Syftet med studien är att undersöka om molntjänster som OneDrive och Google Drive är tillräckligt enkla för oerfarna datoranvändare att börja använda sig av säkerhetskopiering. Med fokus på om användare med begränsade kunskaper inom IT och datorer kan använda molntjänsterna endast med hjälp av de instruktioner som ges på hemsidan och under installationen av molntjänsterna. Slutsatsen blir att alternativen är nära att uppfylla frågeställningen. Det upptäckta problemet med att skilja mellan molnet och synkmappen kräver dock ytterligare studie för att kunna bekräfta problemet och avgöra om problemet finns på båda testade molntjänsterna innan ett definitivt svar på frågeställningen kan ges. Problemet uppstår eftersom molntjänsterna brister med att förklara internetgränssnittet och därför i förlängningen hur återställning går till.

Alwaysland är en metafor för hemmet i författarens mening. Denna studie har sin grund i enautoetnografisk undersökning som gjordes under tidigare studier på Konstfack i Stockholm.Där undersöktes bildframställningar och dess betydelse, resultatet blev måleriet som ett svarpå hemlängtan. Genom en kvalitativ undersökningsmetod där en film med tillhörande frågorpublicerades på sociala medier inkom ett deltagarantal på sju personer. En fortsättning påursprungsundersökningen blev att klargöra vad hem kan vara för de olika deltagarna baseratpå deras personliga beskrivningar. Även hur dessa bilder och framställningar av hem kananvändas som utgångspunkt och material för konstnärligt arbete. Studien som presenterasnedan är således uppdelad i två. Först ett textunderlag från ett frågeformulär med deltagarnassvar som grund för en innehållsanalytisk undersökning. Senare ett gestaltande arbete däranvändningen av metaforer kring deltagarnas svar resulterat i en film som presenterades påKonstfacks vårutställning 2017. I studien används ett socialkonstruktionistiskt perspektiv därindividens uppfattning i förhållande till platsen undersöks. En fenomenologisk strategianvänds för en förståelse för deltagarnas känslor relaterat till hem. Som metod användsinnehållsanalys och utifrån detta skapandet av metaforer genom en dramaturgisk ingång.Studien resulterar i en nyanserad bild av vad hem är för deltagarna, där frihet, gemenskap,lugn och barndomsminnen är en stor del av beskrivningen. Genom de känslor som deltagarnabeskriver i förhållande till hem skapades en film där användningen av metaforer ochmetonymer möjliggjorde användningen av andras berättelser i ett personligt konstnärligtuttryck. Symboliken i filmen kopplar ihop beskrivningar av minnen i relation till färger,känslor och material. Även rörelse och närvaro representeras genom huvudpersonens kropp iförhållande till miljön som omger den. Filmen är uppbyggd av en dramaturgisk infallsvinkeldär metaforer beskriver olika känslor, artefakter eller platser och metonymer beskriverhelheten av deltagarnas gemensamma överenskommelse kring hem. I filmen behandlasupplevelsen och erfarenheten av hem i sin helhet.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Stroke kan ge upphov till flera olika funktionsnedsättningar. Det krävs ofta tidig rehabilitering och den pågår vanligen efter hemgång från sjukhuset. Syftet med studien var att beskriva interventioner, där arbetsterapi nämns, fokuserade på motorisk funktion upp till två år efter insjuknande i stroke, dess effekter och var interventionerna genomförts. En litteraturstudie valdes som metod och litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed, AMED och PsycInfo. Tio artiklar analyserades med hjälp av en analysmodell av Friberg (2016). Resultatet visade flest interventioner för arm-och handfunktion. Majoriteten av studierna genomfördes på rehabiliteringssjukhus. Slutsatsen som drogs vara att de flesta utförs på rehabiliteringssjukhus och få eller inga artiklar berör strokerehabilitering i hemmet och i slutenvård. Därför skulle det behövas mer forskning om rehabilitering som sker i hemmiljö och på sjukhus.

Den pågående COVID-19 pandemin utmanar löftet om utbildning som en mänsklig rättighet (United nations, 2020). Syftet med examensarbetet är att bilda kunskap om lärarnas erfarenheter av undervisningen i hem- och konsumentkunskap under covid-19 pandemin vårterminen 2020. Sex stycken strukturerade intervjuer har genomförts för att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa under vårterminen 2020. Resultatet av en tematisk innehållsanalys visar att lärarnas arbetsbelastning ökat, mer utbildning i digitala verktyg behövs, det behöver utvecklas arbetssätt för att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar att studera i hemmet. Studiens resultat visar också att det är viktigt att skapa tydliga uppgifter som kan bedömas enkelt och därmed bidra till en mer likvärdig undervisningssituation och till förenklat arbete för vikarierande kollegor som då kan leda undervisningen trots att ordinarie lärare är sjuk. Utbildningsfrågan behöver prioriteras av regeringen för att kunna sätta in nationella riktlinjer som kan bidra till att avlasta lärarna och säkerhetsställa likvärdigheten för utbildningen.

