Studiens syfte är att undersöka hur bilder i läromedels receptdel i ämnet hem- och konsumentkunskap genom sitt upplägg och sin design utgör en instruktion till hur en maträtt, bakverk eller annat som ska tillagas. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod. Fem elever i årskurs 8 intervjuades med öppna frågor gällande hur de tolkar bild och recept i de två läromedel som finns i hem-och konsumentkunskap.Resultatet visar att eleverna vill ha en tydlig bild på hur slutresultatet förväntas bli, det vill säga av den tillagade måltiden. De vill också ha fler instruerande bilder för att säkerhetsställa att man gör rätt eller som inspiration för att våga prova något nytt. Även bildens placering i förhållande till instruktionen har betydelse för förståelsen och möjligheten att tolka receptet.

Bakgrund: Sverige har anslutit sig till Agenda 2030, vars mål är minskat matsvinn. Regeringen har gett i uppdrag till Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket att finna strategier hur invånare i Sverige kan minska matsvinnet. Forskning som gjorts inom området matsvinn i undervisning påvisar att lärare hanterar detta genom olika strategier. Syfte: Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenhet av matsvinn inom ämnet Hem- och konsumentkunskap. Metod: En kvalitativ metod användes där sex lärare intervjuades och därefter analyserades intervjuerna. Vid arbetet med resultatet framkom olika områden; hur man tolkar kursplanen, identifiering av matsvinn, hur hanteringen av matsvinn ser ut och vilka anpassningar som görs samt vilka hinder som lärarna påträffat. Resultat: Alla respondenter utom en ansåg att matsvinn inte omnämns specifikt i kursplanen. Enligt respondenterna handlar matsvinn om miljö och hållbarhet såväl som ekonomi. I hem- och konsumentkunskapsklassrummet uppstod matsvinn då mat inte åts upp eller om livsmedel glömts bort och möglat. Lärarna i undersökningen hade olika metoder för att minimera matsvinnet i för- och efterarbetet, däribland infrysning av livsmedel, planering av inköp samt att ge bort mat till andra som övriga elever, personal och hemlösa. Lärarna uppgav flera olika lösningar för hantering av matsvinn i undervisningen, bland annat ändrades ingredienser efter tycke och smak. Dock ansågs matsvinn som oundvikligt eftersom inlärning av metoder är en läroprocess och under processen finns risk att mat blir förstörd. Slutligen återgavs hinder som lärarna upplevade att de inte kunde påverka, såsom möjlighet att kompostera matavfall, för lite undervisningstid samt brist på kyl- och frys. Slutsats: Undersökningen visade att lärarnas uppfinningsrikedom var den största källan för minskat matsvinn. Dock åskådliggör undersökningen, i likhet med tidigare forskning, behovet av fler timmar i ämnet. / Background: Sweden has joined Agenda 2030, whose goal is to reduce food waste. The Government has commissioned the Swedish National Food Agency, the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Agricultural Agency to find strategies for how residents in Sweden can reduce food waste. Research in the field of food waste in schools shows that teachers handle this through different strategies. Aim: The purpose of the study was to investigate teachers' experience of food waste in the subject Home and Consumer Studies. Method: A qualitative method was used where six teachers were interviewed and then the interviews were analyzed. Various areas occurred in the work on the result; how to interpret the syllabus, identify food waste, how food waste is handled and what adjustments are made and what obstacles the teachers have encountered. Result: In the result it was found that all respondents except one consider that food waste is not mentioned, specifically in the syllabus. According to the respondent’s food waste is about the environment and sustainability as well as economy. Food waste occurs when food is not eaten and food that is forgotten and molds. Teachers in the study had different methods for minimizing food waste in pre- and post-work, including freezing of food, planning of purchases, and giving food to other students, teachers and homeless people. The teachers state several different solutions for managing food waste in the classroom including changing ingredients according to taste. However, food waste was inevitable because learning methods is a learning process and during the process food can be destroyed. Finally, obstacles that teachers feel that they cannot influence, such as lack of compost bin, teaching time and refrigeration and freezing. Conclusion: The study showed the teachers' inventiveness as the largest source of reduced food waste. However, the study, like previous research, highlights the need for more hours in the subject.

