Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samtalsledarna upplever den utbildning de fåttsamt vad som påverkar arbetet med att bemöta de ensamkommande ungdomarna i frågor kring sex och samlevnad. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod i form av två fokusgruppsintervjuer. Varje fokusgrupp bestod av tre samtalsledare som hade gått grundutbildningen. Genom att använda rollteorin analyserades den roll som samtalsledarna skulle gå in i. HVB-hemmet sågs som en integrationsarena där målet med verksamheten var att skapa förutsättningar för de ensamkommande barnens sociala integration i samhället. I resultatet framkom att flera faktorer påverkade möjligheterna att genomföra samtalen med ungdomarna. Samtliga personer som gått utbildningen tyckte att de fått mycket nya kunskaper kring ämnet samtidigt som flera av dem uttryckte att de saknade kunskaper i hur man leder ett samtal i grupp. Flera av samtalsledarna uttrycker en osäkerhet kring vad samtalsledarrollen innebär vilket kopplas till vad rollteorin beskriver som en rollförvirring. Språket och användningen av tolk ansågs som ett hinder, vilket gjorde att de flesta samtalen genomfördes med de ungdomar som kunde det svenska språket så att tolk kunde undvikas. Den nuvarande situationen med ett stort antal ensamkommande ungdomar påverkade också möjligheterna att genomföra samtalen då fokus framförallt låg på att få vardagen att gå ihop. / The aim of the study was to examine how the discussion leaders experienced the education that they have received, and what influences the work to respond to the unaccompanied youth in their questions about sex and relationships. In order to achieve the aim of the study, a qualitative approach was used in the form of two focus group interviews. Each focus group consisted of three discussion leaders who had passed basic training. The role that the discussion leaders would enter was analyzed by using the role theory. The residential homeswere seen as integration arenas where the goal of the agency was to create conditions for unaccompanied children's social integration into society. In the result it emerged that several factors affected the possibilities of implementing the conversation with the unaccompanied youths. All persons who received the education felt that they received much new knowledge about the subject while several of them expressed that they lacked knowledge of how to lead a conversation in groups. Several of the discussion leaders expressed uncertainty about what their role as discussion leader means, this was connect to what the role theory describes as a role confusion. The language and the use of an interpreter were considered as an obstacle, which meant that most of the conversations were conducted with the youths who could speak Swedish so that the interpreter could be avoided. The current situation with a large number ofunaccompanied young people also affected the possibilities of conversations as the focus mainly was to cope with the everyday life. / SESAM

Bakgrund: Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning kommer att utveckla cancer, varav ungefär 50 procent beräknas tillfriskna. Att drabbas av en cancerdiagnos med dödlig utgång vänder ofta upp och ner på tillvaron och ställer stora krav på omgivningen. Stöd och trygghet från anhöriga och vårdpersonal är därför centralt för den drabbade. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelse av sen palliativ vård i hemmet vid cancerdiagnos. Metod: En litteraturöversikt har gjorts inom området för att få en fördjupad kunskap kring det valda ämnet. Resultat: Trots psykiska och fysiska påfrestningar valde många familjemedlemmar att bli anhörigvårdare. De ville ge tillbaka den kärlek och omtanke som de en gång fått från den döende. En önskan att få dö hemma fanns ofta vilket medförde stora krav på omgivningen. Vardagliga rutiner och andra sociala och ekonomiska aspekter föll samman. Stöd, information och kunskap blev därför betydelsefullt för att som familj kunna klara av att vara en del av vårdandet. Slutsats: Vård i livets slutskede i hemmet ställer stora krav på anhöriga. En välfungerande organisation underlättar för närstående och ökar chansen för välbefinnande hos familjen. / Background: Approximately one-third of Sweden's population will develop cancer and about 50 percent of these will recover from it. To suffer from a cancer diagnosis with a fatal outcome often turns life upside-down and makes big demands on the family and on the environment. Support and safety from relatives and nursing staff is therefore important to the dying patient. Aim: To describe relatives experience of late palliative care at home in cancer diagnosis. Method: A literature review has been done to get at deeper knowledge about the chosen subject. Results: Despite the mental and physical stresses many family members chose to become caregivers. They wanted to give back the love and concern that they once received from their loved one. A wish to die at home was often resulted in demands on the environment. Everyday routines and other social and economic aspects fell apart. Support, information and knowledge were therefore important for the family to be able to be part of the care process. Conclusion: End of life care in the home makes great demands on families. A well-functioning organization facilitates for the relatives and increases the chance for the well-being of the family.

