut kring kostens inverkan på hälsa och prestation. Studien baseras på en enkät bland gymnasieelever i årskurs ett som besvarades under en distanslektion på två olika gymnasieskolor. Data bearbetades och analyserades med hjälp av deskriptiv statistik. Korstabeller och index användes som analytiskt verktyg för att kunna identifiera samband mellan olika variabler. Studien visar att undervisningen i området hälsa skiljer sig åt mellan skolor och att teori och praktik inte alltid följs åt. I studien framgår det att ungdomar har förståelse för att kosten påverkar hälsa och prestation, men de håller inte alltid med om att kunskapen ingått i undervisningen. I diskussionen tar jag upp vilka förutsättningar som kan påverka att undervisningen inte är likvärdig och vad det medför för ungdomars hälsa att teori och praktik inte följs åt. Framtida forskning om lärares tankar om undervisningen i området hälsa skulle ge ett vidare perspektiv och en större förståelse.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att tillgodose personens behov av hjälp och stöd samt att främja livskvalitet. De centrala komponenterna inom den palliativa vården är att ha en helhetssyn på personen, att arbeta med symtomlindring, teamarbete, kommunikation och att ge stöd till närstående. Syftet: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikten inkluderade 18 vetenskapliga originalartiklar. De kvalitativa artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys medan de kvantitativa artiklarna granskades enligt Friberg med en datareduktion. Resultat: Resultatet belyste flera väsentliga delar för att kunna uppnå god palliativ vård för närstående. Det framkom skillnader som sker i relationer och i vardagen. Upplevelser kring stöd beskrevs, både från andra familjemedlemmar och vänner samt från sjukvården. Det beskrevs möten med vårdpersonal där önskningar och förväntningar både blivit tillgodosedda och även upplevelser som varit negativa och inte uppfyllt det som närstående behövt vilket har skapat lidande. Diskussion: Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet diskuterades utifrån begreppen kommunikation, relation och lidande i Travelbees teori. Upplevelserna bekräftades utifrån sjuksköterskans perspektiv som menade att mer tid med varje familj var en stor del för att kunna tillgodose behoven. Slutsats: Sjuksköterskor behövde lägga mer vikt vid att uppmärksamma närstående och deras behov. För att sjuksköterskorna skulle kunna utföra detta krävdes tid och kontinuitet vilket i sin tur skapade möjligheter till att utveckla en relation. Sjuksköterskor behövde hjälpa de närstående att få deras behov tillgodosedda, vilket till stor del kunde utföras genom att informera, finnas som stöd och avlasta närstående. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-24</p>

Sammanfattning  Bakgrund. Bland dagens elever och unga vuxna har det framkommit bristande kunskaper kring hygien. Kunskapsbrister kring hygien kan leda till sjukdom, allergi och en större spridning av virus, vilka i sin tur kan medföra samhällskostnader i form av sjukfrånvaro och sjukhuskostnader. Skolan har en viktig roll att utbilda unga om god hygien. Syfte. Syftet med studien var att undersöka hur sex stycken behöriga lärare i ämnet hem- och konsumentkunskap upplevde undervisning kring hygien.  Metod. För att samla in data använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer, fyra via telefonsamtal och två via personliga möten. Intervjuerna analyserades individuellt följt av gemensam diskussion. Koderna sorterades och sammanställdes under varsin forskningsfråga som omformulerades till forskningsområden och som sedan blev till rubriker i resultatet. Resultat. I resultatet framkom det att lärarna upplevde tidsbrist för det komplexa innehållet som ämnet innefattade. Det centrala innehållet angående hygien upplevdes vagt men området uppfattades ändå viktigt och undervisades återkommande under hela läsåret. Lärarna upplevde större skillnader i attityd och förkunskaper kring hygien mellan elev och elev än beroende på årskurs. Efter genomgång och repetition tog eleverna till sig kunskaper kring hygienrutiner.  Slutsats. Denna studie förstärker bilden av komplexiteten att undervisa om hygien inom ramarna för de få undervisningstimmar som hem- och konsumentkunskap har förfogat. Lärarna i denna studie upplevde även det centrala innehållet i kursplanen aningen vagt och en önskan om utökat syfte efterfrågades. Av arbetet kan man dra slutsatsen att undervisning kring hygien är av högsta vikt och att man genom repetition lär eleverna de grundläggande kunskaperna som behövs för god hygien. På så vis kan man minska smittspridning som både kan drabba på individnivå och påverka samhällsekonomin i form av sjukfrånvaro och sjukhuskostnader. / Abstract Background. It has emerged that pupils and young adults have lack of knowledge about hygiene. Knowledge deficiencies in hygiene can lead to illness, allergies and a greater spread of viruses, which in turn can lead to societal costs in the form of sick leave and hospital costs. The school has an important role in educating young people about good hygiene. Aim. The aim of the study was to examine how six home- and consumer studies teachers experienced teaching about hygiene. Method. We used interviews to collect data, four of them via telephone and two through personal meetings. The interviews were processed with the help of content analysis and led to categories that we discussed and compiled a result on. Results. The result showed that the teachers experienced a lack of time for the complex content that the subject included. The central content regarding hygiene was vaguely perceived, but was still perceived as important and taught regularly throughout the year. The teachers experienced varying prior knowledge among the students but after reviewing and rehearsing, the students aquired knowledge about hygiene routines. Conclusion. This study shows that teachers in home- and consumer studies experienced the complex syllabus quite vague, as previous research confirms. One can also conclude that teaching about hygiene is of the utmost importance and that through repetition the students learn the basic knowledge needed for good hygiene. In this way, the spread of infection that, in addition to affecting the individual level, also can affect the social economy in the form of sick leave and hospital costs, can be reduced.

