61 |
Palliativ vård i hemmet- Sjuksköterskors erfarenheterGhaznavi, Zia, Heidari, Hamid January 2022 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård är för människor i alla åldrar som lider av en allvarlig sjukdom eller befinner sig i livets slutskede. Syftet med palliativ vård är att möta patienters fysiska, psykiska och sociala behov. Palliativ vårdbygger på fyra hörnstenar symtomlindring, samarbete mellan olika professioner, kommunikation och närståendestöd. Många palliativa patienter föredrar att vårdas i hemmet för att det känns tryggare i stället för på sjukhus. Sjuksköterskan har ansvar för att främja livskvalité och att stödja både palliativa patienter och deras närstående.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i patientens hem. Metod: En icke- systematisk litteraturstudie gjordes. Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativa design hämtades från Cinahl och PubMed för att svara på studiens syfte. Artiklarna analyserades utifrån integrerad innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i följande sex kategorier. samverkans betydelse, fungerande och icke fungerande vårdrelationer, etiska utmaningar, medkänsla och resursernas betydelse.Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att teamarbete var viktigt för att möta patienter och patienters anhörigas behov. Etiska utmaningar i patienters hem förhindrade patienter att få det stöd och hjälp de behövde. Sjuksköterskor behövde etablera relationer med patienter och anhöriga för effektiv vård. Föratt etablera en relation krävdes tillit, tid och uppmärksamhet.
|
62 |
Inkludering i hem- och konsumentkunskap : Upplevelser av undervisningen bland elever med födoämnesöverkänslighetNorberg, Lina January 2022 (has links)
ABSTRACT Background There are both psychosocial and physical aspects that strengthen thefeeling of exclusion for students with food hypersensitivity, which in turn can affectlearning negatively. Students have the right to receive the support they need in school todevelop knowledge, regardless of needs and conditions. Objective The aim of the study was to examine how students with food hypersensitivityexperienced inclusion in home and consumer studies. Method Qualitative interviews were conducted with five students who had currentexperience of teaching in Home and Consumer Studies and were in need of special dietsdue to food hypersensitivity in some form. The interviews were analyzed using contentanalysis. The frame factor theory and the accessibility model were used as a startingpoint for the analysis. Results The first feeling described by all students was positive, later difficulties alsoemerged. They felt to some extent included in the subject but wanted more commitmentfrom the teachers and that alternative foods always should be available. Conclusion The students had at occasions been excluded from the teaching due to theirfood hypersensitivity. It could be due to the lack of alternatives, resistance to adaptionfrom classmates or due to fram factors such as the design of the classroom. The studentsexperienced a lack of knowledge about food hypersensitivity among teachers and otherstudents, which they assumed was the reason for the condescending comments andresistance to adaption that could occur. The perceived exclusion risks in the long runhaving consequenses on the students’ learning, but through increased knowledge amongthe teachers the experience of exclusion among students with food hypersensitivitycould be reduced. All students have the right to education and since the subject isappreciated by most students, there are good conditions for increasing accessibility andparticipation for all students through simple measures.