Bakgrund: Hållbar utveckling är en angelägenhet som alla bör sträva efter att uppnå i sitt dagliga liv. Integreringen av hållbarhet i undervisning har varit föremål för flera studier och det finns utmaningar, såsom en begränsad tidsram och normativ undervisningstradition, men lärare i HKK kan stärka undervisningen genom att fokusera på matprocessen, öka kunskapen om ingredienser och synliggöra normer och värderingar i undervisningen.  Syfte​​t med studien var att studera upplevda hinder och möjligheter för HKK-lärare i deras undervisning om hållbarhet avseende matlagning och hantering av livsmedel.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta olika lärare som undervisade i HKK, lärarna arbetade främst i skolor i Mellansverige.   Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Ekonomiska förutsättningar är avgörande, det upplevda behovet av stöd från skolledning och myndigheter, elevernas engagemang och kunskaper och utmaningarna med undervisningstiden. Det lyftes fram att lärarna ansåg att det fanns både förutsättningar och hinder i deras arbete med att utbilda eleverna kring hållbar utveckling kring mat och livsmedel. Till exempel lyfte lärarna fram särskilda anpassningar och fördomar om vegetarisk kost hos eleverna, som aspekter lärarna behövde hantera och beakta.   Slutsats: Lärarna var oroade över budgeten för hem- och konsumentkunskap och dess inverkan på undervisningen om hållbar utveckling inom mat och livsmedelsproduktion. Dessutom var många lärare bekymrade över den korta undervisningstiden de hade till sitt förfogande, även om förutsättningarna förändras när det nya schemat införs på skolorna under höstterminen 2024. Lärarna uttryckte att det var viktigt att prioritera miljöarbetet inom HKK för att uppnå hållbar utveckling och att de behöver stöd från Skolverket.

Bakgrund:  Tidigt i livet socialiseras barn in i tankar och normer kring mat och måltider och dess betydelse för hälsan, dessa följer med dem under hela livet. Köttproduktionen i Sverige har negativ påverkan på miljön och vår köttkonsumtion har ökat med 40% sedan 90-talet. En samhällsomställning måste ske där fler börjar äta vegetarisk mat. Lärare, föräldrar och samhället i övrigt har ett gemensamt ansvar för att undervisa och inspirera barn och unga till att testa vegetarisk mat.        Syfte:  Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar resonerar kring vegetarisk mat. Vi utgick från frågeställningarna: Hur resonerar ungdomar kring vegetarisk mat där köttet ersatts med ersättningsprodukter till kött, vad är avgörande för ungdomar när det kommer till att testa nya livsmedel samt vad påverkar ungdomars syn på vegetarisk mat?   Metod:  Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie baserad på fokusgruppsinterjuver med ungdomar som gick i årskurs 9 vid två skolor i Mellansverige. Totalt intervjuades 21 respondenter fördelade på sju grupper. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyserades genom en innehållsanalys.                            Resultat:  Analysen av den insamlade datan resulterade i fyra huvudkategorier: Om ungdomar vill testa ny mat avgörs av flera olika faktorer, Ungdomars inställning till vegetarisk mat, Ungdomars erfarenheter kring vegetarisk mat förvärvas till största del i skolan eller hemmet samt Ungdomars åsikter kring vegetarisk mat varierar. Ungdomars inställning till ny mat avgjordes av olika faktorer så som matens uppläggning, smak och utseende. Även influensers, kompisar och närståendes inställning till vegetarisk mat kunde till viss del påverka ungdomarna. Ungdomars åsikter kring vegetarisk mat varierade.    Slutsats:  Studiens resultat tyder på att ungdomar som ska äta vegetarisk mat föredrar den vegetariska maten som består av grönsaker framför den vegetariska maten som består av ersättningsprodukter till kött. Ungdomarna i studien upplever det svårt att testa nya livsmedel och maträtter eftersom de är ovana och osäkra på hur det kommer att smaka. Studien visar att personer i ungdomars omgivning samt egen inre motivation är avgörande för att ungdomar ska testa ny mat. En slutsats man skulle kunna dra av studien är att hem och skola tillsammans spelar en viktig roll för att öka konsumtionen av vegetarisk mat. / Background: Early in life, children are socialized into thoughts and norms about food and meals and their significance for health, which stay with them throughout their lives. Meat production in Sweden has a negative impact on the environment, and our meat consumption has increased by 40% since the 1990s. A societal change must occur where more people start eating vegetarian food. Teachers, parents, and society have a shared responsibility to educate and inspire children and young people to try vegetarian food.   Objective: The aim of the study was to investigate how youths' reason around vegetarian food. We started from the research questions: How do youths' reason around vegetarian food where the meat has been replaced with substitute products for meat, what is crucial for youths when it comes to testing new foods and dishes and also what influences youths’ views on vegetarian food?   Method(s): The study was conducted with the help of a qualitative interview study based on focus groups interviews with youths in year 9 at two schools in the middle of Sweden. In total 21 participants were interviewed divided into seven groups. Interviews were recorded to be transcribed and analyzed with content analysis.     Results   The analysis of the collected data resulted in four main categories: Factors influencing adolescents' willingness to try new food, Adolescents' attitudes towards vegetarian food, Adolescents' acquisition of experiences with vegetarian food primarily in school or at home, and Variations in adolescents' opinions about vegetarian food. Adolescents' attitudes towards trying new food were determined by various factors such as the presentation, taste, and appearance of the food. The attitudes of influencers, friends, and family members towards vegetarian food could also partially influence adolescents. Adolescents' opinions about vegetarian food varied.  Conclusion: The results of the study suggest that adolescents who are supposed to eat vegetarian food prefer the vegetarian food consisting of vegetables over the vegetarian food made with meat substitutes. The adolescents in the study find it difficult to try new food and dishes because they are unfamiliar with them and unsure of how they will taste. The study indicates that people in the adolescents' environment, as well as their own internal motivation, are crucial factors in determining whether they will try new food. One conclusion that can be drawn from the study is that both home and school play important roles in increasing the consumption of vegetarian food.

