Sammanfattning Kvinnor och män har historiskt sett ansetts ha olika fysiska och psykiska förutsättningar och den norm i samhället som vi levt efter har varit mannens. Kvinnans plats var i hemmet som maka, mor och husfru. I och med samhällets utveckling förändrades den könsspecifika arbetsfördelningen och kvinnan började förvärvsarbeta. Hem – och konsumentkunskap har gått från flickämne i skolan till obligatoriskt för alla där skolan ska främja jämställdhet och jämlikhet mellan könen.  Denna rapports syfte är att undersöka hur yrkesverksamma lärare inom hem – och konsumentkunskap ser på jämställdhet och genus inom sitt ämne, vad som kan påverka hur de arbetar med jämställdhet mellan könen i sin undervisning samt hur de praktiskt genomför detta. Sju behöriga lärare från norra Sverige deltog i enskilda intervjuer. De hade olika åldrar och längd på yrkesverksamhet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna beskrev en pågående förändring av stereotypa könsmönster både i skolan och i hemmet men att traditionella könsroller fortfarande reproduceras. Hkk beskrevs som ett skolämne där lärandet till stor del sker i praktiskt arbete där roller synliggörs som kan ge förutsättningar till diskussion och reflektion om jämställdhet. Respondenterna var dock eniga om att jämställdhetsarbete i skolan ställer krav på lärarrollen och sig själv som verktyg, exempelvis vid bedömning av flickor och pojkar. Slutsatsen av denna studie är att lärare i hkk anser att stereotypa könsmönster har förändrats men fortfarande reproduceras traditionella könsroller i skolan. Yngre generationer frångår alltmer de traditionella könsrollerna då jämställdhet blir en allt mer naturlig del i samhället, dock kvarstår det arbete i jämställdhetsfrågan då det fortfarande finns skillnader mellan könen i betyg.

No description available.

Sammanfattning Konsumtion och ekonomi är områden som på olika sätt påverkar människors liv. Forskning visar att värderingar, identiteter och idéer grundas på konsumtion. Syftet med denna studie var att undersöka elevernas attityder, kunskaper och beteenden inom konsumtion och ekonomi som är ett kunskapsområde inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Författaren var även intresserad av att undersöka om det fanns skillnader mellan två skolor bland elever i årskurs nio som skiljer sig åt vad gäller upptagningsområde och skolans geografiska läge. 153 enkäter delades ut och resultatet analyserades med dataprogrammet IBM Statistics Version 20 (SPSS 2010). Två korta intervjuer genomfördes med lärare i hem- och konsumentkunskap för att få bakgrundsinformation om elevernas förutsättningar till att utveckla sina förmågor som handlar om konsumtion och ekonomi. Resultatet visade statistiskt signifikanta skillnader mellan skolorna vad gäller elevernas attityder som handlar om miljön i samband med konsumtion. Skillnader fanns även bland elevernas kunskaper och beteenden. Eleverna ansåg att skolan är den största informationskällan till kunskaper om rättigheter och skyldigheter som konsumenter. Eleverna ansåg även att varje enskild person samt staten är de som har störst ansvar för att spara på jordens resurser. Elevernas intresse för konsumtion och ekonomi var lågt även fast de ansåg att det är ett viktigt ämne att ha kunskaper om. Nyckelord: Undervisning, Elever, Enkät, Hem- och konsumentkunskap, Konsumtion och ekonomi. Abstract Consumption and economy are areas that affect people’s lives in various ways. Research show that values, identities and ideas are based on consumption. The purpose of this study was to examine students’ attitudes, knowledge and behavior in consumption and economy which are an area of knowledge in the subject of home economics. The author was also interested in examining whether there were differences between the two schools among students in ninth grade, differing in terms of catchment area and schools geographical location. 153 questionnaires were distributed and the result was analyzed with the software IBM Statistics Version 20 (SPSS 2010). Two short interviews with teachers of home economics were done to get background information on students’ opportunities to develop their abilities about consumption and economy. The results showed statistically significant differences between the schools in terms of students’ attitude about the environment in the context of consumption. Differences were also found among students’ knowledge and behavior. The students felt that school is the main source of information for understanding the rights and responsibilities as a consumer. Students also considered that any individual and the state are those with the greatest responsibility to conserve the earth´s resources. Students interests in consumption and economy was low, even though they felt it is an important subject to have knowledge of. Keywords: Teaching, Students, Survey, Home and consumer studies, Consumption and economy.

