<p>Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser på fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jämställdhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna är alla sammanboende, har barn och är mellan 30-40 år gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. Vår teoribildning utgår bland annat från Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sådana.</p><p> Våra respondenters uppfattning om feminism är i huvudsak negativ, trots att de egentligen inte hade någon klar uppfattning om vad feminism egentligen innebär. Däremot uttryckte de många feministiska tankar. Kvinnlighet förknippas framför allt med omvårdnad och utseende/stil. Manligt är handling, ordnad ekonomi och kraftfullhet.</p><p> Våra respondenters spontana uppfattning är att de lever jämställda liv, men vid en djupare eftertanke upplever de orättvisor; framför allt gällande karriärmöjligheter och lönebildning i arbetslivet. Att de även har det ojämställt inom privatlivet verkar inte beaktas i samma omfattning.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Läxor är ett dagligt inslag i arbetet för de flesta lärare och något som ständigt återkommer i debatten, bland annat i media. Då lärarna är de som ger läxor har vi valt att i vår uppsats belysa deras tankar kring läxor. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka uppfattningar lärarna har om läxor och deras tankar kring läxornas utformning och effekt.</p><p>I uppsatsen redogör vi för den tidigare forskningen kring läxor, forskningen har främst bedrivits i USA och det finns inte mycket svensk forskning på området. Amerikanen Harris Cooper är den som forskat mest kring fenomenet läxor, det han främst undersökt är hur läxor påverkar elevernas resultat. Det har dock framförts mycket kritik mot Cooper och hans forskning, bland annat pekar forskaren Alfie Kohn på att det ofta finns stora metodologiska brister i undersökningarna som Cooper baserar sin forskning på. Trots att tonvikten inom forskningen ligger på kopplingen mellan läxor och elevernas resultat så finns det även viss forskning som riktar in sig på de två andra aspekterna av läxor som vi intresserat oss för, nämligen läxornas utformning och lärarnas avsikter med varför de ger läxor.</p><p>Våra resultat bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare två från 7-9 skolor i Mellansverige. Av de lärare vi intervjuat är det bara en som inte regelbundet använder sig av läxor. Lärarna har en gemensam syn på att läxan ska vara meningsfull för eleverna och att läxa inte ska ges för läxans skull. Lärarna ser även läxorna som en hjälp och ett stöd för eleverna att nå målen.</p><p>Utifrån de svar vi fått i våra intervjuer har vi sett att lärarna har ett kluvet förhållande till läxor och att de inte sällan gör motstridiga uttalanden. Lärarna har många tankar kring läxor men dessa tankar lyfts sällan upp till diskussion lärare emellan. Lärarna på en och samma skola har olika tankar kring läxor och skilda läxrutiner. Bristen på diskussion kring läxor är inte bara ett problem ute på de enskilda skolorna. Läxan är så gott som osynlig i den pedagogiska diskursen, något som även tagits upp i forskningen. Att läxan inte diskuterats beror nog i mångt och mycket på den bristande forskningen på området. Vi anser att både blivande och redan verksamma lärare skulle gynnas av mer forskning som kan ge dem något att stödja sig på när de ger läxor.</p><p>Nyckelord: läxor, hemuppgift, hemarbete, läxpolicy</p>