Self- determination and autonomy of elderly people living in long- stay care homes is the forefront of discussion in the media and in society today. It examines the extent to which elderly people actually have the opportunity for self- determination and to what extent they have an impact and influence in their daily lives. A suitable way to look at how the quality of long –stay care looks like is too look at the extent to which the user has self- determination.The aim of our study was to examine how self-determination appears in long- stay care homes. We also talk about in what way the officials perceive self- determination and how elderly identify and perceive their right to self- determination and the importance it has for the individual.The essay has been made with the help of interviews and surveys on a number of long-stay care homes in Skåne. In our study we interviewed twelve people, six elderly living in long –stay care and six officials. Based on our results we can conclude that self- determination is included in all components around the elderly person in everyday life. Categories that have manifested during the processing of our result was self- determination, to participate, integrity, security, communication and to feel at home, with these categories we can conclude that the elderly are content and feel that they have self- determination over their daily lives.

Bakgrund: Historiskt har recept funnits under lång tid men har inte alltid varit nedskrivna i text. I ämnet Hem- och konsumentkunskap (HKK) ingår recept och instruktioner som en del av det centrala innehållet i läroplanen Lgr22 och något grundskoleelever ska möta i sin undervisning. Att arbeta med instruerande text, som recept är, kräver ett brett kunnande om procedurförståelse, begreppsförståelse och processkunskap. Lärare i HKK måste göra didaktiska val för att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar. Syfte: Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar med recept i undervisningen.  Metod: I studien har åtta lärare i hem- och konsumentkunskap intervjuats digitalt via Microsoft Teams 365 utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Därefter har intervjumaterialet analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys genom kondensering, kodning och kategorisering med tillhörande subkategorier.  Resultat: Respondenterna upplever att en stor del av eleverna i grundskolan har svårigheter i arbetet med recept inom skolämnet hem- och konsumentkunskap. Dessa svårigheter visar sig på olika sätt främst i det praktiska arbetet och handlar ofta om ämnesspecifika ord och begrepp samt den aritmetik som förekommer i recepten. Lärarna möter upp dessa svårigheter med att göra olika didaktiska val i undervisningen, bland annat genom att anpassa recepten efter elevgruppen samt genom olika visualiseringstekniker.  Slutsats: Denna studie belyser vikten av att lärare i hem- och konsumentkunskap på grundskolan bör ha en djup förståelse i receptlitteracitet för att effektivt undervisa i ämnet. De lärare som deltagit i studien har visat på kreativa didaktiska val i undervisningen med recepten. Trots detta upplevs eleverna ha svårt att läsa och följa ett recept. Resultatet av studien antyder att undervisningsmaterial för receptläsning inom HKK borde utvecklas för breddade kunskaper. / Background: Recipes have been with humanity for a long time but have not always been written down in text. The Home Economic (HE) subject includes recipes and instructions as a part of the central content of the Lgr22 curriculum that students must be introduced to during their learning in primary school. Working with instructional text such as a recipe requires a broad knowledge of procedural understanding, conceptual understanding and process knowledge. Teachers in HE must make didactic choices to adapt the teaching to the students' needs. Objective: This qualitative interview study aims to investigate how teachers of Home and Consumer Studies work with recipes in teaching. Method: In the study, eight teachers of HE was interviewed digitally via Microsoft Teams 365 based on a semi-structured interview guide. The material was analysed according to a qualitative content analysis through condensation, coding and categorization with associated subcategories. The material was then analysed through the preparation of the result.  Results: The respondents feel that a large proportion of students in primary school have difficulties working with recipes in HE. These difficulties manifest themselves in different ways, mainly in the practical work and often are due to subject-specific words and concepts as well as the arithmetic that appears in the recipes. The teachers respond to these difficulties by making different didactic choices in teaching, adapting the recipes to the student group and by using different visualization techniques. Conclusion: This study highlights the importance that primary school HE teachers should have a deep understanding of recipe literacy in order to effectively teach the subject. The teachers who participated in the study have shown creative didactic choices in teaching with the recipes, but despite this the students are perceived to still have difficulty reading and following a recipe. The results of the study suggest that teaching materials for recipe reading within the subject should be developed for broadened knowledge.

