Syfte med studie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva distriktssköterskornas roll och upplevelse vid palliativ omvårdnad av patienter med cancer i hemmet. Design: beskrivande design. Metod: beskrivande litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar ingick i studien, materialet hämtat från databaserna Cinahl och Pub med. Artiklarna analyserades utifrån en kvalitativ och en kvantitativ granskningsmall. Resultat: Majoriteten av distriktssköterskorna tyckte att det var positivt att vårda cancerpatienter i hemmet. Kommunikation är en viktig del för att skapa trygghet och tillit i relationen. En god relation som bygger på förtroende och trygghet mellan distriktssköterskan och patient var mycket viktigt. Distriktssköterskorna upplevde svårigheter med att hantera patientens symtom samt fysiska, emotionella och psykosociala behov. Distriktssköterskorna upplevde frustration och känslan av otillräcklighet på grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning. Slutsats: Distriktssköterskans roll att skapa en god relation till patienten var en viktigförutsättningen god palliativvård i hemmet. Den palliativa vården i hemmet upplevdes som generellt bra men att kvaliteten på vården påverkades negativt när arbetsbelastningen var hög och när bemanningen inte var tillräcklig.

<p>Hem- och konsumentkunskap är ett ämne som tidigare ansetts varit till fördel för flickorna. Enligt kursplanen skall ämnet verka för att skapa jämställdhet mellan könen vilket även är aktuellt i dagens samhälle. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur elever uttrycker sig kring ämnet hem- och konsumentkunskap när det gäller ämnets relevans i deras vardagliga liv, nu och i framtiden. Detta sätts sedan i relation till ett genusperspektiv. För att synliggöra eventuella genusskillnader har vi intervjuat en grupp med enbart flickor, en grupp med enbart pojkar och en grupp med både pojkar och flickor. Metoden för denna studie är fokusgrupps-intervjuer med en strukturerad intervjuguide. Dessa fokusgrupps-intervjuer genomfördes på en högstadieskola i Västsverige med elever i år 8. I diskussionen sätts styrdokument samt tidigare forskning i relation till resultatet där det bland annat tydliggörs hur väl medvetna eleverna är om sina könsroller. Studien visar att både pojkar och flickor har tydliga föreställningar om vem det är som skall göra vad i hemmet.</p><p>Det framkommer även att eleverna tycker att de lär sig mer om hushållets verksamheter såsom social gemenskap, mat och måltider, boende och konsumentekonomi i ämnet hem- och konsumentkunskap än vad de gör tillsammans med föräldrarna i hemmet. Kan det vara så att eleven tror sig ha en bättre inlärningsförmåga i ämnet hem- och konsumentkunskap när de läser en lärobok i en skolmiljö, istället för att lära sig mer om ämnet i deras vardagliga liv i hemmet.</p>

<p>Frysar som känner av om dörren står öppen och spisar som registrerar värmeplattornas temperatur och inkopplingstid och vid fara larmar bostadsinnehavaren. De så kallade intelligenta konsumentprodukterna kommer i en snar framtid ersätta många av dagens ”dumma” apparater. Intelligensen skulle emellertid enkelt kunna kopplas till befintlig apparatur utan att något ingrepp i hårdvaran behöver göras. Baserat på en patentsökt idé av Niclas Fock på Combitech Systems har ett system konstruerats, som på ett snabbt, enkelt och kostnadseffektivt sätt möjliggör smarta produkter redan idag.</p> / <p>Cabinet freezers that can sense if the frontdooris unproperly closed and stoves registering temperature and usage time of the plates, alerting the house owner when danger occurs. These so called intelligent consumer products will in a nearby future replace many of todays ”dumb” devices. But intelligence could be applied on existing apparatus without changing its hardware. Based on a idea (pending patent) by Niclas Fock at Combitech Systems a system is designed. This system will in a rapidly, simple and cost effectively manner realise smart products already today.</p>

