• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 444
  • 32
  • 14
  • 11
  • 3
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 513
  • 113
  • 94
  • 89
  • 85
  • 83
  • 79
  • 66
  • 62
  • 56
  • 55
  • 48
  • 43
  • 42
  • 41
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
171

En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur föräldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet i förskolan

Johansson, Katarina January 2008 (has links)
Johansson, Katarina: En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur föräldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet i förskolan. Examensarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola: Barn Unga och Samhälle.Studien har syftat till att sammanställa de tankar som finns kring utvecklingssamtalet hos tre föräldrar och tre pedagoger för att fördjupa förståelsen om hur förhållandet mellan förskola och hem kan se ut. En viktig del för att skapa en gemensam bild utav barnet mellan hem och förskola är utvecklingssamtalet som enligt Läroplanen för förskolan ska ske kontinuerligt. Studien har visat att pedagoger och föräldrar upplever utvecklingssamtalet generellt som positivt så länge som relationen mellan förskolan och hemmet fungerar bra. Den dagliga kontakten mellan pedagoger och föräldrar är det som upplevs som viktigast i samverkan mellan förskola och hem. Pedagogerna i studien har speciella ansvarsbarn. Dessa barn och föräldrar känner pedagogen på ett djupare plan och studien visar att kvalitén på dessa samtal är hög. Den egna förmågan hos pedagoger att reflektera över sin roll, vad man gör i verksamheten, varför man gör det man gör det samt vem man är i sin yrkesroll berikar både arbetet med barngruppen samt utvecklingssamtalen. Pedagogens trygghet i sin yrkesidentitet spelar stor roll för samtalet.Genomförandet av studien har skett under hösten 2007.
172

Använder ungdomar sig av kost och hälsa i sin vardag?

Renteria, Carol January 2008 (has links)
Syftet med studien är att ta reda på om och i så fall hur sex stycken elever i årskurs 9 på en grundskola i södra Sverige använder sig av den kunskap de får inom ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap i sin vardag samt att ta reda på vilka faktorer som avgör om eleven tar till sig kunskapen i ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap. Resultatet jämförs köns- och beygsmässigt samt med Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 - NU-03. Metod som använts är en ostrukturerad kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. Undersökningen visar att eleverna tycker ämnet är meningsfullt och ger dem kunskap för livet vilket stämmer med NU-03. Eleverna vill ha tydligare mål så att de lättare kan delta i terminsplaneringen. Elevintervjuer kan bli en del av betygsbedömningen i HK på den undersökta skolan fram över eftersom det tycks som om elevernas kunskaper kommer mer till sin rätt då dialog finns mellan lärare och elev.
173

Hemmet / The Home

Norén, Emili January 2018 (has links)
Ett projekt som samlar strategier för seniorbostäder och om relationen till hemmet. / A project about strategies for senior housing and the relationship to the home.
174

Om föräldrasamverkan ur ett lärarperspektiv, Parental involvement - teachers' view

Björnhov, Sofia, Larsson, Jessica January 2006 (has links)
Syftet med detta arbete är att få ökad insikt och kunskap kring samverkansformer. Samverkan innebär att läraren, föräldrarna och eleven utför målinriktade samverkansformer för att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vi undrar därför vilka former som främjar samverkan samt vilka eventuella hinder som finns. För att kunna ta del av lärarnas uppfattningar har vi gjort intervjuer på två olika skolor. Slutsatserna från intervjuerna diskuteras och analyseras med hjälp av styrdokument och relevant litteratur samt fördjupas utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv. Resultaten kan sammanfattas med att de former som främjar föräldrasamverkan på de undersökta skolorna är utvecklingssamtal, sammankomster under ”trevliga” former så som redovisning av arbetstema samt vardaglig kontakt medan de hinder som finns är språkförbristningar och gränssättning mellan olika roller. De verktyg lärarna behöver i sitt uppdrag för samverkan är utbildning i samtalsteknik, kommunikation, konflikthantering och mångkulturalitet. Av de skolor vi har undersökt är den ena mångkulturell och ligger i ett höghusområde medan den andra saknar något större mångkulturellt inslag och ligger i en kranskommun med mer varierat boende.
175

Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola

McCormick, Emma, Nilsson, Sofie January 2009 (has links)
ABSTRAKTMcCormick, Emma & Nilsson, Sofie (2009). Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola (The Special Needs Teacher in Conversations Between Home and School). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att undersöka vad specialpedagogen har för roll då hon eller han deltar i samtal mellan hem och skola. Vi vill bland annat undersöka vilka förväntningar som finns på specialpedagogen i samtalen, hur man förbereder sig inför dessa samtal och om specialpedagogen känner sig rustad för rollen som kvalificerad samtalspartner. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och vi har intervjuat tre specialpedagoger, tre pedagoger och tre vårdnadshavare. Resultatet visar att specialpedagogen har eller förväntas ha ett antal olika roller i samtal mellan hem och skola; expertrollen, den stödjande rollen, ledarrollen samt den ”objektiva” rollen. Enligt undersökningen är det vanligt med höga förväntningar på specialpedagogen. När det gäller förberedelser visar det sig att specialpedagogerna och pedagogerna förbereder sig mer eller mindre grundligt inför samtalen medan vårdnadshavarna inte är särskilt delaktiga i dessa förberedelser. De specialpedagoger som intervjuats känner sig rustade för rollen som kvalificerad samtalspartner, men menar att detta i större utsträckning beror på erfarenhet än på specialpedagogutbildningen. Nyckelord: förväntningar, hem och skola, roll, samtal, specialpedagog
176

Föräldrars delaktighet vid upprättandet av åtgärdsprogram

Tullgren, Andreas, Göransson, Jeanette January 2013 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om föräldradelaktighet genom att kartlägga faktorer som inverkar på delaktighet och inflytande för föräldrar under arbetet med åtgärdsprogram samt belysa delaktighet utifrån föräldrars upplevelser. De specifika frågeställningarna lyder:•Hur upplever föräldrar sina möjligheter till delaktighet och inflytande vid upprättande av åtgärdsprogram?•På vilka sätt kan en grundskola arbeta för att föräldrar ska bli delaktiga vid upprättandet av åtgärdsprogram?Följdfrågor blir då: •Vilka betydelsefulla faktorer kan identifieras?•Vilka mindre gynnsamma faktorer kan identifieras?Teoretisk förankringDet teoretiska ramverk som vi utgår från i studien är systemteori och Antonovskis KASAM-teori, känslan av sammanhang. Systemteorin syftar till att se och utforska delar som tillsammans bildar en helhet. Det systemiska tänket bygger på att vi som människor utvecklas och tillägnar oss kunskap genom feedback och återkoppling mellan system som vi ingår i. Antonovskis KASAM-teori bygger på tre viktiga begrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovski beskriver KASAM som ett holistiskt synsätt med fokus på det salutogena, det vill säga det friska och hälsofrämjande.MetodForskningsfrågorna besvaras med hjälp av en litteraturgenomgång av tidigare studier samt kvalitativa intervjuer, inspirerade av fenomenologin, av åtta föräldrar till barn med upprättade åtgärdsprogram. Det hade varit önskvärt att intervjua fler föräldrar för att kunna dra mer generaliserbara slutsatser, vilket vi gjort om vi haft möjlighet att göra om studien.KonklusionVi har kunnat urskilja gynnsamma och mindre gynnsamma faktorer för delaktighet och inflytande samt fått en uppfattning om hur föräldrar upplever åtgärdsprogram, delaktighet och inflytande i skolan. Föräldrarna i vår studie upplever möjligheterna till delaktighet och inflytande som begränsade men önskvärda. De ser fördelar i att vara delaktiga i upprättandet av åtgärdsprogram. Föräldrar efterfrågar insyn med möjlighet till inflytande. De vill bli hörda och få tydlig och tidig information om sina barn.ImplikationerGenom vår egen empiri och utifrån den tidigare forskningen kunde vi urskilja gynnsamma och mindre gynnsamma faktorer för föräldradelaktighet. Som en följd har vi identifierat tre områden som behöver tas i beaktande om föräldrars delaktighet och inflytande ska möjliggöras: organisationen, åtgärdsprogrammet som dokument och process samt relationer mellan hem och skola.Fortsatt forskningEn naturlig fortsättning på vår studie vore att komplettera underlaget med fler intervjuer av föräldrar till barn med åtgärdsprogram för att möjliggöra mer generaliserbara slutsatser, eventuellt i kombination med en enkätstudie. Det vore även intressant att testa den modell vi presenterar på en grundskola och sedan utvärdera om det resulterar i ökad föräldradelaktighet, eller framgångsrika åtgärder för eleverna, under arbetet med åtgärdsprogram.
177