SAMMANFATTNING  Bakgrund Hem- och konsumentkunskap (HKK) är ett viktigt skolämne som syftar till att ge elever nödvändiga verktyg för att bli medvetna konsumenter. Livsmedelsverkets nya kostråd innebär att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket, att äta lagom mycket och att röra på sig. Flera studier om hem- och konsumentkunskapsundervisning visar att majoriteten av eleverna prioriterar smak framför hälsa samt att ungdomar under tonåren är mycket lättpåverkade av sina kamrater, reklam och förändringar i samhället. Ungdomars ohälsosamma matvanor beskrivs utgöra en av de största riskfaktorerna för sjuklighet i Sverige idag. Skolan med dess hem- och konsumentkunskapsundervisning har således möjlighet att främja hälsosamma matvanor. Syfte Syftet med uppsatsen var att utforska elevers upplevelser av hälsoperspektivet kopplat till mat i undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Metod I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Elva semistrukturerade intervjuer av elever i årskurs 9 har genomförts. Intervjumaterialet transkriberades, bröts ner i meningsenheter och kodades. Sedan delades materialet i subkategorier och kategorier vilka användes i resultatanalysen. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier som byggdes upp av elva subkategorier. Kategorierna handlade om hälsa och livsstil, hantering av livsmedel, hur maten påverkar kropp och hälsa, vad det innebär att göra hälsosamma val samt elevers önskan av variation och tydlighet i undervisningen. Slutsats Eleverna visade sig ha svårigheter med att omvandla hälsokunskap till handling i vardagslivet. De behöver praktiska och konkreta övningar för att göra hälsosamma val i vardagen så att inte smak, kompisinflytande och ohälsosamma matvanor prioriteras före reflektion av hälsosam livsstil. Rekommendationen blir att läraren behöver vara mer tydlig och hälsoperspektivet behöver genomsyra undervisningen genom att visa på vad som är hälsosamt och inte. Detta medför att HKK-läraren behöver ha goda kunskaper om ämnet hälsa för att kunna förmedla detta på ett intressant och varierande sätt för eleverna.

Denna studie syftar till att undersöka hur studenter använder sig av sin bostad för att skapa sig ett hem i sin studentstad. Studien undersöker även hur denna process skiljer sig för människor som bor i boenden med gemensamma ytor, studentlägenheter och bostadsrätter. Ett hem har i denna studie definierats utifrån David Seamans koncept at-homeness. Hur personerna interagerar med sin bostad och olika platser i staden för att skapa detta hem utgår från James. J. Gibsson teori om affordance. Studien genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer med studenter i Uppsala, där två bodde i boenden med gemensamma ytor, två i studentlägenheter och två i bostadsrätter. Resultatet visar att studenters bostäder inte nödvändigtvis själva måste uppfylla allt som enligt Seaman måste uppfyllas för att skapa sig ett hem. Studien visar vidare att detta beror på två fenomen. Det första är att studenter har en kortsiktig syn på sitt boende. De tänker sig inte bo där en längre tid och kan därför finna sig i att allt inte är perfekt. Det andra är att studenter kan använda sig av platser som finns i staden för att kompensera för bristerna i det egna boendet. På så sätt skapar bostaden och staden tillsammans ett hem för studenten. Skillnaden som återfanns mellan studentlägenheter och bostadsrätter var framför allt förmågan att ändra i bostaden. På grund av den kortsiktiga synen på boendet var detta dock inget som påverkade de som bodde i studentlägenheterna särskilt mycket. De som bodde i boenden med gemensamma ytor var dock tvungna att ibland lägga om sina rutiner för att bli bekväma i sin bostad. Överlag fann alla respondenter, oavsett boendetyp, att de var nöjda med sitt boende och att de hade skapat sig ett hem i Uppsala.

Syftet med studien är att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om vilkaförutsättningar det finns för att skapa goda relationer med hemmet, och varför det är viktigtmed goda relationer mellan hem och förskola. Undersökningen utgår från ett sociokulturelltperspektiv. En webbenkät där förskolepersonalens uppfattningar utgör grunden för studien.Enkät skickades ut till den utvalda målgruppen via en Facebookgrupp som riktar sig tillförskollärare och grundskollärare. Resultatet visar att den dagliga kontakten var det forumsom användes mest för att skapa en god relation mellan hem och förskola och att en godrelation som är byggt på en bra kommunikation gynnar barnets livslånga lärande.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur skolan kan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att använda mig av olika sätt för att få fram information om problemet, såsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete är att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande åtgärder inom skolan, familjen och samhället i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar.