Syftet med denna studie var att undersöka hur ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i Gävleborgs län arbetar för att främja ensamkommande flyktingbarns integration. Fokus i studien låg på metoder och strategier samt svårigheter som verksamhetens företrädare upplever i sitt arbete. Metoden som användes var kvalitativ intervju och under arbetet hade författarna en hermeneutisk infallsvinkel och materialet analyserades utifrån systemteori. Resultatet visar metoder och strategier som berör trygghetsskapande, samhällsorientering och nätverksskapande. Svårigheterna berör till stor del balansen som de ensamkommande flyktingbarnen måste hitta mellan de erfarenheter de bär med sig och den situation de befinner sig i idag. Studiens viktigaste slutsats är att integration är en process som inbegriper många aktörer, system och subsystem, det är inte en process som ensamkommande flyktingbarn själva kan gå igenom utan samhället behöver också vara en del av processen för att det ska bli en lyckad integration. Integration är ett pussel där alla bitar bildar en fungerande helhet. / The aim of this study was to explore how a residential care home for unaccompanied refugees in Gävleborg works with the integration of these unaccompanied refugees. In focus of this study were the methods and strategies as well as the difficulties that the voices of the organization can see in there “every day-work”. The method that was used was qualitative interviews, the writers used a hermeneutic point of view and the material was analyzed with systematic theory. The result shows strategies and methods that contain of: creating a safe plays for the refugee there they can feel comfortable, give information about the new society and creating a social network. The difficulties contains of how hard it is for the refugees to find the balance between the new experiences and the ones that have from earlier parts of their life. The most important conclusion of the study was that integration is a process that concludes many different elements. The process of integration is not only a thing that the refugees should work with, it concludes the whole society. Integration is a puzzle where all different pieces create a whole working picture.

Energianvändningen i Sverige är relativt stort med avseende på befolkningsmängden. Det beror givetvis mycket på behovet av uppvärmning under större delen av året som det kalla klimatet leder till men även på det kontinuerliga behovet av energi i det vardagliga livet. Den stora energianvändningen medför dock stora belastningar på både klimat och miljö. I dagsläget finns det flera uppsatta mål som är riktade till att minska energiintensiteten i landet samt energianvändningen i bostäder och lokaler. Således är energieffektivisering ett viktigt medel för att minska klimat- och miljöbelastningen. Många energianvändare utför olika vardagliga rutiner som bidrar till energieffektivisering som att bland annat släcka lampor, stänga av elektriska apparater när de inte används och inte använda disk- eller tvättmaskinen om den är halvfull. De ovannämnda åtgärderna är dock inte tillräckliga. Det krävs mer och därför är smarta hem en viktig lösning. Smarta hem är ett komplext system som täcker olika aspekter i hemmet men anses vara ett effektivt medel för energieffektivisering. Hur energianvändningen i bostäder utvecklas i framtiden kommer med stor sannolikhet bero på smarta hem och smarta produkter. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man skulle kunna utveckla eller kombinera energismarta produkter på bästa möjliga sätt. Utifrån en enkätundersökning riktad mot energianvändare och intervjuer med energianvändare och aktörer på den smarta hemmarknaden har energikonsumenternas behov och beteende analyserats och en marknadsanalys av de produkter som finns på marknaden idag utförts. Denna studie har visat att energianvändarna allmänt inte är så insatta i energianvändningen hemma trots att många påstår sig vara engagerade i energieffektivisering. Energianvändarna visade samtidigt på bristande kunskap om smarta hem och energismarta produkter, vilket kan bero på att smarta hemmarknaden fortfarande är ny i Sverige och de flesta aktörer har ännu inte lyckats marknadsföra sig och sina produkter. Det kan även bero på andra faktorer som brist på intresse hos energianvändarna att energieffektivisera som i sin tur kan bero på det låga elpriset i Sverige. De ovannämnda faktorerna kan göra att utvecklingen av smarta hem i Sverige tar längre tid än förväntat. Energianvändarna visade sig prioritera främst kostnader, och utför ofta energieffektiviserings åtgärder för att spara pengar snarare än att bidra till klimatet. Studien visade att ett smart hem bör innehålla produkter som bidrar till komfort, säkerhet och ekonomiska besparingar. Produkter som prioriteras hos energianvändarna och efterfrågas mest på marknaden är smarta brandvarningssystem, smarta dörrlås, smarta energidisplayer, smarta inbrottslarm samt smarta system för styrning av värme och belysning. Samtliga ovannämnda produkter erbjuds på marknaden idag, även om många av dessa är i utvecklingsfasen. Elföretaget Jämtkraft bör ta hänsyn till resultaten i detta examensarbete inför framtida satsningar på smarta hem. / Energy consumption in Sweden is relatively large in terms of population. That depends a lot on the need for heating during most of the year because of the cold climate but also on the continuous need for energy in the everyday life. The large energy consumption entails, however, large loads on both climate and environment. Thus energy efficiency is an important measure to reduce the climate and environmental impact. Smart homes are complex systems that cover various aspects of the home but are considered to be an effective resource for improving energy efficiency. The purpose of this master’s thesis is to investigate how to develop or combine energy-efficient products in the best way possible. Energy consumers needs and behaviors have been analyzed and a market analysis of the products available on the market today has been performed based on a survey directed to energy users and interviews with energy users and stakeholders on the smart home market. Energy users show a lack of knowledge about smart homes and energy-smart products, probably because the smart homes market is still new in Sweden and most stakeholders have not managed to advertise themselves and their products yet. It may also depend on other factors such as energy users’ lack of interest in energy efficiency, which may be due to the low price of electricity in Sweden.