|
63 |
Det goda hemmet i välfärdssverige 1930-1943 : En studie om fosterhem och fosterbarn i Karlstad stad åren 1930-1943 / : A study on foster homes and foster children in the city of Karlstad in the years1930-1943Eriksson, Louise January 2023 (has links)
Abstract The essay aims to investigate what was considered a good home during welfare Sweden, starting fromKarlstad's child care activities concerning foster homes and foster children 1930–1943. As well asexamining the discourses and practices the child welfare board uses in their inspections of foster homes.The study is qualitative with quantitative elements in the scope of the material and the appendices foundafter the list of sources and literature. Furthermore, the essay answers questions about how the good homewas defined by the child care board? Who applied to become foster parents and how were the homesdescribed in the applications? On what grounds were the decisions about foster care placements made?Furthermore, the source material has been analyzed with Helena Bergman's welfare state theory, as wellas Ann-Sofie Bergman's interpretation of practice and discourse as theory. The background to the studylies in the construction of public housing which was current during the 1930s. Furthermore, how normsand ideals governed the child care board's work regarding foster home placements in the years 1930 –1943. The analysis of the source material shows how the child care board issued various financial grantsto foster homes as well as child care allowances. In inspections that were carried out, the child care boardchecked the suitability of the home in terms of how the foster family lived, whether the home was cleanand tidy, and whether the foster child managed his schooling and any work duties. In the aspect ofsuitability, the child care board considered that old or sick foster parents were not suitable. Based on thesource material about registered foster homes, the demands on children that foster parents had can be seen,which could vary in age and gender. A discernible pattern is that all foster parents wanted foster childrenwho were mostly boys in their early teens, who could help work.In conclusion, some children were in demand and some children were not, foster parents above all wantedhealthy and easy-to-raise children. The Child Care Board worked to counteract overcrowding and promotehealth in foster homes. An ideal foster home was a foster home in the countryside, where the foster childrenhad access to fresh air and light. During the first half of the 20th century, the Child Welfare Boardincreasingly became a political arena, where social policy reforms were applied to a greater extent, in theform of social reforms such as grants and action for the child's right to care. However, it was delicateregarding what was actually in the best interest of the child and the best of society, the ideal of childhoodsaid that the child should have caring parents and the right to play, in several foster homes foster childrenhad to act as labor for the benefit of the foster parents. Those who were considered difficult to place infoster homes, because of their origin or behavior, were sent to orphanages. Keyword: foster home, foster child, welfare, good home.
|
64 |
Sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vårdtill äldre i hemmet. : En litteraturöversiktHarlén, Ylwa, Johnsson, Linda January 2022 (has links)
BakgrundHemmet är viktigt för äldre personers hälsa och självständighet. Palliativ vård innebär enhelhetssyn genom att stödja individen vid obotlig sjukdom när livet närmar sig slutetgenom största möjliga välbefinnande och livskvalité. Den äldre befolkningen ökar och fleräldre med komplexa vårdbehov behöver palliativ vård i hemmen. Det innebär stora kravpå sjuksköterskorna som arbetar med de äldre.SyfteAtt beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge palliativ vård till äldre i hemmet.MetodEn litteraturöversikt som grundar sig på 14 kvalitativa artiklar och 2 kvantitativa artiklar.Sökningar gjordes i Cinahl, PubMed, BMJ och Wiley. Avgränsningar för artiklarna är attde skall vara publicerade inom 10 år, urvalsgruppens ålder över 65 år, att artiklarna skallvara skrivna på engelska och peer reviewed.ResultatSjuksköterskornas erfarenheter delades in i 2 huvudkategorier vilka var: Samarbete ochstöd, Professionellt perspektiv, samt 8 underkategorier vilka var: Problem i samarbete,Svåra beslut i arbetet, Brist på resurser, Behov av stöd, Kunskap och erfarenhet, Stress iarbetsmiljön, Stöd från ledningen och Professionell tillfredsställelse.SlutsatsErfarenheterna från sjuksköterskorna var ökad stress och att det fanns många brister isamarbete, resurser, kunskap samt stöd från ledningen. Det fanns också svårigheter ochbehov av stöd i arbetet med att vårda de äldre palliativa patienterna. När allt fungerade braupplevde sjuksköterskorna en tillfredsställelse i sitt arbete.