<p>Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hållbar utveckling och vidare även ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs även människans påverkan på miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hållbar utveckling. Den metod som är aktuell i den här studien är en kvalitativ undersökningsmetod. Lärare inom ämnet hem- och konsumentkunskap samt lärare inom de samhällsorienterade ämnena geografi, religion, historia och samhällskunskap har deltagit i en enkätundersökning. Lärarna har besvarat några större öppna frågor gällande hur de integrerar hållbar utveckling i sin undervisning. Vidare även hur de definierar begreppet hållbar utveckling. Studien visar tydligt på att lärarna arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning, utefter sin egen begreppsdefinition. Samtliga lärare anser också att skolan har en stor roll när det gäller att få eleverna miljömedvetna.</p>

<p><strong>ABSTRAKT</strong></p><p>Växjö universitet</p><p>Institutionen för pedagogik</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms -</p><p>och missbrukarvård, Examensarbete 15hp</p><p> </p><p><strong>Titel                                    </strong>HVB hemmens kompetens – Funktionshindret ADHD<strong></strong></p><p><strong>Engelsk titel                       </strong>HVB home skills - Disability ADHD</p><p><strong>Författare                           </strong>Annette Dahlskog, Monika Eklund Persson</p><p><strong>Handledare                        </strong>Marie Joelsdotter Hallbäck</p><p><strong>Datum                                 </strong>Mars 2009</p><p><strong>Antal sidor                          </strong>18</p><p><strong>Nyckelord                          </strong>ADHD, HVB hem, funktionshinder<em></em></p><p> </p><p>Denna studie handlar om hur personalen på HVB-hem bemöter ungdomar som har funktionshindret ADHD. I studien undersöks personalens kompetens och bemötande och hur de arbetar med psykosociala och pedagogiska stödinsatser. Undersökningen baseras på en enkät undersökning med 40 utvalda HVB hem som tar emot ungdomar med funktionshindret ADHD. Resultatet av denna kvantitativa undersökning visar att kompetensen och bemötandet är gott och att psykosociala och behandlingspedagogiska stödinsatser används i stor utsträckning. Vardagliga rutiner och strukturer är viktiga redskap för att den unge ska klara av sin egen vardag. 90 % av de tillfrågade HVB hemmen anser att ungdomar med ADHD har behov av särskilt stöd.</p><p> </p><p> </p>

<p>ABSTRACT</p><p>Titel: Kommunikation mellan hem och skola – vilka föräldrar tycker vad?</p><p>Författare: Anette Karlsson</p><p>Handledare: Per Dannefjord</p><p>Studien syftar till att belysa hur föräldrarna på Lillestadskolan uppfattar kommunikationen mellan hem och skola. Av all den kommunikation som sker mellan parterna, riktar studien ett speciellt fokus mot utvecklingssamtalen. Undersökningen ska kartlägga vilken typ av information föräldrarna efterfrågar och hur kontinuerlig den bör vara, samt vilka förväntningar på och erfarenheter de har av utvecklingssamtalen. Detta ska sedan ställas i kontrast till lärarnas åsikter för att synliggöra likheter och skillnader dem emellan. Syftet med studien är också att belysa vilka föräldrar som tycker vad, för att kunna lyfta fram eventuella likheter och skillnader inom föräldragruppen. Det möjliggör en diskussion kring hur olika sociala grupper ser på skolan som institution och på utbildning i stort.</p><p>Till grund för studien ligger sammanlagt 23 intervjuer. Till dessa hör två slumpvist utvalda föräldrar i varje klass samt lärare och rektor. Studiens resultat visar att det finns en övergripande likartad inställning mellan föräldrarna till vad som är viktigt i skolan, nämligen att barnen trivs och är trygga samt att skolan präglas av ett öppet klimat. Det kan förklaras med att skolans upptagningsområde är relativt socialt och etniskt homogent.</p><p>Vidare framkommer det vid en närmare granskning klara skillnader mellan föräldrar med högskole/universitetsutbildning och föräldrar med gymnasieutbildning. Mönstret återfinns i samtliga aspekter som studien avser att belysa. Föräldrarna med högre utbildning efterfrågar huvudsakligen kontinuerlig information riktad till föräldrarna om hur det går för barnet i skolan, medan den andra föräldragruppen mer fokuserar på information av praktiskt slag, samt menar att informationen från lärarna inte behöver vara lika regelbunden. De högskole/universitetsutbildade föräldrarna uttrycker mer omfattande och högre förväntningar på utvecklingssamtalen än de gymnasieutbildade. Dessutom framkommer tydliga skillnader mellan de två föräldragrupperna i hur de uppfattar utvecklingssamtalen de har deltagit i. Resultaten kan förklaras med att de högutbildade föräldrarna generellt ser utbildning som mer viktigt än vad föräldrarna med lägre utbildning gör, samtidigt som de högutbildade föräldrarna genom sina fortsatta studier har förvärvat en rad resurser som gör det möjligt för dem att hävda sig i skolans värld, till exempel språkbruk, tankesätt, erfarenhet av och kunskap om skolväsendet. Det finns även en likhet mellan föräldrarna med högre utbildning och lärarna gällande uppfattningar om och förväntningar på det som undersöks, vilket kan förklaras med att lärarna i stort besitter liknande resurser som de högutbildade föräldrarna.</p><p>Nyckelord: kommunikation mellan hem och skola, utvecklingssamtal, utbildning</p>