What is it that makes us feel at home in a place? How do we perceive the experience of moving to an unfamiliar country with the knowledge that we might just stay one or two years? In this thesis, made in collaboration with Sektionen för byggnadsplanering at Stockholm University, these questions are examined by investigating the behavior and thought patterns of guest scientists that have recently started working in Stockholm. During the thesis you get to know the tactics and thought patterns of five guest scientists currently living in Stockholm in relation to three major themes. The themes are “getting to know the city”, “visiting” and “the position in the city”. Under these general themes we get to understand how the guest scientists use different tactics to navigate moving to Stockholm. We also get to understand how they by moving to a place where they have no plans to be joined into a Gemeinschaft can get a bigger drive to work harder on their careers.

Denna uppsats handlar om hur högstadielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar kost i Lgr 11 samt hur de undervisar kring kost. Syftet är dessutom att undersöka elevers uppfattningar om kostundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den metod som har valts till denna studie är en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem idrottslärare samt fyra elevgrupper om fem elever vardera. Resultatet visar att informanterna betonar vikten av ett samarbete med hem- och konsumentkunskapen som en betydande roll för utvecklingen för kostundervisningen, vilket anses kan främjas genom att hela skolverksamheten arbetar utifrån samma målsättningar.

Background By law, extra adaptions must be made for students who are at risk of not achieving the knowledge requirements within the framework of regular teaching. Students with neuropsychiatric disabilities may have learning difficulties as well as social and emotional difficulties, which can make it more difficult in groupwork. As a result, they often need extra adaption. Lack of extra adaptions can increase student absenteeism. There are framework factors that can affect the implementation of the teaching and thus the students´ results. Objective The purpose of the study is to identify and describe how teachers make extra adaptions in the learning environment for the practical parts of Home and Consumer studies for students who have neuropsychiatric disability such as ADD, ADHD and ASD. Method In the study, nine semi-structured qualitative interviews were conducted with certified teachers in Home and Consumer studies at seven schools in five municipalities in different parts of the country. In the processing of the material, qualitative content analysis was used. Results The teachers showed great commitment and described various extra adaptations for students with neuropsychiatric disability that were applied. Some extra adaptions that were mentioned were, for example customed group compositions and placement in the room. Lack of knowledge about neuropsychiatric disability, difficulties with group compositions due to large groups of students as well as other framework factors such as lesson time affected the possibilities of making extra adaptions for students with neuropsychiatric disability. Conclusion The teachers request education on neuropsychiatric disability and how extra adaptions can be designed, but the study shows that the teachers nevertheless make many extra adaptions within the framework of the regular teaching. However, there were conflicts between framework factors and the intentions of the teachers to design these extra adaptions which means that the school isn´t equivalent. / Bakgrund Enligt lag ska extra anpassningar för elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven göras inom ramen för den ordinarie undervisningen. Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ha inlärningssvårigheter samt sociala- och känslomässiga svårigheter, vilket kan försvåra vid grupparbeten. Därav behöver de ofta extra anpassningar. Avsaknad av extra anpassningar kan öka elevernas frånvaro. Det finns ramfaktorer som kan påverka undervisningens genomförande och därmed elevernas resultat. Syfte Studiens syfte är att identifiera och beskriva hur behöriga lärare i Hem- och konsumentkunskap gör extra anpassningar i lärmiljön för de praktiska momenten av Hem- och konsumentkunskap för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, såsom ADD, ADHD och AST. Metod I studien gjordes nio semistrukturerade kvalitativa intervjuer med behöriga lärare i Hem- och konsumentkunskap på sju skolor i fem kommuner i olika delar av landet. Vid bearbetningen av materialet användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat Lärarna visade ett stort engagemang och beskrev olika extra anpassningar för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som tillämpades. Några extra anpassningar som nämndes var till exempel anpassade gruppsammansättningar och placering i lokalen. Bristande kunskap om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, svårigheter med gruppsammansättningar på grund av stora elevgrupper likväl som andra ramfaktorer som lektionstiden påverkade möjligheterna att göra extra anpassningar för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.  Slutsats Lärarna efterfrågar utbildning om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och hur extra anpassningar kan utformas men studien visar att lärarna trots allt gör många extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det fanns dock konflikter mellan ramfaktorer och de intentioner lärarna hade för att utforma dessa extra anpassningar vilket gör att skolan inte är likvärdig.

