<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellan</p><p>hem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtätning i relationen mellan hem och</p><p>skola och där den nära relationen har setts som normativt god och positiv för samtliga</p><p>inblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola har</p><p>framförallt gjorts utifrån föräldrars och lärares perspektiv och eleverna har många gånger</p><p>försummats i forskningen. Den forskning som trots allt är gjord utifrån ett elevperspektiv på</p><p>föräldrarsamverkan visar hur närmanden mellan parterna leder till förhandlingar där elever</p><p>använder olika strategier för att slå vakt om sin autonomi. De frågeställningar som vi besvarar</p><p>i uppsatsen är; a) Vad framkommer i forskningen gällande hur elever separerar sfärerna hem</p><p>och skola vid samverkan? samt b) vilka strategier använder yngre elever för att separera</p><p>sfärerna hem och skola vid samverkan?</p><p>I vårt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken i</p><p>relationen mellan hem och skola. Sedan tar vi upp vad tidigare forskning har kommit fram till</p><p>vad gäller elevers perspektiv på föräldrarsamverkan.</p><p>För att besvara vår andra frågeställning gör vi en kvalitativ intervjuundersökning i år 2 i</p><p>grundskolan. Vårt resultat visar fyra olika strategier som elever använder för att separerar</p><p>sfärerna hem och skola. Dessa strategier är: 1) Kontroll av möten mellan lärare och föräldrar,</p><p>2) Styrande av information genom närvaro, 3) Undanhållande av information genom att</p><p>glömma, samt 4) Göra en överenskommelse med lärarna. Vi tolkar vårt resultat som ett</p><p>uttryck för elevers behov av integritet och autonomi. Utifrån vårt resultat ger vi förslag på</p><p>åtgärder som skolan kan vidta för att tillgodose elevers behov av autonomi och integritet. Vi</p><p>kommer fram till att införande av elevsamtal, som fanns föreslaget redan i den statliga</p><p>utredningen Ett nytt betygsystem (SOU 1992:86) på 1990-talet, vore ett sätt att tillmötesgå</p><p>elevers behov.</p>

<p>Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans.</p><p>Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus. För att uppfylla undersökningens syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med tre mammor till barn som går de tidigare åren i grundskolan. I berättelserna framgår det att mammorna har det övergripande ansvaret för barnens fostran och utbildning vilket därmed liknar de resultat som tidigare internationell forskning visat på. Mammornas berättelser skiljer sig åt sinsemellan gällande hur ansvaret för barnens fostran och utbildning fördelas mellan föräldrarna. Jag har funnit fyra aspekter som framträder lite tydligare i kvinnornas berättelser som antingen förenar kvinnorna eller skiljer dem åt. Dessa är mammornas utbildningsnivå i relation till ansvarsfördelning mellan föräldrarna, engagemang i barnens fritidsaktiviteter, tillgång på ”ledig” tid samt mammor som informationslänk. Mammornas handlande syftar främst till ett bevarande av genushabitus men i vissa avseenden även till ett utmanande av genushabitus.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Genom att ha studerat forskningsrapporter vet vi att det är viktigt att tidigt skapa goda relationer mellan skola och hem, för att barn ska få de bästa förutsättningarna för att utvecklas. Samarbetet mellan skola och hem poängteras tydligt i läroplanen. Det är skolans ansvar att föräldrasamarbete kommer till stånd, men hur detta samarbete ska se ut väljer de enskilda skolorna former för själva. Under vår utbildning har vi inte fördjupat oss i ämnet samarbete skola och hem. Därför väljer vi nu att öka våra kunskaper i ämnet. Som blivande lärare bygger vårt intresse på hur man kan motivera föräldrar och lärare till att gemensamt arbeta utifrån intresset - våra barn och elever.</p><p>Syfte</p><p>Vårt syfte med studien är att undersöka vad skolan kan göra för att stimulera till större föräldrasamarbete. Vi riktar vårt intresse mot en föräldracirkel vars huvudsyfte var att stödja föräldrarna i deras fostrarroll. Vi vill undersöka anledningar till deltagande, behållningar av att delta, orsak till att avstå och uppfattningar om vad man som lärare behöver tänka på vid samverkan skola – föräldrar.</p><p>Metod</p><p>Vi har valt att använda oss av enkäter med öppna frågor. I enkäterna har vi använt metoden meningskategorisering för att skapa huvudkategorier, för att sedan genom ad hoc få fram underkategorier som vi presenterar i diagram. Härefter genomförde vi halvstrukturerade intervjuer. Vi använde oss av meningskoncentrering när vi behandlade intervjumaterialet. Slutligen har vi jämfört intervjumaterialet med enkätresultatet för att se skillnader och likheter.</p><p>Resultat</p><p>Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det som stimulerar föräldrar att medverka i föräldracirkeln är att möta andra föräldrar. Den praktiska nytta som föräldrarna anger är att de ökar sina kunskaper om barns utveckling, får konkreta förslag om fostran och ökad förståelse för andra föräldrars handlande. Ledarna ökar sin förståelse kring frågor om dagens föräldraskap genom föräldracirkeln. De flesta föräldrarna som inte deltog hade velat delta i föräldracirkeln. Den främsta orsaken till att inte delta i cirkeln var att man har tidsbrist. De föräldrar som kunnat delta men avstod gjorde det på grund av att de inte kände något behov av en föräldracirkel. Det en lärare behöver tänka på när det gäller föräldrasamverkan är att man ska skall vara öppen, rak och tydlig. Inför möten ska vi som lärare ha klart för oss vad målet för mötet är och vi ska beakta vad för sorts möte föräldrarna behöver. Vi ska visa omtanke och respekt inför föräldrar samt alltid tänka på att alla har ett förhållande till skolan.</p>