Hållbar klädkonsumtion – det låter bra, men hur gör jag? : En kvalitativ intervjustudie om ungas resonemang kring kläder och klädkonsumtion / Sustainable clothing consumption – it sounds good, but how do i do it? : A qualitative study on young people's reasoning about clothes and clothing consumption

Hummel, Josefine, Castillo Eriksson, Cecilia January 2022 (has links)
Bakgrund Klädindustrin kritiseras för negativ påverkan på miljön och social orättvisa i fabriker. Klädföretagens ambition att öka produktionens effektivitet och pressa priserna hotar FN:s hållbarhetsarbete och de uppsatta målen i Agenda 2030. Trots detta har klädkonsumtionen ökat. Människors behov och känsla av tillfredsställelse av att konsumera utnyttjas av företag som livnär sig på konsumenters köpbeteende. Samtidigt har intresset för hållbar konsumtion ökat och i skolor lär sig elever i hem- och konsumentkunskap att resonera kring hållbar konsumtion. Syfte Syftet med studien är att utifrån ett hållbarhetsperspektiv undersöka hur fem personer i åldrarna 19–25 år resonerar kring kläder och sin egen klädkonsumtion. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna spelades in med en ljudinspelningsapp som sedan analyserades utifrån Braun och Clarkes (2006) tematiska analysmetod. Resultat Studien visade att intervjupersonerna hade en positiv inställning till hållbar klädkonsumtion och flera hade en vilja att agera mer hållbart vid konsumtion av kläder. Många idéer uttrycktes kring hur man kan göra mer medvetna val och strategier vidtogs för att förhindra nya inköp. Hinder att konsumera hållbart utgjordes av brister på kunskap, information och engagemang. Omgivningens påverkan, rea och stort och föränderligt klädutbud upplevdes öka klädköpen. I praktiken var det olika behov som styrde klädinköpen medan individuella värderingar avgjorde när ett plagg var förbrukat. Slutsats Avsaknad av resurser för hållbara klädköp avgjorde att strategier för hållbar konsumtion vidtogs. Kunskaper och färdigheter kopplade till dessa strategier samt förmåga att resonera kring strategierna skulle kunna spåras till undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Intervjupersonerna visade medvetenhet kring att det växande klädutbud och upplevt behov bidrog till ökad klädkonsumtion. Även om miljöintresse bidrog till engagemang för hållbar klädkonsumtion uppdagades brister i resurser som skapade svårigheter att konsumera hållbart vid klädköp. Tillgänglighet av information och konsumtionsfärdigheter efterfrågas och behövs för att nå målen i Agenda 2030.
178

SPELAR DET NÅGON ROLL HUR RECEPTET ÄR UTFORMAT I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAPSUNDERVISNINGEN? : En kvalitativ intervjustudie hur elever i årskurs nio resonerar kring olika typer av recept i hem- och konsumentkunskapsundervisningen.