Thesis (Ph. D.)--Oregon State University, 1989. / Typescript (photocopy). Includes bibliographical references. Also available on the World Wide Web.

<p>Syftet med denna studie är att vinna kunskap om samverkan mellan förskola och hem ur ett föräldraperspektiv. För det första undersöks vad förskolan ger föräldrarna för möjlighet till samverkan, genom att analysera dokument. För det andra undersöks genom intervjuer hur föräldrar uppfattar sin möjlighet till samverkan genom olika samverkanskanaler t ex föräldramöte och månadsbrev. Resultatet visar att förskolans dokument i allmänhet inbjuder föräldrarna till samverkan, främst rörande det enskilda barnet. Föräldrarnas uppfattningar uppvisar sinsemellan stora variationer, liksom mellan de olika samverkanskanalerna. De mönster som kunde urskiljas var bemötandets betydelse och vikten av vardagsinformation. Föräldrarna uppfattade generellt de samverkanskanaler som innebär ett personligt möte som inbjudande till samverkan i högre grad än de skriftliga samverkanskanalerna.</p>

Bakgrund Folkhälsoproblematiken ökar allt mer i Sverige. Elever behöver därför få kunskap om hur måltider sätts samman efter individuella behov, vilket också är ett kunskapskrav i läroplanen för hem- och konsumentkunskap (HKK) i grundskolan. Syfte Studiens syfte var att studera vad HKK-lärare anser om elevers kunskaper i näringslära, samt hur det påverkar deras möjligheter att undervisa mot kunskapskraven i HKK. Metod En webbaserad enkätstudie, skickades ut till HKK-lärare i Sverige, vårterminen 2018. Rekrytering skedde i två Facebook-grupper för HKK-lärare. Resultat Totalt deltog 86 HKK-lärare. Alla utom fyra ansåg att eleverna hade otillräckliga kunskaper inom näringslära när de kom till HKK-undervisningen. Av dessa ansåg 73 lärare att kunskaperna var så låga att det påverkade deras undervisning. Strax under hälften av alla ansåg att eleverna behöver näringsläran för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Alla utom fem uppgav att de undervisar i både tallriksmodellen och näringsämnena inom området ”individuella behov”. De som arbetar ämnesövergripande med andra ämnen inom kost och hälsa såg framgång hos eleverna, de uppgav dock att det var svårt att få till samplanering. Det fanns ingen skillnad mellan grupperna, yngre och äldre lärare, vad gäller ämnesövergripande arbete (p = 0,80).  Slutsats Resultaten tyder på att HKK-lärare anser att elevers kunskaper i näringslära är otillräckliga. Så pass att flera anser att deras undervisning påverkas. För att öka elevernas kunskaper bör ämnena i skolan arbeta ämnesövergripande. För att lyckas krävs det att skolledningen möjliggör det genom att skapa rutiner för lärarna att följa kring samplanering.

Denna studie har syftat till att ta reda på hur högstadieelever tänker kring en eventuell neddragning av sin köttkonsumtion samt om de upplever att de blir utmanade i skolämnet hem- och konsumentkunskap att göra så. Tre semistrukturerade intervjuer med totalt sju elever har gjorts vartefter det inspelade materialet transkriberats, analyserats och sedan strukturerats i teman. Eleverna upplever att de blir utmanade i undervisningen. Det finns olika pedagogiska redskap (däribland tallriksmodellen och konceptet S.M.A.R.T.) som syftar till mer balanserade måltider för att främja hälsa och miljö. Dessa används i olika utsträckning av eleverna, ibland mycket sparsamt eller inte alls trots uppmaning från läraren. Djurvälfärd kom högt på elevernas dagordning när olika kötträtter skulle rangordnas. Flera elever skulle sakna kött om det inte ingick i måltiden däremot tycker eleverna att en köttfri dag på skolan är acceptabelt. Information om fördelarna med minskad köttkonsumtion är viktigt liksom inspirerande matlagningstips och recept men även att konsumenten har en genuin vilja krävs för att intentionerna ska resultera i handling. Ämnesövergripande arbetssätt främjar förståelsen av de många gånger komplexa sambanden inom hållbar utveckling. Detta har eleverna varit med om, vilket ligger i linje med läroplanen.