<p>The purpose of this study is to examine possible teaching effects in the subject home economics at a school. The study has included one question, which aims to identify if there are any differences in the knowledge between boys and girls in the subject.</p><p>The theoretical survey is discussing the subject diet and health in school and is emphasising on the different parts that are included in the subject home economics. Further, a historical point of view is given on the development of the subject, and also on Swedish research concerning health and diet.</p><p>A questionnaire with fixed and open answering options has been constructed and handed out to two different groups of students. One of the groups are students in year 7, who have not yet had education in the subject, the other group are students in year 8 who have had education in the subject. The results show that the effects of education are different between groups that have been educated in the subject and groups that haven’t had any education. The results show further that girls in general have more knowledge in the subject than boys. The results are being discussed and illustrated from different perspectives.</p><p>Keyword: Diet, Health, Teaching Effects, Home Economics</p>

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter. Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.

Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen. Analyser av arbetsgruppens betydelse för personalens mående och för utförandet av arbetet görs, och även uppfattningar av olika typer av relationer mellan personal och ungdomarna, samt betydelsen dessa relationer har, fokuseras i uppsatsen.

The purpose of this study is to examine possible teaching effects in the subject home economics at a school. The study has included one question, which aims to identify if there are any differences in the knowledge between boys and girls in the subject. The theoretical survey is discussing the subject diet and health in school and is emphasising on the different parts that are included in the subject home economics. Further, a historical point of view is given on the development of the subject, and also on Swedish research concerning health and diet. A questionnaire with fixed and open answering options has been constructed and handed out to two different groups of students. One of the groups are students in year 7, who have not yet had education in the subject, the other group are students in year 8 who have had education in the subject. The results show that the effects of education are different between groups that have been educated in the subject and groups that haven’t had any education. The results show further that girls in general have more knowledge in the subject than boys. The results are being discussed and illustrated from different perspectives. Keyword: Diet, Health, Teaching Effects, Home Economics

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellan hem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtätning i relationen mellan hem och skola och där den nära relationen har setts som normativt god och positiv för samtliga inblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola har framförallt gjorts utifrån föräldrars och lärares perspektiv och eleverna har många gånger försummats i forskningen. Den forskning som trots allt är gjord utifrån ett elevperspektiv på föräldrarsamverkan visar hur närmanden mellan parterna leder till förhandlingar där elever använder olika strategier för att slå vakt om sin autonomi. De frågeställningar som vi besvarar i uppsatsen är; a) Vad framkommer i forskningen gällande hur elever separerar sfärerna hem och skola vid samverkan? samt b) vilka strategier använder yngre elever för att separera sfärerna hem och skola vid samverkan? I vårt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken i relationen mellan hem och skola. Sedan tar vi upp vad tidigare forskning har kommit fram till vad gäller elevers perspektiv på föräldrarsamverkan. För att besvara vår andra frågeställning gör vi en kvalitativ intervjuundersökning i år 2 i grundskolan. Vårt resultat visar fyra olika strategier som elever använder för att separerar sfärerna hem och skola. Dessa strategier är: 1) Kontroll av möten mellan lärare och föräldrar, 2) Styrande av information genom närvaro, 3) Undanhållande av information genom att glömma, samt 4) Göra en överenskommelse med lärarna. Vi tolkar vårt resultat som ett uttryck för elevers behov av integritet och autonomi. Utifrån vårt resultat ger vi förslag på åtgärder som skolan kan vidta för att tillgodose elevers behov av autonomi och integritet. Vi kommer fram till att införande av elevsamtal, som fanns föreslaget redan i den statliga utredningen Ett nytt betygsystem (SOU 1992:86) på 1990-talet, vore ett sätt att tillmötesgå elevers behov.