Syftet med denna studie är att utforska användares uppfattningar och åsikter kring säkerhetsmedvetenhet av IoT-artefakter. För att möjliggöra studien har förarbetet varit en viktig del. Förarbetet har skett genom att djupdyka inom ämnet IoT och säkerhet i olika vetenskapliga databaser. Utförandet av studien har skett genom en kvalitativ studie med en beskrivande och abduktiv ansats följt av en blandning datainsamlingsmetoder. Datainsamlingsmetoderna bestod av primärdata i form av en enkät och sekundärdata där faktorer har identifierats utifrån hemsidor och rapporter från företag och myndigheter. Materialet har identifierats utifrån sökningar via sökmotorn Google. Faktorerna som utvecklats från sekundärdata analyserades emot den teori kring IoT och säkerhet inom hem som tagits fram av tidigare forskning för att se likheter och skillnader kring säkerhetsmedvetenhetsfaktorerna. Vidare jämförs sekundärdata till de uppfattningar som primärdata samlat in för identifiera det viktigaste åtgärderna som användare kan vidta för att förbättra säkerheten. Dessa åtgärder sammanfattas i en tabell med riktlinjer. Studien har identifierat faktorer som möjliggör säkerhetsmedvetenhet och utifrån det har riktlinjer utvecklats för att öka medvetandet för säker användning av IoT enheter. Genom de riktlinjerna som tagits fram kan utvecklare se utifrån användarens perspektiv på säkerheten och de risker som finns. Följer användare de riktlinjer som tagits fram, till exempel att säkra sitt Wi-Fi nätverk, kan säkerheten förbättras och riskerna minskas vid användandet av IoT. / This study aims to explore user’s perceptions and opinions about security awareness of IoT artifacts. The study was carried out in a Facebook group for members that are interested in smart homes. To enable the study, a literature oversight was carried out with the focus on IoT and security, and using various scientific databases. The study was a qualitative study with a description and abductive approach followed by using different data collection methods. The data collection consisted of primary data in the form of a survey and secondary data consisting of reports and homepages from companies, authority and other organisations. This material was identified using the search engine Google. The factors identified from the secondary data collection were analyzed against the theory developed around IoT and security in homes from previous research to see similarities and differences. Furthermore, the factors about security awareness identified in the secondary data have been used to develop guidelines for increased security awareness for smart home users. The guidelines that have been developed can give developers insights about the security and its risks from the user’s perspective.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka om placerade ungdomar får den information de har rätt till och om de upplever att de får sin röst hörd. Forskningen om barn och unga som är placerade i samhällsvård visar att ungdomarna upplever att de inte blir lyssnade på och att de inte känner sig delaktiga i de processer som rör dem. För att kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer gjorts. Nio intervjuer har genomförts med ungdomar mellan 18-21 år som alla varit placerade på HVB-hem eller på institution. Resultaten visar att ungdomarna inte får den information de har rätt till vid en placering och att de inte upplever att deras handläggare är lätta att få tag på.

The thesis deals with evaluation of the Volyňka river network modification on the basis of field survey, and identification of critical stream segments, which may influence course of flood events by means of GIS analysis. Two extreme floods took place in the Volyňka river basin in the years 2002 and 2009. The paper evaluates causes, course of events and effects of the floods. To get information about river network modification the HEM-F fiels survey methodology was used. The whole stream of Volyňka river was investigated from its spring to Volyně town, the tributaries in the upper part of the Volyňka river basin and the stream Spůlka. Intensity of stream modificatin and flood effects character were evaluated and critical sections were indentified on the basis of the mapping results. The potential flow obstacles are the most frequent type of critical modification of the stream. Especially the unsufficiently designed bridges, weirs and culverts cause the most intensive damage and geomophological effects of the flood. Individual kinds of obstacles are typical for certain sections of the river flow. Modifications limitating use of retention potential of the floodplain are often present in the central and lower parts of the Volyňka river basin. In several critical stream segments there were proposed...

I mitt examensarbete vill jag undersöka form, yta och funktion. Alla tre komponenter kommer bilda en samtidsservis bestående av en serie bruksföremål som är inspirerade av enkla linjer och urban miljö. Min ambition är att de ska användas till vardags. Vilka funktioner behövs i vardagen? Vad är samtidens funktionalism? Jag vill addera olika slags relief som påminner om betong, det ska vara ett enkelt uttryck som kan binda ihop dem olika produkterna med varandra och samtidigt visa på materialens, glas och keramik, olika kvaliteter. Målet är att produkterna ska få fler än ett användningsområde. Hur kan jag ge fler funktioner åt ett objekt?

The elderly population is incresasing, and because of that, the need for technology that simplifies everyday life for the elderly is also increasing. This work focuses on building a system, a smart home with IoT devices wich goal is to do just that: Simplify the everyday life for the elderly. It does so by first creating two surveys, one for the elderly and one for their relatives to get information about what technological solutions that needs to be met in order to simplify everyday life. A system built on a Raspberry Pi 4 with Home Assistant as the operating system is then installed and configured at a test persons house along with the collected technological solutions. This system is tested for one week and then evaluated by the elderly test person and his relative. The elderly reported that his everyday day life indeed was simplified. The relative did feel a little calmer in regards to the health of the elderly but wanted more functions in order to feel that the everyday life was simplified. / Den äldre populationen ökar, och på grund av det ökar också behovet av teknologi som förenkar vardagen för de äldre. Detta arbete bygger ett system, ett smart hem med IoT-enheter med målet att göra just det: Förenkla vardagen för de äldre och dess anhöriga. Två enkäter skapas för att ta reda vilka tekniska behov som finns för att de äldre och dess anhöriga ska uppleva att deras vardag förenklats. Ett system byggs med operativsystemet Home Assistant som installeras på en Raspberry Pi 4. Detta system testas i en vecka hemma hos en äldre person och utvärderas sedan av den äldre och en anhörig. Resultatet visar att den äldre personens vardag förenklades på många sätt. Den anhöriga kände viss trygghet kring den äldres hälsa och välmående men ville ha fler funktioner för att känna att vardagen förenklades.