Syftet med studien är att utveckla kunskaper om hur förskollärares arbete med barns anknytning kan komma till uttryck i förskolan. Studien utgår ifrån åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna sammanställdes genom en tematisk analys och resulterade i fem teman som sedan analyserades med stöd i anknytningsteorin. Resultatet visar på anknytningens betydelse för barnets utveckling och lärande i förskolan. Förskollärare använder sig av olika förhållningssätt beroende på barnets ålder och verbala utveckling. Förskolläraren använder sig av föremål som stöd för att möjliggöra anknytning med yngre barn och vid äldre barn kan de fråga om barnets intresse. Resultatet visar även att barnets känslor behöver bli respekterade och tillgodosedda oavsett hur barnet väljer att uttrycka dem. Slutsatsen är att förskollärarens förhållningsätt och strategier har betydelse för barns möjligheter att skapa en trygg i förskolan. Det som underlättar eller försvårar anknytningen i förskolan är barnets anknytningsmönster och därmed kan barnet behöva olika lång tid för att skapa anknytning.

Studien har som syfte att undersöka hur samverkan, kunskaps­utveckling och kommunikation sker och fungerar mellan skola och hem där elevernas vårdnadshavare har utländsk bakgrund. Under­sökningen genomfördes på en grundskola i en kommun i södra Sverige. För att samla in underlag för studien genomfördes en intervju med rektorn samt enkätstudier mot lärare respektive vårdnadshavare med utländsk bakgrund. Studien var kvali­tativ med öppna frågor även i enkäterna. Genom att flera katego­rier fick besvara sina respektive frågor av hur samarbetet mellan skola och vårdnads­havarna fungerar, var för­hoppningen att samarbetet skulle bli belyst från flera håll. Bilden rektorn har om detta samarbete var att det verkade fungera bra, vilket även de flesta lärarna och vårdnadshavarna tyckte. Lärarna och vårdnads­havarna upplevde ibland att språket och kulturen utgjorde ett visst hinder. Totalbilden studien gav var att samverkan tycktes fungera bra på skolan eftersom skolan har personal som behärskar olika språk och kulturer. Förbättringsförslag var tydligare information om det svenska skolsystemet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Tidigare forskning visar att budget var ett hinder för att göra inköp med hänsyn till miljön. Det har också framkommit att ekologiska varor var ett ideal snarare än praktik inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt att elever inte ansåg sig ha kunskapen att göra hållbara val. Syfte Syftet med den här studien var att undersöka vilka förutsättningar lärare upplevde att de hade att göra inköp samt undervisa med hänsyn till miljön. Metod Genom kvalitativ metod utfördes intervjuer med åtta stycken verksamma hem- och konsumenskunskapslärare med hjälp av en semistrukturerad frågeguide under våren 2020. Den geografiska utsträckningen var mellan Västsverige och södra Norrland. Bearbetning av data gjordes inspirerat av innehållsanalys. Resultat Alla deltagarna var överens om att miljö är en stor och viktig del av ämnet hemoch konsumentkunskap. Alla ansåg sig även kunna påverka eleverna mot en mer medveten konsumtion. Det framkom tydliga skillnader bland de deltagande hem- och konsumentkunskapslärarna i förutsättningar och genomförande av både inköp och undervisning med hänsyn till miljö. Tydligast var skillnaderna i ramfaktorer som budget och upphandling samt elevers inställning till miljöundervisning. Lärarens miljöengagemang och samhällskulturen visade sig vara faktorer som påverkade inköpen och undervisningen. Slutsats Skillnader mellan lärare när det gäller yttre och inre ramfaktorer riskerar att leda till en icke likvärdig undervisning inom hem- och konsumentkunskap med inriktning på miljö. Tydliga riktlinjer angående inköp och undervisning med hänsyn till miljö saknas, att införa detta skulle underlätta för lärare inom hem- och konsumentkunskap att uppnå likvärdig undervisning.