Johansson, Yvonne, Svanström, Helene January 2022 (has links)
Abstract Background Home economics is a compulsory subject in compulsory school Recipes areused in the teatching of Home economics and based on its syllabus, students makecomparisons and calculations of quantities when cooking and baking and create their ownrecipes. Previous research has shown that students need to have factual knowledge and familiarity in their subject language, but also mathematical prior knowledge to be able touse recepies practically and theoretically.                                  Aim The aim of our study is to investigate how students in year nine experience andreason about different types of recipes in Home economics.                                    Method The study was conducted through a qualitative interview study, which gave adeeper understanding of our questions about how students experience and reason aboutrecipes. The sample of informants were students in year nine, at two different school insouth of Sweden. Eight informants were interviewed individually. A qualitative contentanalysis was used in the analysis process.                                                Results Based on our collected material, five separaten categories were created; clarityand structure, number and calculations, subjekt- specific language, digitization endexternal factors that effect the use of recepies. The analysis of the different catagoriesshows a certain consistency among alla informants, mainly with regard to the design ofthe recipe. Clarity and structure were inportant for the informants, were a good recipeshould have clear steps to follow and not have too much text. The results also showed difficulties when it comes to the subjekt specific language and arithmetic in a recipe.                                                                                                                Conclusion There is no perfect recipe. The common denominator among the informantswas that the recipes should be clear, but preferences regarding choice and design varied. / Sammanfattning Bakgrund Hem – och konsumentkunskap är ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Recept används i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och utifrån ämnets kursplan ska eleverna göra jämförelser och beräkningar av mängder vid matlagning och bakning samt skapa egna recept. Tidigare forskning har visat att eleverna behöver ha faktakunskap och förtrogenhet i ämnesspråket, men även matematiska förkunskaper för att praktiskt och teoretiskt kunna använda sig av recept.  Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur elever i årskurs nio upplever och resonerar kring olika typer av recept i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie vilket gav en djupare förståelse på våra frågor kring hur eleverna upplever och resonerar kring recept. Urvalet av informanter var elever i årskurs nio, på två olika skolor i södra Sverige. Åtta informanter blev intervjuade individuellt. I analysprocessen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Utifrån vårt insamlade material skapades fem separata kategorier; tydlighet och struktur, siffertal och beräkningar, ämnesspecifikt språk, digitalisering och externa faktorer som påverkar receptanvändningen. Analysen av de olika kategorierna visar på en viss samstämmighet bland samtliga informanter när det gäller receptets utformning. Tydlighet och struktur var viktigt för informanterna, där ett bra recept ska ha tydliga steg att följa och inte ha för mycket text. Resultatet visade även på svårigheter när det kommer till det ämnesspecifika språket och aritmetiken som ingår i ett recept. Slutsats Det finns inget perfekt recept. Den gemensamma nämnaren bland informanterna var att recepten skulle vara tydliga men preferenser kring val och utformning varierade.
179

Användning av ekologiska och närproducerade livsmedel i ämnet hem- och konsumentkunskap / The use of ecological and locally produced products in home and consumer studies