|
65 |
Skola+Hem= SantIngvarsson, Carola, Kristoffersson, Anna January 2009 (has links)
Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det både ur pedagog- respektive föräldraperspektiv. Finns det ett väl fungerande samarbete eller är det något man vill förändra? Vi ville också ta reda på om föräldrars och pedagogers bild stämmer överens om hur samarbete kan gå till och om man är beredd att mötas med tillgång och efterfrågan.Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori bygger på att det är samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som påverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna såsom hemmet och skolan är beroende av varandra och hänger ihop därför är det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation. Enligt den sociokulturella teorin så sker lärandet i interaktion med andra. Föräldrar och andra vuxna bör därför ses som en tillgång i barnets lärandeprocess i skolans värld.De metoder som vi valt att använda oss av är intervjuer i kontakten med pedagogerna och utskick av enkäter till föräldrarna.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att både pedagoger och föräldrar är nöjda med samarbetet i dag. Dock är man beredd att förändra och utöka kontakterna från båda parter om det är till förmån för de inblandade. Samarbetet sker på många olika sätt idag och det finns en vilja från pedagoger att involvera föräldrarna mer i undervisningen och föräldrarna är beredda delge sina erfarenheter. / The aim with this survey has been to get to know how collaboration sees out today average homes and school. We have selected to see it both from pedagogue - respective parent’s perspective. Is the surely operational cooperation or is it something they want to change? We wanted also to know about parents' and pedagogues picture agrees agreed about how cooperation seems to work and if one is ready to meet with access and demand. Bronfenbrenners development ecological theory builds on that it is the ensemble between the different environments around the child that influences how and to what child to be developed. The different environments as the home and the school are interdependent and hangs together therefore it is important that these can play well together with each other and have an operational relationship. According to it sociocultural the theory so happens learning in interaction with others. Parents and others adult should therefore be seen as an access in the child's faith spirit process in the school’s world. The methods that we chosen to use us of is interviews in the contact with pedagogues and dispatches of questionnaires to the parents. To sum up, we can establish that both pedagogues and parents are pleased with the cooperation today. However, one is ready to change and to increase the contacts from both parties if it is to benefit for they involved. The cooperation happens on many different ways today and there be a will from pedagogues to involve the parents more in the education and the parents is ready notify their experiences.
|
66 |
Överensstämmer lärarnas föräldrasamverkan med föräldrarnas förväntningarMöller, Jennie, Andersson, Jenny January 2009 (has links)
Vårt syfte med detta examensarbete är att se om lärarnas föräldrasamverkan överrensstämmer med föräldrarnas förväntningar. Detta gör vi för att få en fördjupad kunskap om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Vi menar på att det är vi tillsammans som måste arbeta för att uppnå bästa möjliga resultat för våra elever. Tidigare forskning visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll i sina barns framgångar i skolan och att det är viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan hem och skola. För att nå vårt syfte med undersökningen väljer vi att göra kvalitativa intervjuer med lärare och föräldrar. För att få en variation och bredd intervjuar vi fyra lärare och fyra föräldrar från storstads – och småstadsskolor. Undersökningen visar överlag en positiv bild av föräldrasamverkan från båda parterna. Däremot kan vi se att föräldrarnas förväntningar är att de vill ha en mer informell kontakt med läraren. Vi drar slutsatsen att lärarnas föräldrasamverkan inte lever upp till.
|
67 |
Ämnesövergripande arbete med Hem- och konsumentkunskap : En kvalitativ intervjustudie om grundskolelärares upplevelser kring ämnesövergripande arbete / Interdisciplinary work with Home and consumer studies : A qualitative interview study about primary school teachers' experiences of interdisciplinary workAndersson, Linnea, Devall Amundrud, Margareta January 2023 (has links)
Sammanfattning Bakgrund Läroplanen för svensk grunskola säger att rektor har ansvar att skapa möjligheter för ämnesövergripande arbetsområden. Där står också att undervisningen ska samordnas så att eleverna kan uppfatta kunskaper som helhet. Forskning visar att ämnesövergripande undervisning kan bidra till en bättre förståelse och helhetssyn hos eleverna när det gäller att använda kunskapen i ett bredare sammanhang. Hem- och konsumentkusnkap är, på grund av flera beröringspunkter med många andra ämnen, mycket tillämpbart för ämnesövergripande undervisning. Syfte Syftet med studien var att belysa och förstå hur lärare upplever arbetet med ämnesövergripande undervisning mellan hem- och konsumentkunskap och andra ämnen. Metod Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta grundskollärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbete med hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna genomfördes digitalt med deltagare från mellersta Norrland till södra Sverige. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Slutsats Studien visade att lärare upplevde ämnesövergripande undervisning som positivt på grund av att elevernas kunskaper fördjupades, ämnesområden sammanvävs och ökad gemenskap mellan kollegorna, men arbetet försvårades av tidsbrist, bristande engagemang från kollegor och rektor samt icke existerande utbildning om undervisningsmodellen. En konsekvens av detta är att planering och genomförande blir svårare än det behöver bli, men genom att erbjuda öronmärkt planeringstid och en gemensam syn på vad ämnesövergripande undervisning innebär kanske vi kan uppnå ökad ämnesintegrering och förbättra elevernas utbildning.
