Idag använder sig marknadsförare och företag av relationsmarknadsföring i allt störreutsträckning. Målet med relationsmarknadsföring är att skapa en långvarig relation och fålojala kunder som företaget sedan kan erbjuda en rad olika produkter och tjänster baserade påkundernas personliga preferenser. Ett vanligt sätt bland företagen att skapa denna relation medkunderna är användningen av en lojalitetsstrategi som i sin tur oftast innefattar någon form avlojalitetsprogram. En lojalitetsstrategi kan utformas på många olika sätt, i denna studie har viframförallt undersökt hur man kan skapa kundlojalitet med hjälp av dagens digitalakommunikationsteknik.Syftet med uppsatsen var således att identifiera framgångsfaktorer vid skapandet avkundlojalitet inom möbelbranschen, där digitala kommunikationskanaler ska vara det främstaverktyget. Den framtagna informationen är sedan tänkt att användas av Halens Hem ochMöbelavdelning. Uppsatsen har ett hermeneutiskt förhållningssätt och den är av denkvantitativa typen.Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av en webbenkät och omfattade totalt368 respondenter, vilket gav oss en svarsfrekvens på nästan 4 procent. Resultatet avenkätundersökningen tillsammans med den teoretiska referensramen har sedan legat till grundför analysen och slutresultatet av uppsatsen. Efter tolkning av resultatet har vi sedan kommitfram till ett antal framgångsfaktorer som vi rekommenderar Halens Hem och Möbelavdelningatt genomföra.De rekommendationer som våra slutsatser har lett till innefattar aspekter som vilken primärkommunikationskanal företaget bör använda sig av, vad man ska fokusera på vid etteventuellt lojalitetsprogram, hur återköpsfrekvensen kan ökas, samt hur man på ett bättre sättkan integrera sociala medier i sin kommunikation med kunderna. Våra rekommendationerinnehåller även tips kring eventuella funktioner som företaget bör fundera över att lägga till,till sin nuvarande hemsida.

Att varje dödsfall gör ett bestående intryck på de efterlevande är ett återkommandefaktum för de som vårdar patienter palliativt. Palliativ vård i hemmet är en vårdformsom ökar i omfattning och som bygger på en samverkan av flera yrkeskategorier i olikaorganisationsformer. Professionell vård i hemmet vid livets slut utifrån ettlivsvärldsperspektiv avser att lindra patientens lidande och istället uppnå optimaltvälbefinnande för patienten och de närstående. Då det är en vård som ställer krav påsjuksköterskors förmåga att medvetet samordna och tillämpa olika kunskaper inomomvårdnad, är det viktigt att urskilja vilka faktorer som är av betydelse för patientensupplevelse av att vårdas palliativt i hemmet. Syftet med detta arbete är att belysafaktorer av betydelse för patienters upplevelse av palliativ vård i det egna hemmet.Studien baseras på en litteraturstudie, där Evans (2003) modell används för att analyseraåtta kvalitativa artiklar som återfanns i databaserna Cinahl, MedLine och PubMed.Analysen gav upphov till två huvudteman; lidande respektive välbefinnande. Vidareutgjorde fem motsatspar tio subteman i resultatet. Där återfanns kontroll visavimaktlöshet, hopp kontra hopplöshet, oberoende och valmöjligheter gentemot beroendeoch slutligen begreppen relation och vårdkvalitet som båda kunde återfinnas såväl vidlidande som vid välbefinnande. Resultatet belyser att välbefinnande och lidandeförekommer var för sig men ofta också samtidigt. I arbetet med att individanpassavården innebär det att det finns tyst kunskap i en stor variation av parametrar, tankar,känslor och människor som behöver synliggöras för att det ska bli en god palliativ vård.Vi konstaterar att det alltid finns något att göra för att främja den här patientgruppensvälbefinnande. / Program: Fristående kurs

