Studiens syfte var att utveckla kunskap om samverkan och relationen mellan lärare och föräldrar genom att studera skriftlig kommunikation mellan hem och skola i form av veckobrev. För detta syfte undersöktes veckobrev skrivna av lärare och skickade till föräldrar. Mina forskningsfrågor var som följer; 1. På vilket sätt synliggörs relationen mellan lärare och föräldrar? 2. Vad kännetecknar innehållet i veckobreven när det gäller samverkan mellan lärare och föräldrar? Studiens empiri bestod av 45 insamlade veckobrev, författade av lärare från grundskolans årskurser 1-3, från olika kommuner i Sverige. De bearbetades sedan genom en kvalitativ textanalys. Empirin tolkades sedan utifrån Lars Erikssons principer om partnerskap och isärhållande. Resultatet visade att veckobreven bland annat genom information, inbjudningar, påminnelser och direktiv om läxläsning involverar föräldrarna i undervisningen och skolans arbete. Relationen mellan läraren och föräldern manifesteras i texten genom olika roller som parterna tillskrivs med läraren och föräldern som partners eller med läraren som expert och förälderns i en stödjande roll beroende av innehållets karaktär. Resultatet visade också på stora skillnader i hur veckobreven utformades vilket härleds till avsaknaden av riktlinjer gällande hur kommunikation med föräldrar ska hanteras.

Ohälsotalen i Sverige ökar, varav psykiatriska diagnoser hos både kvinnor och män står för den största ökningen. Många av de drabbade arbetar inom yrken där kontakt med klienter eller patienter är grundläggande, så som socialsekreterare, behandlingsassistenter och psykologer. Syftet med studien var undersöka hur personal på Hem för vård och boende (HVB-hem) för ensamkommande barn och ungdomar upplever sin psykosociala arbetsmiljö i jämförelse med en normgrupp. Mätinstrumentet utgjordes av utvalda frågor från QPS Nordic. Frågeställningarna för studien löd; Hur upplever anställda på HVB-hem den psykosociala arbetsmiljön avseende faktorerna krav, kontroll och stöd? Hur skiljer sig HVB-hem personalens skattningar utifrån ovanstående variabler jämfört med en nationell normgrupp? Antalet respondenter uppgick till 24 varav 14 var kvinnor och 10 män. Analysen utgår från enkätmaterialets itemnivå och resultatet visar att personalen känner starkt stöd från ledningen samtidigt som de upplever att de arbetar under höga krav. / The bad health in Sweden is increasing, and the most frequent increase lies in the psychiatric diagnosis at both men and women.  Many of those affected works in professions that have close interactions with clients or patients, such as social workers, treatment assistants and psychiatrists. The aim of the study was to examine how personnel at residential care-homes for children experience their psycho-social working environment and comparing this against a norm. The study was based on singled out questions from a standard inquiry protocol, QPS Nordic. The questions for the study was as follows; How do employees at HVB-home experience the psychosocial work environment in terms of related factors requirements, control and support? How are the HVB-home staff's estimates on the basis of the above variables compared to a national norm group? There were 24 responders to the inquiry including 14 women and 10 men. The analysis of the results was based on the survey materials item level and shows that the responding group experienced high demands in their work environment at the same time that they experience a strong support from their management.