Proefschrift--Letteren--Katholieke universiteit Nijmegen, 2001. / Bibliogr. p. 365-394.

Denna studies syfte är att kartlägga vad elever i årskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hållbar utveckling inom några dimensioner för att förstå hur de kan tänkas prioritera som konsumenter främst när det gäller livsmedel och val i hemmet. Jag har främst tittat på de val eleverna kan ställas inför i mitt ämne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrågor är: Vad har eleverna för kunskaper som grund när det gäller att göra hållbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hållbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda på det har jag använt mig av en enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna visar sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna göra hållbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jämställdhet. Jag fann också skillnader mellan könen i alla dimensioner av hållbar utveckling.

The study presents an overview of the historical growth and deve-lopment of residential care for children and youth in Sweden as well as an analysis of the present-day structure and organisation. The empirical material consists of official statistics, government reports and data from a questionnaire addressed to all registered residential homes in the child welfare sector at the end of 1995. The history of residential care for children and youth is marked by a period of establishment and expansion in the first decades of the last century, followed by a process of major de-institutionalisa-tion in the period after the Second World War. A third phase was introduced with the Social Service Act of 1980, which laid down new premises for child welfare. Traditional concepts of children’s homes were replaced in the legislation by the “HVB-home” and the dividing line between institutions and foster homes became blurred. The study shows that contrary to what was intended, a growing part of out-of-home placements during the 1980:s and 1990:s where into residential care. In fact, residential care has taken over “market shares” from foster care in Sweden. Analysis of the range of alternatives shows that residential care today is relatively small-scale and that nearly all of the smaller units are privately run. Approximately half of the homes have teenagers as their target group and most homes work with longer-term pro-grammes of treatment and care. Educational background among staff varies considerably, but in general the level of educational is low. So far, no professional forces have proved strong enough to organise the field on a mutually knowledgeable, normative ground. A problem is the lack of unanimous concepts and a common language with a terminology that can be used for a systematic de-scription of the care or treatment given. What is clear, however, is that a new form of residential care can be identified – so-called hy-brid homes that are somewhere in between extended foster homes and small institutions – and that these homes have gained a con-siderable position in the field.

Uppsatsens syfte är att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjälp av en normalitetsmodell. Det går ut på att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förändrar ett normalitetsläge. Detta leder till fokus på tre huvudpunkter för att förstå helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion när fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spänning genom att utsätta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur använder realistiskt animerade scener för att uppmärksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetssträvanden och den emotionella risk den medför. Avslutningsvis utgör samspel mellan film- och spelsekvenser en balanserad tonöverföring mellan varandra genom att både överraska spelaren i övergångar och genom att förhålla spelarens beteende med protagonistens splittrade normalitetssträvanden.