Storytelling är en het trend inom marknadsföringen just nu och diskuteras i diverse olika medier. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur företagen använder sig av storytelling i sina reklamkampanjer. Baserat på teori om berättarteknik har det utformats en analysmodell för storytelling inom reklamfilm. Analys har genomförts genom att studera ICAs, Tele2s och Com hems reklamkampanjer och jämföra deras struktur med analysmodellen. Reklamkampanjerna har även jämförts med fem steg som är grundläggande för att en berättelse ska klassas som storytelling. Studien har visat att företagen använder sig av storytelling, fast på olika sätt och mer eller mindre. ICA och Tele2 kvalificerar sig som storytelling, då deras struktur överrensstämmer mest med strukturen för berättarteknik. Com hem däremot saknar vissa strukturella beståndsdelar som krävs för att man ska kunna klassas som storytelling.

Ambitionen med denna studie har varit att undersöka förekomsten av hot och våld mot socionomer verksamma inom HVB-hem och den enskilda socionomens uppfattning om vad hot och våld är. Samtidigt har vi velat synliggöra vem som bär ansvaret för uppkomsten av hot och våld, enligt den enskilda socionomen, samt vilka behov den enskilde socionomen anser sig behöva för att kunna hantera detta. Sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts i denna studie, med socionomer verksamma inom HVB-hem. Det insamlade empiriska materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom området och två teoretiska perspektiv har också bidragit till grunden för tolkning och analys av resultatet från studien. Studiens resultat påvisar att det finns flera faktorer som påverkar den enskilda socionomens, som är verksam inom HVB-hem, uppfattning om hot och våld. Faktorer som; kunskap om ämnet, tidigare erfarenheter och hög tolerans, resulterar i en snäv definition. En definition som bidrar till att hot och våld normaliseras. Utbildning och en enhetlighet är viktig och positiva faktorer i arbetet med att förebygga och hantera hot och våld. Ytterligare forskning inom ämnet skulle ge bättre förutsättningar i arbetet med att stävja detta problem gällande hot och våld. / <p>2019-02-19</p>

Sugardejting inbegriper organiserad dejting där äldre personer ersätter unga för romantiskt umgänge genom pengar eller gåvor. I Sverige har fenomenet uppmärksammats på senare år och polisen jämställer förfarandet med prostitution då de uppger att sex är en del i byteshandeln. Enligt forskning rörande liknande fenomen beskrivs kontakt med socialtjänst, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utanförskap som riskfaktorer för erfarenheter av sex mot ersättning. Unga placerade vid hem för vård och boende uppfyller inte sällan de ovan nämnda riskfaktorerna, varför det är intressant att undersöka anställdas förståelse om fenomenet. Studien syftar till att undersöka förståelsen för sugardejting hos anställda vid dessa boenden. Beskrivningen av vad sugardejting är varierar beroende på avsändare, varför en socialkonstruktionistisk ansats användes för att nå kunskap om vilken konstruktion de anställda likställer sugardejting med samt intersektionalitet för att analysera hur de anställda föreställer sig sugarbabyn. Kvalitativa intervjuer med sex intervjupersoner från två boenden i Uppsala län genomfördes. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visar att fenomenet sugardejting i sig inte var vidare känt hos personalen, även om mekanismerna i stor utsträckning återfanns i tidigare erfarenheter. Förståelsen för sugardejting antogs av intervjupersonerna vara svag hos de unga boende, deras utsatthet antogs förstärkas genom könstillhörighet, funktion och klass. Information om sugardejting förstärkte personalens oro kring de ungas möjliga bristande förmåga i att genomskåda hur fenomenet presenteras kommersiellt samt risk att relativisera förfarandet. Inget systematiskt arbete fanns implementerat på HVB hemmen för att upptäcka sugardejting. De unga själva förväntades initiera samtal om sex, relationer och eventuella problem rörande detsamma. Samtidigt uppgav personalen att de unga troligen inte förstod riskerna med, och möjliga konsekvenser av, sugardejting. Samtliga av de intervjuade efterfrågade ökad kunskap i ämnet.