Bakgrund: I Sverige har vi ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem som innebär att den enskilda läraren ska bedöma och betygsätta elevernas kunskaper utifrån skolans styrdokument på ett sätt som är både rättssäkert och likvärdigt. Arbetet med bedömning och betygsättning kan vara särskilt komplicerat för hem- och konsumentkunskapslärare eftersom ämnet innehåller en stor blandning av teoretiska och praktiska förmågor som ska bedömas på endast 118 undervisningstimmar. Syfte: Undersökningens syfte var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares arbete med och tankar om bedömning. Metod: Två metoder användes; en elektronisk enkät som besvarades av 94 verksamma hem- och konsumentkunskapslärare och sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: En majoritet (74 %) av hem- och konsumentkunskapslärarna som besvarade enkäten ansåg att ämnets kunskapskrav var för omfattande i förhållande till undervisningstiden. Några av lärarna i intervjuerna förklarade att den snäva tidsramen försämrade möjligheterna till rättvisa bedömningar. I både enkäten och intervjuerna framkom det att vanliga bedömningsmetoder i HK var löpande bedömning, praktiska prov och skriftliga prov. Alla intervjurespondenterna arbetade med formativ bedömning och det fanns även indikationer på att en stor del av enkätrespondenterna arbetade med formativ bedömning. Några lärare förklarade att de såg formativ bedömning som en naturlig metod i hem- och konsumentkunskapsämnet. Slutsats: Många av hem- och konsumentkunskapslärarna använde flera olika bedömningsmetoder för att bedöma sina elever trots den snäva tidsramen. Hem- och konsumentkunskapslärares förutsättningar att genomföra rättvisa bedömningar med hög kvalité kan dock förbättras om det finns med ett bedömningsperspektiv när det på organisatorisk nivå beslutas om vilka ramar som ska gälla för hem- och konsumentkunskapsundervisningen, till exempel gruppstorlek och tidfördelningen mellan årskurser.

Made available in DSpace on 2015-04-14T13:09:16Z (GMT). No. of bitstreams: 1 422919.pdf: 1301171 bytes, checksum: e48099a45e8f4fe85d20e224b045a734 (MD5) Previous issue date: 2010-02-21 / Os Termitococcinae comp?em um grupo de cochonilhas exclusivamente Neotropical. Cont?m cinco esp?cies distribu?das em dois g?neros: Termitococcus aster Silvestri, 1901, Termitococcus carratoi Silvestri, 1936, Eurhizococcus brevicornis (Silvestri, 1901), Eurhizococcus brasiliensis (Wille, 1922) e Eurhizococcus colombianus Jakubski, 1965. Com base no estudo dos tipos e dos diferentes materiais de v?rias institui??es realizaram-se as redescri??es das esp?cies de Termitococcinae. O estudo traz a descri??o morfol?gica dos tr?s est?gios de desenvolvimento (ninfa ambulat?ria, cisto e f?mea adulta) das esp?cies. Formulou-se, com base no princ?pio de parcim?nia, uma hip?tese de relacionamento filogen?tico para as esp?cies de Termitococcinae utilizandose dados morfol?gicos, desenvolvimento e biologia.

<p>Vi har studerat ett material som syftar till ett tidigt samarbete mellan hem och skola för att upptäcka barn med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts som en komparativ fallstudie, där två vitt skilda kommuner utgjort grunden. Fallbeskrivningarna består av intervjuer, fältanteckningar och delresultat från en större enkätundersökning som genomförts av materialets upphovsmän. Genom att jämföra två olika fall hoppades vi kunna se och beskriva likheter och skillnader och därmed kunna dra slutsatser kring materialets effekter på ett djupare plan. Undersökningen visar på två scenarion gällande effekterna av materialet, ett positivt och ett negativt. Lärarnas inställning till materialet och hur de väljer att presentera det för föräldrarna är styrande i vilka effekter det får.</p><p>The study involves a collection of material compiled by “Kod-Knäckarna”. The purpose of the material is to provide early support and to detect pupils with reading and writing difficulties at an early stage by parents-teachers cooperation. The study designed as a comparative case study and consists of two different cases. Which are edified by interviews, observations and a intermediary report from a more extensive questionnaire survey initiated by “Kod-Knäckarna”. By comparing two different cases we hope that we will be able to relate and describe similarities and differences between the both cases and to make conclusions according the effects of the material. The study finds two current scenarios, one positive and one negative. The teachers attitude towards the material and the course of action they have while introducing it to the parents is directly connected to what result and effects the material benefit.</p>

<p>Skolämnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av ämnet var det endast ämnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dåtidens samhälle där kvinnor förväntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förändrats över tid. Hem- och konsumentkunskap är nu ett ämne där både pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsättningar att lära om hushållets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats ämnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplärares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker även hur lärarna ser på begreppet jämställdhet och hur det speglar deras undervisning. Fem intervjuer som gjorts med verksamma lärare inom ämnet. Resultat visar att lärarna har en gemensam uppfattning om vad jämställdhet är men hur det speglas i undervisningen varierar. Resultat visar även att samtliga lärare har uppfattningen att de bemöter pojkar och flickor lika.</p>

<p>Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen. Analyser av arbetsgruppens betydelse för personalens mående och för utförandet av arbetet görs, och även uppfattningar av olika typer av relationer mellan personal och ungdomarna, samt betydelsen dessa relationer har, fokuseras i uppsatsen.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.</p><p>Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.</p><p> </p>

<p>Hem- och konsumentkunskap är ett läroämne som går långt tillbaka i tiden med en start redan på slutet av 1800-talet. Då var utbildningen endast till för flickor. Genom tiden har ämnet genomgått olika faser till förändring och den senaste utvecklingen ämnet genomgick var år 2000 då ämnet fick ett nytt namn och en ny kursplan. Från att har haft benämningen hemkunskap heter det numera hem- och konsumentkunskap. Vid ombenämningen infördes nya kunskapsområden såsom konsumentekonomi, resurshushållning samt hälsa.</p><p> </p><p>Syftet med det här examensarbetet var att lyfta fram de tankar och förväntningar som vårdnadshavare/förälder och de unga vuxna har haft på ämnet hem- och konsumentkunskap efter avslutad grundskoleutbildning. Ytterligare ett syfte var att studera om det fanns skillnader på vad pojkar och flickor innehar för kunskap om ämnet efter avslutad utbildning. Det här examensarbetet grundas på en tidigare studie (se Hjälmblom, Holmberg & Jansson, 2008) som gjordes på elever i år fem och sex. Motiveringen till att gå vidare med den tidigare forskningen är att det finns så få studier kring unga vuxnas och vårdnadshavares förväntningar på attityder till ämnet hem- och konsumentkunskap. Det här examensarbetet är gjord i ett mindre samhälle i Gästrikland. Studien omfattar åtta personer vilka kommer från olika familjesammansättningar. De har blivit intervjuade utifrån det här examensarbetets olika frågeställningar.</p><p> </p><p>Resultatet av den här studien är snarlik en tidigare studie som gjorts med elever i år fem och sex. Fortfarande ses ämnet hem- och konsumentkunskap av ungdomar som slutat skolan och deras vårdnadshavare som ett rent hemkunskapsämne, där fokus ligger på matlagning, bakning och städning. Genom intervjusvaren har det visats att det inte är någon större skillnad på vad flickor och pojkar tar med sig för kunskap om ämnet hem- och konsumentkunskap. Att skolämnet också tar upp konsumentekonomi verkar inte många känna till. </p>

<p>Undersökningens syfte har varit att utifrån relevant litteratur granska vem som främjas bäst av ett utvecklingssamtal, är det eleven, vårdnadshavaren eller läraren. En frågeställning var att undersöka vem som får mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrån syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhåller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frågan har som metod använts en litteraturstudie där ett antal artiklar baserade på avhandlingar fungerat som bas. Studien har även inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar. Studien visar på att undersökt litteratur klart och tydligt visar att de flesta elever känner obehagskänslor och blir nervösa inför sitt utvecklingssamtal, samt att lärare bättre behöver få kunskap om hur ett utvecklingssamtal ska gå till samt få en större vetskap om vad det bör innehålla. När det gäller vårdnadshavarens roll finns mycket lite dokumenterat men det visade sig att många vårdnadshavare var nöjda med att gå på elevledda utvecklingssamtal där lärarens roll minimerades.</p>