<p>Det blir mer vanligt att familjen uppfyller den döendes sista önskan, att få dö i sitt eget hem. Vården i hemmet gör att familjen få inta ledarrollen i omvårdnaden av familjemedlemmen. Familjen har en stor betydelse för den döende familjemedlemmens sista tid i livet blir. Syftet med denna uppsats var att lyfta fram familjens upplevelser av att vårda en familjemedlem i palliativt skede i hemmiljö. Metoden som användes var litteraturstudie där aktuell forskning inom palliativ vård sammanställdes Databassökning gjordes i CINAHL, Medline, PubMed och ELIN@Kalmar. De artiklar som svarade mot syftet kvalitetsgranskades och resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar. Fyra teman påvisades, familjens upplevelser av delaktighet, familjens upplevelser av information, familjens upplevelser av stöd och familjens upplevelser av situation. Familjen har en önskan att få information om sjukdomen och dess utveckling för att känna sig delaktiga i vården. Familjen kände att de hade ett stort ansvar för sin sjuka familjemedlem för att orka med så behöver familjen ett stöd från professionella vårdare. Fortsatt forskning inom samma område men utifrån familjemedlemmens perspektiv där den döendens upplevelser presenteras.</p>

<p>Flera studier har visat att många äldre drabbas av eller har risk att drabbas av malnutrition som leder till olika konsekvenser. Äldre som lever ensamma är en speciellt utsatt grupp. Malnutrition påverkar äldres hälsa både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ett ansvar när det gäller patienters nutrition. Syftet med studien är att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att upptäcka och förebygga malnutrition hos äldre. Studien är byggd på analys av tidigare forskning. Resultatet visar att sjuksköterskan kan upptäcka malnutrition hos äldre genom att ta hänsyn till vissa riskfaktorer såsom ensamhet, problem vid ätande och försämrad sårläkning. Dessutom kan sjuksköterskan använda sig av lämpliga mätningsmetoder. Malnutrition kan förebyggas bland annat genom särskild utbildning för personal och god dokumentation. När patienter äter i matsal tillsammans med andra förbättras deras nutritionsstatus. För att förebygga undernäring är kosttillägg en bra åtgärd. Utbildning är en av de viktigaste förebyggande åtgärder för att förhindra undernäring.</p> / <p>Several studies have shown that many elderly have risk to be hit of malnutrition that leads to different consequences. Older people who live alone are specially exposed group. Malnutrition influences elderly both physical and psychic. The nurse has a responsibility when it comes to patients' nutritional care. The aim of the study is to describe what nurse do in order to detect and to prevent malnutrition with elderly. The study is built on analysis of earlier research. The result shows that nurses can discover malnutrition among the old patients by have consideration to many risk factors like loneliness, eat problem, worsen wounds heals. Moreover nurse can use suitable measurements methods. Malnutrition can be preventing by special education to the staff, increase nutritional knowledge and good documentation. When patients eat in dining room together with others improve their nourishments status. Nutritional supplement is good arrangement to prevent undernurition. Education has the most importance roll to prevent malnutrition.</p>