<p>Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov. Det låter fantastiskt men verkligheten visar ofta att detta är ett uppdrag som är svårt att genomföra och ett samhälleligt krav som kan vara svårt att uppfylla. Hur upplever eleverna på individuella programmet att deras grundskoletid har varit?</p>

<p>Antal ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige har kraftigt ökat de senaste åren. Migrationsverket har tidigare haft hela ansvaret för mottagande av ensamkommande asylsökande barn, men sedan en lagändring 2006 ansvarar kommunerna nu för omhändertagande och boende. I landets olika kommuner som valt att ta emot ensamkommande asylsökande barn skiljer sig boendet åt, vissa kommuner erbjuder plats i familjehem och andra på HVB-hem. Studien har undersökt beslutsgång och beslutsgrunder vid val av boendeform i tre utvalda kommuner. Studiens fokus var på om Sveriges historiska erfarenheter med finska och judiska krigsbarn under andra världskriget tagits hänsyn till, vad nuvarande forskning säger och om kommunernas tidigare erfarenheter påverkade vid kommunernas beslut. Studien genomfördes explorativt samt jämförande och informationsinsamlig skedde via kvalitativa intervjuer med kommunrepresentanter. Kommunernas olika val av boende fungerade och stämde till viss del överens med vad aktuell forskning visade och i beslutsprocesserna har det inte tagits hänsyn till relevanta historiska erfarenheter. Studien visade att det krävs mer evidensbaserad kunskap för hur olika placeringar påverkar ensamkommande asylsökande barn.</p>

<p>Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod. Det finns framförallt tre principer som enligt ett flertal metaanalyser kännetecknar de mest effektiva behandlingarna, nämligen riskprincipen, behovsprincipen och responsivitetsprincipen. Utifrån dessa forskningsresultat har vi utformat frågor som kan svara på hur HVB-hemmens behandlingsmodeller förhåller sig till de riktlinjer som forskarna konstaterat. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med föreståndare för de olika HVB-hemmen. I analysen finner vi att behandlingshemmen använder KBT-baserade metoder på olika sätt och enligt vår tolkning anpassar inget av de fyra HVB-hemmen behandlingen efter riktlinjerna för effektiv behandling i någon högre utsträckning. Enligt den forskning som vi tagit del av så är personalens utbildning helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir. Utbildningsnivån på de behandlingshem som omfattas av studien uppfyller inte den nivå som enligt ett flertal forskare är erforderlig för att kunna bedriva ändamålsenlig behandling. I diskussionen frågar vi oss bland annat hur viktig metoden egentligen är för behandlingens resultat.</p>

<p>Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift. Undersökningen av författarnas titlar har visat att de som kom till tals i Barn utgjordes till en stor del av professionella. Föräldrarna är inte synliga och slutsatsen som dras är att Barn inte utgör något undantag från den allmänna synen på föräldrarna och att den därför ej kan betraktas som en verklig representant för dessa.</p>

<p>Detta examensarbete beskriver föräldrasamverkan i olika aspekter och skrevs med anledning av att jag inte anser att jag har fått så mycket kunskap om detta ämne under min lärarutbildning. Dess syfte är att undersöka hur kontakten ser ut mellan hem och skola, vilka samverkansformer som förekommer på högstadiet och de lägre stadierna och om föräldrakontakten skiljer sig mellan dessa stadier. Ytterligare syften har varit att utröna om samverkan med föräldrar och föräldrars engagemang påverkar skolverksamheten och förbereda mig som blivande lärare inför framtida föräldrakontakt genom att få inblick i olika samverkansformer. Studiens resultat visar att de föräldrasamverkansformer som är vanligast förekommande på både högstadiet och de lägre stadierna är föräldramöte, utvecklingssamtal, skriftliga kontakter och telefonkontakt. Föräldrasamverkan och föräldrars engagemang påverkar tveklöst skolverksamheten och kontakten mellan hem och skola skiljer sig mellan högstadiet och de lägre stadierna genom att den på högstadiet är mindre och mer formell. Det är av stor vikt att tidigt involvera föräldrarna i skolverksamheten och skapa förtroende mellan skolan/läraren och föräldrarna. Dessa resultat har jag kommit fram till efter att jag har studerat relevant litteratur och genomfört sex intervjuer med lärare.</p>