Bakgrund Frukost anses vara den viktigaste måltiden på dagen och behövs för att fylla på med energi efter en natts sömn. Frukost gynnar elevernas inlärningsförmåga och hjälper dem med koncentrationen fram till lunch. Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning ungdomar i årskurs 8 äter frukost, om det fanns någon skillnad mellan könen och ungdomars inställning till frukost. Metod Studien genomfördes med en webbaserad enkät med 16 frågor i två skolor i södra Sverige under våren 2020. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Enkätsvaren lades in i Excel och SPSS och analyserades med hjälp av Chi-två test, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån bestämdes till p&lt;0,05. Resultat I studien deltog 142 respondenter. Studien visade att nästan hälften (49,3%) åt frukost varje vardag innan de gick till skolan och 6,3% svarade att de aldrig åt frukost. Av killarna var det 54,3% som alltid åt frukost och motsvarande siffra hos tjejerna var 42,6%. Totalt svarade 42,3% av respondenterna att de ansåg att frukost var viktigt för att orka med skoldagen. Av respondenterna svarade 39,4% att de inte tycker att frukost tar onödigt med tid, signifikant fler tjejer än killar tyckte att frukost tar onödigt med tid (p=0,030). Slutsats Endast hälften av ungdomarna äter frukost varje vardag och fler tjejer än killar uppgav att frukost tar onödigt med tid på morgonen. Mindre än hälften av ungdomarna ansåg att frukost är viktigt för att orka med skoldagen. Hem- och konsumentkunskap är ett viktigt ämne och behöver mer undervisningstid för att få möjlighet att ge eleverna den kunskap de behöver för att bygga upp hälsosamma matvanor.

I bakgrunden beskrivs hemodialys i hemmet utifrån ett patientperspektiv med upplevelsen att utföra sin egenvård och behandling i hemmet. Personer som kräver hemodialys har i grunden en njursvikt som gör att njurarna inte kan filtrera bort vätska och slaggprodukter från kroppen. Den vård som beskrivs utgår ifrån en personcentrerad vård med egenvård som grund. Denna vård och behandling ställer höga krav på både personen som ska utföra sin egen behandling och på sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa individens levda erfarenhet med att ha hemodialys i hemmet. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Google Scholar och PsycINFO. Artiklarna var vårdvetenskapliga med en kvalitativ ansats för att besvara syftet. Metoden genomfördes som en litteraturstudie. I resultatet beskrivs personens erfarenhet i tre övergripande teman: Välbefinnande- Hälsa, Frihet- flexibilitet, Trygghet- Säkerhet. I diskussionen diskuteras styrkor och svagheter i studien men även i metoden samt huvudfynden i resultatet.

Syftet med min empiriska studie är att undersöka några elevers och Hem- och konsumenkunskapspedagogersuppfattning om begreppet hållbar utveckling utifrån perspektivet resurshållning.Ser vi till dagens samhälle är de allra flesta medvetna om att det måste till en förändring avvårt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpåverkan på vår jord. I skolan har Hem- ochkonsumentkunskap en stor funktion att fylla, hållbar utveckling och perspektivet resurshållningenär en viktig del. Resurshushållning är enligt kursplanen ett samspel mellan de tre dimensionernai hållbar utveckling. Det är det sociala, ekologiska och ekonomiska inom hållbar utvecklingsom eleverna måste lära sig att få en förståelse. Pedagogerna ska tolka och förankra och läraut för att eleverna ska bli medvetna och få en förståelse. Med denna studie vill jag visa att Hemochkonsumentkunskapspedagogerna bara använder sig av den ekologiska dimensionen av hållbarutvecklingoch resurshållning.Det kommer att finnas ett teoretiskt ramverk som har utgått ifrån det pedagogiska perspektivet,då detta perspektiv genomsyrar vår läroplan. John Dewey utgår från att människan lär för livet.Han menar att människan är i samspel med andra människor som med kunskap skapas och konkretiseras(J.Dewey 2004). I min uppsats analyserar jag det teoretiska begreppet hållbar utvecklingoch ser att perspektivet resurshushållning som är en del av hållbar utveckling är något somständigt pågår i undervisningen. Pedagogerna kommer att beskriva resurshushållning i sin undervisning / The aim of my empirical study is to investigate some students and Home and Consumption Knowledge Teachers perception if begreppet on the concept of sustainable development from the perspective of resource retention. Looking at today's society, most people are aware that it has to change Our behavior is in keeping it still negative environmental impact on our soil. I have school at home and consumer knowledge a great function to fill, sustainable development and the perspective of resource retention is an important part. Resource management is between the three dimensions according to dem I sustainable development. It is social, ecological and economic in sustainable development as students must learn to get an understanding. Educators should interpret and anchor and learn out for the students to become aware and gain an understanding. With this study I want to show Hem-och Consumer science teachers only use the ecological dimension of sustainable development and resource retention.The will be an teoretisk ramme there they have bast then pedagogiske perspektiv,then this perspective permeates our curriculum. John Dewey assumes that man is learning for life.He believes that human beings are in interaction with other people who are created and realized with knowledge (J.Dewey 2004). And see that the perspective of resource management that is part of sustainable development is something like that on going teaching.