Syftet är att belysa och analysera hur personal inom Socialtjänst och på HVB-hem berättar om arbetet för att stärka skyddsfaktorer och stödja ungdomar mot en positiv utveckling. Den metodologiska utgångspunkten i denna studie är fenomenologisk. Fenomenologin strävar efter att beskriva informantens tolkningar av sina erfarenheter så korrekt som möjligt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats och intervjuerna har genomförts med vinjettmetoden. Fem verksamheter har besökts och sju informanter har intervjuats. Resultatet har analyserats med Antonovskys teori om salutogent synsätt. Med salutogent synsätt menar Antonovsky att fokusera på det som är friskt, istället för det som är sjukt, hos individen. I resultatet framgår att viktiga framgångsfaktorer hos ungdomar som utvecklat en problematisk livsstil, är familjeanknytningen, goda relationer och att ha positiva förebilder. Två anmärkningsvärda resultat framkom i studien.  Ett var att personalen inte berättar om skolan, som den mest betydande faktorn att börja arbeta med, trots att forskningen visar att just skolan är den absolut viktigaste skyddsfaktorn, för att inte hamna i kriminalitet eller missbruk. Men även synen på placering inom SIS eller på HVB-hem är anmärkningsvärt. Både uppfattningen att det absolut inte var aktuellt med placering inom SIS och att det var omedelbar placering inom SIS som gällde för ungdomen i vinjetten, förekom i resultatet. Här skiljer sig åsikterna mycket hos personalen, hur man bör göra. Detta medför att det spelar stor roll för ungdomen, vem hen träffar på inom Socialtjänsten.

Det står inte explicit i läroplan eller skollag att lärare är ålagda att erbjuda föräldrar ett föräldramöte, ändå finns det på många skolor. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka grundskollärares erfarenheter av och åsikter om syfte, innehåll samt den samverkan som sker på föräldramöten för att ta reda på varför föräldramötet finns. Studien genomfördes genom intervjuer med grundskollärare och analyserades utifrån en teori om samspelet mellan skolan, hemmet och samhället. I resultatet och analysen framkom det att föräldramöten ofta behandlar information om praktiska frågor och sådant som rör undervisningsinnehåll. Innehållet bör även enligt de intervjuade lärarna gälla alla föräldrar och frågor om enskilda barn ansågs inte relevant vid ett föräldramöte. I studien framkom det att ett informationsförmedlande skedde i större grad än dialog vid föräldramötet, vilket många lärare såg som problematiskt. Det viktigaste syftet med föräldramötet var enligt de flesta lärarna att skapa en relation mellan lärare och föräldrar. Det fanns lärare som inte ansåg att föräldramötet var viktigt som det ser ut idag, eftersom lite dialog skedde vid föräldramötena. Att föra en dialog har enligt lärare visat sig vara svårt på grund av föräldrar som inkräktar på lärarens arbete, att föräldrar inte närvarar vid föräldramötet och konflikter inom föräldragruppen. Vissa lärare har även uttryckt att föräldramötet upplevs påfrestande. Dessa lärare var även de som arbetat som lärare i mindre fem år. Samarbete har visat sig vara viktigt enligt samtliga lärare men om föräldramötet leder till ett gott samarbete var lärarna inte lika eniga om. En slutsats som dragits av denna studie är att om syftet med föräldramötet är att skapa en god relation mellan lärare och föräldrar behövs kanske formen och innehållet på föräldramötet förändras.

Utvecklingen inom intelligenta hem med produkter som avser ljud och bild går snabbt framåt. Ett stort problem för konsumenter är att veta vilka produkter som ska köpas för att få de funktioner och egenskaper man är ute efter. Därför måste en vägledning inför inköp göras. För att kunna göra en vägledning inför ett inköp har en nulägesanalys av produkter, tekniker och system gjorts. Utifrån insamlad data har jämförelser gjorts med hänsyn till funktioner, egenskaper och pris. Resultatet av arbetet blev systemkombinationer där läsaren som konsument ska kunna återfinna sig och på så sätt få en vägledning i ett produktinköp som i sin tur kan leda till en integration. Integration av produkter leder till ett intelligent hem där system kommunicerar med varandra för att underlätta för slutanvändaren. Här kan även övriga system som exempelvis el integreras för att få en helhetsintegration. / The development of smart homes with products regarding audio and video is rapidly moving forward. A big problem for consumers is the ability to know what products you need to buy to maximize the experience. A guide needs to be written in order for consumers to make the right choices. To do this kind of guidance an analysis of what is latest in the development needed to be done. From this analysis the result is comparison between products was made with aspects such as functions, specifications and price. The result of this is a definition of target groups where the reader as a consumer should be able to place him or herself in a group. In that way the guidance can be before a mayor purchase of products or system for smart home integration. The integration of products leads to a smart home where systems communicate with each other to ease usage for the end user. In this kind of integration whole house automation can be made regarding electricity for example.