Olén, Ann-Charlott, Hemmarö, Carina, Svedlund, Filippa January 2023 (has links)
Bakgrund Genom att handla närproducerat och ekologiskt är det möjligt att bidra till hållbar utveckling. Enligt det centrala innehållet för hem och konsumentkunskap ska elever utbildas att göra genomtänkta val av livsmedel som främjar deras hälsa, ekonomi och vår miljö. Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning lärare i hem- och konsumentkunskap väljer ekologiska och närproducerade livsmedel i undervisningen och orsaker till om det inte köps eller används. Vidare även att undersöka om det finns några skillnader i hur ofta ekologiska och närproducerade livsmedel används i hem- och konsumentkunskapen utifrån ekonomiska förutsättningar, lärarens utbildningsnivå, antal år i yrket, ålder, kön, arbetsplats (kommunal, privat eller friskola) samt lärarens personliga inställning till ekologisk och närproducerad mat.   Metod Studien pågick under våren 2023 och genomfördes via en webbenkät utformad i O365 Forms. Inklusionskriterierna för deltagarna var att de skulle arbeta som lärare i hem- och konsumentkunskap och har gjort det i minst sex månader. Det fanns inget krav på behörighet eller legitimation. Skillnader mellan grupper analyserades med Chi-2 test.   Resultat Totalt svarade 147 respondenter på enkäten. Majoriteten köpte mindre än hälften ekologiska eller närproducerade livsmedel till undervisningen i hem- och konsumentkunskap. De främsta orsakerna till att lärarna inte använde ekologiska eller närproducerade livsmedel i undervisningen var ekonomiska begränsningar samt att de är styrda att handla av vissa leverantörer och butikskedjor. De som köpte mer än hälften ekologiskt eller närproducerat till undervisningen gjorde också det privat.   Slutsats Ekologiska och närproducerade livsmedel används i låg utsträckning bland lärarna i denna studie. Ramfaktorer som budget och att vara styrd till viss leverantör eller butikskedja är de främsta orsakerna till att ekologiska och närproducerade livsmedel inte används i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. För att i större utsträckning göra det möjligt att använda dessa livsmedel skulle riktlinjer för ämnets budget kunna tas fram av beslutsfattare i samråd med lärare i hem- och konsumentkunskap. / Background By buying locally produced and eco-labelled products, it is possible to contribute to sustainable development. According to the core content for home and consumer studies   students should be able to make sustainable  well thought out food choices that promote their health, economy and our environment through  education.    Objective The purpose of the study was to investigate  if  teachers in home and consumer studies choose organic and locally produced foods when buying groceries for their practical lessons.   and  what is their reasoning for not buying or using them if that is the case? . Another purpose was to investigate if  there were any differences in how often organic and locally produced foods were  used in home and consumer studies due to  financial circumstances, the teacher's level of education,  years within their profession, age, sex , workplace (municipal, private or independent school) and the teacher's personal approach to organic and locally produced food.   Method The study took place during the spring of 2023 and was carried out through  a web survey designed in O365. Our inclusion criteria for the study regarding the participants was that they had worked as teachers in home and consumer studies for at least six months. There was no requirement for educational competence in the subject nor teacher certification. . Differences between groups were analyzed with the Chi-2 test.   Results A total of 147  participants answered the survey. The majority of the participants bought less than half of organic or locally produced foods for teaching in home and consumer studies. The main reasons why the educators did not use organic or locally produced food in the teaching were due to financial constraints as well as that they were guided to buy from certain suppliers and store chains. Those who bought more than half of their products organic or locally produced for teaching also did that privately.    Conclusion Organic or locally produced foods are used to a low extent among the teachers in this study. Framework factors such as budget and being directed to a certain supplier or store chain are the main reasons why organic and locally produced food is not used in home and consumer studies. In order to make it possible to use these products to a greater extent, guidelines for the subject should be createdby decision makers in conjunction with the home and consumer studies teachers.
180

”HÄLSA ÄR HUR MANMÅR, PÅ INSIDAN OCH UTSIDAN” : Lärare och elevers uppfattning om hälsa i HKK- och IDH-undervisningen

Högbom, Hanna, Jekisol, Jekisol January 2023 (has links)
Hälsa har över tid tagit en allt större plats i läroplanen för grundskolan. Trots det har tidigare forskning visat att det är de praktiska momenten som matlagning, samtspel och lek som tar störst plats i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa. I denna kvalitativa enkätstudie är syftet att utforska på vilket sätt lärare inom hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa definierar och integrerar hälsobegreppet i sin undervisning tillika hur elever i årskurs nio uppfattar begreppet. Studien syftar även att belysa strategier för främjandet av hälsa och välbefinnande inom skolan. Enkätsvar har samlats in från 20 lärare och 40 elever. I dataanalysen har en kvalitativ metod använts för att identifiera teman och meningsbärande innehåll. Resultatet visar att lärarnas definition av hälsa kan sammanfattas i att lärare inkluderar flera aspekter i hälsobegreppet så som fysiska, psykiska och sociala. Elevernas definition, till skillnad från lärarna, är i högre gradkopplad till mående och fysiska faktorer. Det framkommer också att majoriteten av lärarna har intentionen att undervisa kring begreppet hälsa och att lärarna läggerstor vikt vid att eleverna ska kunna göra medvetna och hälsosamma val. I diskussionen diskuteras det i vilken grad förändringarna i läroplanen och ämnenas kursplaner kan ha ökat fokus på hälsa i undervisningen. I diskussionens avslutande del framhålls att det finns ytterligare utmaningar som framtida lärare har gällande att förmedla helhetsperspektivet av hälsobegreppet till exempelvis eleverna. Vidarebehövs en mer generaliserbar forskning, för att undersöka hälsoundervisningen i skolan med syfte att långsiktigt förändra folkhälsan.

Page generated in 0.0276 seconds