Vi har studerat ett material som syftar till ett tidigt samarbete mellan hem och skola för att upptäcka barn med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts som en komparativ fallstudie, där två vitt skilda kommuner utgjort grunden. Fallbeskrivningarna består av intervjuer, fältanteckningar och delresultat från en större enkätundersökning som genomförts av materialets upphovsmän. Genom att jämföra två olika fall hoppades vi kunna se och beskriva likheter och skillnader och därmed kunna dra slutsatser kring materialets effekter på ett djupare plan. Undersökningen visar på två scenarion gällande effekterna av materialet, ett positivt och ett negativt. Lärarnas inställning till materialet och hur de väljer att presentera det för föräldrarna är styrande i vilka effekter det får. The study involves a collection of material compiled by “Kod-Knäckarna”. The purpose of the material is to provide early support and to detect pupils with reading and writing difficulties at an early stage by parents-teachers cooperation. The study designed as a comparative case study and consists of two different cases. Which are edified by interviews, observations and a intermediary report from a more extensive questionnaire survey initiated by “Kod-Knäckarna”. By comparing two different cases we hope that we will be able to relate and describe similarities and differences between the both cases and to make conclusions according the effects of the material. The study finds two current scenarios, one positive and one negative. The teachers attitude towards the material and the course of action they have while introducing it to the parents is directly connected to what result and effects the material benefit.

Bakgrund Genom att ha studerat forskningsrapporter vet vi att det är viktigt att tidigt skapa goda relationer mellan skola och hem, för att barn ska få de bästa förutsättningarna för att utvecklas. Samarbetet mellan skola och hem poängteras tydligt i läroplanen. Det är skolans ansvar att föräldrasamarbete kommer till stånd, men hur detta samarbete ska se ut väljer de enskilda skolorna former för själva. Under vår utbildning har vi inte fördjupat oss i ämnet samarbete skola och hem. Därför väljer vi nu att öka våra kunskaper i ämnet. Som blivande lärare bygger vårt intresse på hur man kan motivera föräldrar och lärare till att gemensamt arbeta utifrån intresset - våra barn och elever. Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka vad skolan kan göra för att stimulera till större föräldrasamarbete. Vi riktar vårt intresse mot en föräldracirkel vars huvudsyfte var att stödja föräldrarna i deras fostrarroll. Vi vill undersöka anledningar till deltagande, behållningar av att delta, orsak till att avstå och uppfattningar om vad man som lärare behöver tänka på vid samverkan skola – föräldrar. Metod Vi har valt att använda oss av enkäter med öppna frågor. I enkäterna har vi använt metoden meningskategorisering för att skapa huvudkategorier, för att sedan genom ad hoc få fram underkategorier som vi presenterar i diagram. Härefter genomförde vi halvstrukturerade intervjuer. Vi använde oss av meningskoncentrering när vi behandlade intervjumaterialet. Slutligen har vi jämfört intervjumaterialet med enkätresultatet för att se skillnader och likheter. Resultat Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det som stimulerar föräldrar att medverka i föräldracirkeln är att möta andra föräldrar. Den praktiska nytta som föräldrarna anger är att de ökar sina kunskaper om barns utveckling, får konkreta förslag om fostran och ökad förståelse för andra föräldrars handlande. Ledarna ökar sin förståelse kring frågor om dagens föräldraskap genom föräldracirkeln. De flesta föräldrarna som inte deltog hade velat delta i föräldracirkeln. Den främsta orsaken till att inte delta i cirkeln var att man har tidsbrist. De föräldrar som kunnat delta men avstod gjorde det på grund av att de inte kände något behov av en föräldracirkel. Det en lärare behöver tänka på när det gäller föräldrasamverkan är att man ska skall vara öppen, rak och tydlig. Inför möten ska vi som lärare ha klart för oss vad målet för mötet är och vi ska beakta vad för sorts möte föräldrarna behöver. Vi ska visa omtanke och respekt inför föräldrar samt alltid tänka på att alla har ett förhållande till skolan.