|
68 |
FRÅN HALVFINNE TILL HEL SVERIGEFINNE : En etnologisk studie av identitetsskapandeLaakko, Fanny January 2023 (has links)
No description available.
|
69 |
Hållbarhet och matsvinn i hem- och konsumentkunskap : En kvantitativ enkätstudie om praktiska metoder och teoretiska undervisningsmaterial / Sustainability and food waste in Home Economics : A quantitative study on practical methods and theoretical materialsLindblom, Anette, Lindahl, Maria January 2024 (has links)
Sammanfattning Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är klimatförändringar ett otvetydigt hot och stora minskningar av koldioxid- och andra växthusgasutsläpp måste komma till stånd. För att uppnå detta måste vi ändra våra livsmedelssystem och att minska matsvinnet är en viktig del av denna transformation. Utbildning anges som en nyckelkomponent för att uppnå denna förändring då den främsta orsaken till matsvinn är brist på kunskap. Skolans styrdokument har tydliga beskrivningar om att miljö och hållbarhet ska implementeras i undervisningen. Detta motiverar att undersöka hur undervisningen kring hållbarhet och matsvinn i Hem- och konsumentkunskap, (Hkk) ser ut. Syftet med studien var att undersöka vilka praktiska metoder och teoretiskt material Hkk-lärare använder i sin undervisning kring hållbarhet och matsvinn. Syftet var också att undersöka om det finns några skillnader på behöriga- och obehöriga lärare och vilken möjlighet man arbetar ämnesövergripande med hållbarhet. Metoden för denna undersökning var en digital kvantitativ tvärsnittsundersökning som genomfördes i Facebook-grupper för aktiva Hkk-lärare. Resultaten av studien visade på ett allmänt högt intresse för hållbarhet och matsvinn hos Hkk- lärare. Det fanns en bredd av material och metoder att tillgå men Hkk-lärare valde i hög grad att skapa eget undervisningsmaterial. Studien visade att det inte fanns några skillnader mellan olika behörigheter och vilken möjlighet man hade att arbeta ämnesövergripande. Denna studie visar att det finns ett allmänt högt intresse för hållbarhetsfrågor och matsvinn hos Hkk-lärare. Den visar också att det finns en bredd av metoder och undervisningsmaterial och att det läggs mycket tid på att skapa eget material vilket inte enbart är positivt. Ämnesövergripande arbeten har överlag för lite utrymme. Denna studie har dock visat att detta inte beror på vilken behörighet lärare har. Däremot har tidigare studier konstaterat att olika ramfaktorer som schemaläggning och brist på planeringstid är de största hindren för att dessa samarbeten inte blir av.
|
70 |
”Samverkan kräver intresse och engagemang” : Pedagogers och vårdnadshavares uppfattningar om samverkan mellan förskola och hemNyberg, Ida, Almroth, Linn January 2018 (has links)
Denna studie handlar om samverkan mellan förskola och hem, syftet är att undersöka pedagogers och vårdnadshavares uppfattningar om samverkan. Samverkan mellan förskola och hem är en central del i förskolans verksamhet för att verksamheten ska kunna utvecklas. Det finns olika strategier för samverkan vilket kan göra det svårt för pedagoger att veta hur de ska göra en större grupp vårdnadshavare intresserad av deras verksamhet. I denna uppsats redogör vi bland annat vad tidigare forskning menar att syftet med samverkan är, vem som bär ansvaret för att samverkan utförs och vad samverkan innebär. För att ta del av uppfattningar kring samverkan mellan förskola och hem har vi gjort en enkätundersökning riktad till vårdnadshavare och pedagoger, det var 131 vårdnadshavare och 42 pedagoger som deltog i studien. I vårt resultat kan vi se att det råder delade meningar kring hur samverkan uppfattas och hur det genomförs. I resultatet framgår det att det finns både likheter och olikheter hur pedagoger arbetar med samverkan och hur vårdnadshavare uppfattar samverkan. De slutsatser vi tagit utifrån respondenternas uppfattningar är att samverkan är en central del som främst handlar om det enskilda barnet och är en viktig del av barns lärande och utveckling. Båda respondent grupperna samt tidigare forskning nämner att det kan vara tidskrävande för vårdnadshavare att vara delaktig i förskolans verksamhet. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>
|
Page generated in 0.0309 seconds