<p>Author: Maria Gustafsson and Sofie Ingström</p><p>Title: ”Ett medlevarskap det är något alltså, något alltså jättespeciellt” - En studie om hur ett behandlingshem kan påverka anknytningsmönster.</p><p>Keywords: relationships, attachment, home of treatment for youth, youth, significant others, trust.</p><p>In our essay we had an aim to see how Hassela, Gotland affected the youths who lived there. We wanted to know if they had a secure or insecure attachment to their parents and if the attachment was affected after a time at Hassela. We were interested in what kind of attachment figures they had before they came to Hassela, Gotland and how they looked at themselves and others before they came there and if that had been changed.</p><p>We used a qualitative method and we did ten interviews with youths who had been at Hassela, Gotland eight months or longer. We based our analysis on the attachment theory. We also used a theory about significant others. All of the youths in our interviews had some kind of insecure attachment to one or both of their parents before they arrived to Hassela, Gotland. Everyone had a problem in trusting grown-ups and forming relationships. A majority of the youths had been changed in some way. After the visit many youths were able to trust people, which probably made it easier for them to form good and healthy relationships in the future. Some of the youths had not changed as much as others, and were still trying to find out how to form real relationships and how to trust people.</p>

Syftet är att undersöka hur personal arbetar med samverkan och hur vårdnadshavare i förskolans verksamhet  beskriver samverkan mellan hem och förskola i mångkulturella verksamheter. I förskolans läroplan (Lpfö98/2010) står det att förskolan ska ge vårdnadshavare delaktighet och inflytande i samspel med den individuella familjens behov. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat personal och vårdnadshavare vad de tycker är betydelsefullt för en god samverkan. Undersökningen har genomförts med hjälp av medvetna öppna frågor följt av följdfrågor. Resultaten har jämförts mellan personal och vårdnadshavare för att undersöka respektives perspektiv på samverkan. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av personal och vårdnadshavare har en klar bild av vad samverkan är för dem och gav under intervjuerna intressanta förslag på olika samverkansformer. I resultatet framkom det att den övergripande samverkansformen var den dagliga kontakten som verkade vara den mest uppskattade samverkansformen mellan hem och förskola. Undersökningen syftar till att kunna bidra till en praktisk kunskapsproduktion för personer som arbetar och vistas i en mångkulturell verksamhet. / The purpose of the study is to investigate how staff works with collaboration and how the caretakers describe the interaction between home and preschool on three multicultural activities. The purpose and research question is to find out how staff and caretakers relate to collaboration work in preschool. According to the revised curriculum (Lpfö98/2010) the pre-school should provide caretakers involvement and influence in interaction with the individual family needs. We have through qualitative interviews asked staff and caretakers what they think is important for a good collaboration. The survey was conducted by means of conscious open-ended questions followed by supplementary questions. The results between staff and caretakers have been compared to take part of both staff and caretakers perspectives on collaboration. The results of the survey show that the majority of staff and caretakers have a clear picture of what collaboration is for them and gave during the interviews interesting proposals on forms of collaboration and what it means for them. The result showed that the overall form of cooperation was the daily contact that proved to be the most valued form of cooperation between home and preschool. Participants in the survey said that the daily contact was the most important because it was seen as a quick and easy way to be able to both give and receive information on the individual child's stay in preschool. The study aims to contribute to a practical knowledge production for people who work and participate in the multicultural activities. / <p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p>

Syftet med denna studie är att belysa vårdnadshavares syn på förskoleverksamheten. Min förhoppning är att genom detta bidra till en ökad förståelse för förskolebarnens vårdnadshavare och därmed främja en god samverkan mellan förskola och hem.  För att nå syftet och få svar på studiens frågeställningar användes inslag av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbenkät och intervjuer. I webbenkäten som främst rörde vårdnadshavares attityder till förskolans läroplan deltog 71 vårdnadshavare och i de semistrukturerade intervjuer som främst fokuserade på samverkan, erfarenheter och läroplan intervjuades två vårdnadshavare. Svaren från webbenkät och intervjuer analyserades och det relevanta för syftet sammanfattades sedan i resultatet. Resultatet visar på att det rådde skiftande attityder till läroplanen och dess mål, där läroplanskategorier som normer och värden samt barns inflytande mötte fler positiva attityder än barns utveckling och lärande. Även de förväntningar som vårdnadshavare hade på förskoleverksamheten var varierande, en tanke om att ”barn ska få vara barn” och att det är viktigt att de får ”bara leka också” förekom dock hos flera av respondenterna. Angående samverkan med förskolan är respondenterna i undersökningen relativt nöjda med den samverkan som finns och den information de får via olika sorters kommunikation, hos en respondent finns det dock en vilja av att vilja veta mer om förskoleverksamheten, något som förskolan inte vet om.

I denna uppsats studeras och diskuteras 474 insändare i tidningen Ute och Hemma, skrivna till sjömän av deras anhöriga under andra världskriget. Insändarna är ett intressant exempel på ett offentligt forum, där textförfattarna var tvungen att förhålla sig till en större läsarskara än bara den direkta adressaten, men utgör också ett material ur vilket man kan teckna en bild av Sverige under perioden. Värdet i den situationsbaserade gemenskapen löper som en röd tråd genom insändarnas berättelser, värdet i kamratskapet på havet framgår lika tydligt som solidariteten inom de hemmavarandes sociala nätverk. De hemmavarandes relation till tid diskuteras också, i insändarna görs den till någonting materiellt, ett objekt att konkret förhålla sig till. Fotografiets materialitet framstår också som en värdefull resurs för de hemmavarande som bland annat ser det som en ställföreträdare för den utreste sjömannen och genom dess autenticitet manifesteras familjeenheten med hjälp av fotografiet. Även könsreglerade skillnader, såsom synen på kvinnans respektive mannens arbete samt väntan, synliggörs i insändarna. Kvinnans ansträngningar kategoriseras inte som arbete i texterna, samtidigt som mannens väntan inte diskuteras eller syns på samma sätt som kvinnans. Slutligen diskuteras krigets närvaro i insändarna, då med ordet ”krig” som exempel. Ordet förekommer inte förrän krigets slut varför det tycks vara ett slags språkligt tabu trots att konsekvenser av det – torpederingar, ransoneringar och insändarna i sig själva – är en ständigt närvarande och omtalad faktor i texterna. Insändarna blev därför en kanal för de hemmavarande genom vilken de kunde övervinna den rumsliga distansen och återknyta familjen och visar sig samtidigt vara ett givande källmaterial för historiska studier då det återger de hemmavarandes röster och berättelser från ett förstahandsperspektiv.

The purpose of this study has been to identify how the work is conducted in five municipal homes for care and accommodation for unaccompanied refugee youths. Five qualitative semi-structured interviews were conducted with six respondents who work as staff in the youth accommodation for unaccompanied refugee youths. The results were analyzed based on Maslow’s hierarchy of needs. The results showed a spread among the youths where some had difficulties with the most basic needs such as eating and sleeping, while other young people had worked their way up in the hierarchy and were on the top of the stairs working for self-actualization. / Syftet med den här studien har varit att kartlägga hur arbetet ser ut på fem kommunala hem för vård och boende för ensamkommande flyktingungdomar. Fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex respondenter som arbetar som personal på ungdomsboenden för ensamkommande flyktingungdomar. Resultatet analyserades med utgångspunkt i Maslows behovstrappa. Resultatet visade en spridning bland ungdomarna där en del har svårigheter med de mest grundläggande behoven såsom matintag och sömn, medan andra ungdomar har arbetat sig upp till behovstrappans högsta punkt och arbetar för självförverkligande.

Syftet med studien är att analysera hur de professionella på HVB-hem och skola beskriver samverkan mellan myndigheter gällande integration av ensamkommande barn i samhället. Studien är kvalitativ där sex intervjuer har genomförts. Tre stycken intervjuer gjordes på tre olika skolor och tre olika HVB-hem. Resultatet som framgår analyseras med hjälp av en tematisk analysmetod där resultatet delas in i olika huvudteman och underteman. Resultatet visar att samverkan mellan de involverade myndigheterna i stora drag fungerar bra men att det fortfarande finns negativa aspekter att jobba med. De ensamkommande barnen är i behov att känna sig välkomna för att en god integration skall ske. Studiens slutsats visar bland annat att en gynnsam integration inte endast innefattar en bra samverkansprocess mellan tidigare nämna aktörer. Informanterna menar att det har också att göra med att hela kommunen, alla dess medborgare, föreningar och ideella föreningar måste vara delaktiga för att generera en framgångsrik integration.

The purpose of this study is to understand the collaboration between the head of unit, coordinators and accommodation supervisors in a residential care homes for children. It also aims to critically analyze how the staff experience the effects of an increased workload which caused the organization to the reorganize. This requires good interaction between the different functions in the organization which is the primary focus of this study. The study analyzes how the reorganization affects collaboration between the professions and examines what effect the organizations’ different functions have on collaboration. The coordinator has a new function in the organization and that involves a new condition that needs to be emphasized. The study is based on seven semi-structured interviews. Theories that have been the basis for the analysis is Lipskys theories of street-level bureaucracy and discretion as well as interaction based on i.a. Danemarks theories. The result of the essay shows that the professions are effected by the increased work overload. They therefor request clearness in their function and role in the organization. Simply the time is not enough and major difficulties occur for the personal to handle the lodge and at the same time have time for the children living there. The reorganization is also an effect of the collaboration between the professions.

Inledning Studien handlar om att diffusa riktlinjer och motstridig forskning kring läxor kan leda till skilda attityder till matematikläxor hos lärare, elever och vårdnadshavare. De skilda attityderna kan i sin tur bidra till minskad likvärdighet för eleverna.Syfte Studien syftar till att ta reda på om det finns skilda attityder till matematikläxor hos de tre grupperna lärare, elever, vårdnadshavare och om det finns eventuella samband mellan attityder och faktorer som grupp, kön, ålder, utbildningsnivå och skolklass.Metod För att ta reda på om det finns skilda attityder till matematikläxor hos de olika grupperna lärare, vårdnadshavare och elever används kvantitativ forskningsmetod och enkät som verktyg för datainsamling. Metoden ger studien ett större antal respondenter och därmed ökar möjligheterna till ett bredare underlag.Resultat Resultatet visar att majoriteten av lärare, elever och vårdnadshavare är positivt inställda till matematikläxor men att det finns skillnader i attityderna. Det finns också samband mellan de skilda attityderna beroende på kön, ålder, utbildningsnivå och skolklass. Skillnaderna bidrar till svårigheter i utförandet av matematikläxan för framför allt vårdnadshavare och elever och därmed minskad likvärdighet.