Sammanfattning Läxor är ett dagligt inslag i arbetet för de flesta lärare och något som ständigt återkommer i debatten, bland annat i media. Då lärarna är de som ger läxor har vi valt att i vår uppsats belysa deras tankar kring läxor. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka uppfattningar lärarna har om läxor och deras tankar kring läxornas utformning och effekt. I uppsatsen redogör vi för den tidigare forskningen kring läxor, forskningen har främst bedrivits i USA och det finns inte mycket svensk forskning på området. Amerikanen Harris Cooper är den som forskat mest kring fenomenet läxor, det han främst undersökt är hur läxor påverkar elevernas resultat. Det har dock framförts mycket kritik mot Cooper och hans forskning, bland annat pekar forskaren Alfie Kohn på att det ofta finns stora metodologiska brister i undersökningarna som Cooper baserar sin forskning på. Trots att tonvikten inom forskningen ligger på kopplingen mellan läxor och elevernas resultat så finns det även viss forskning som riktar in sig på de två andra aspekterna av läxor som vi intresserat oss för, nämligen läxornas utformning och lärarnas avsikter med varför de ger läxor. Våra resultat bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare två från 7-9 skolor i Mellansverige. Av de lärare vi intervjuat är det bara en som inte regelbundet använder sig av läxor. Lärarna har en gemensam syn på att läxan ska vara meningsfull för eleverna och att läxa inte ska ges för läxans skull. Lärarna ser även läxorna som en hjälp och ett stöd för eleverna att nå målen. Utifrån de svar vi fått i våra intervjuer har vi sett att lärarna har ett kluvet förhållande till läxor och att de inte sällan gör motstridiga uttalanden. Lärarna har många tankar kring läxor men dessa tankar lyfts sällan upp till diskussion lärare emellan. Lärarna på en och samma skola har olika tankar kring läxor och skilda läxrutiner. Bristen på diskussion kring läxor är inte bara ett problem ute på de enskilda skolorna. Läxan är så gott som osynlig i den pedagogiska diskursen, något som även tagits upp i forskningen. Att läxan inte diskuterats beror nog i mångt och mycket på den bristande forskningen på området. Vi anser att både blivande och redan verksamma lärare skulle gynnas av mer forskning som kan ge dem något att stödja sig på när de ger läxor. Nyckelord: läxor, hemuppgift, hemarbete, läxpolicy

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem och familj. Många kvinnor upplever svårigheter med att hinna med de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. Alltför många upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskning tyder dock på att kontroll kan minska upplevelsen av stress. I denna kvalitativa studie har sju kvinnor med små barn intervjuats för att få en förståelse för hur de upplever sin totala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation som stressande. Resultatet antyder att kontroll över tillvaron, delat ansvar, socialt stöd och att ha egen tid kan hjälpa dessa kvinnor att inte uppleva sig som stressade. Effektiva copingstrategier kan även vara en orsak till att dessa kvinnor hanterar sin stress på ett bra sätt. Vidare studier inom området vore att undersöka om män med små barn upplever stress i förvärvsarbete och hemarbete.

Sammanfattning Föreliggande uppsats syftar till att undersöka läxan som företeelse. Materialet som ligger till grund för denna studie omfattats av en enkätundersökning och intervjuer med verk-samma lärare. Vi har velat undersöka pedagogers individuella syften och intentioner med läxor. I undersökningen har framkommit att lärarnas främsta syften med läxor är att träna ansvar, få föräldrar engagerade i skolarbetet och att eleverna ska befästa kunskaper genom färdighetsträning. Med den nuvarande regeringen har läxan tillsammans med betyg samt ”ordning och reda” legat i fokus. Vi gör en ansats till att beskriva den rådande politiska opinionen beträffande skolfrågor. Vi har velat belysa två olika politiska falanger genom att ställa dem mot var-andra. Till grund för vår analys, av det resultat vi erhållit ligger förutom vår egen undersök-ning, aktuell svensk och amerikansk forskning och annan adekvat litteratur och rapporter rörande ämnet. Här talas om stress, inkräktning i privatliv, ansvarstagande och att läxbör-dan för elever har ökat. Vi har gjort en historisk tillbakablick om läxans ursprung, för att se dess tillämpning i sko-lans historia. De slutsatser vi drar av resultatet är att läxan som företeelse är så etablerad att den sällan blir ifrågasatt och att det är upp till varje enskild pedagog att själv ta ställning till hur och om den skall brukas i undervisningen. Nyckelord Läxa Hemuppgift Hemarbete Skolpolitik Familjeliv Stress Ansvar Summary The present essay has the purpose to examine homework as a phenomen. In this study we have done a questionnaire and interviews survey with active teachers, our purpose is to examine pedagogues individual purposes and intentions with homework. In this essay it appears that teachers main purpose with homework is to train responsibility, to get parents engagement in schoolwork and for pupils to fortify knowledge by ability training. We have also done a historiography about the homework’s extraction to see its application in history of education. The government has the homework with grade and dicipline in focus. We will try to de-scribe the current political opinion regarding school questions. We want to clarify the two political groups, by standing them against each other. The basis of our analysis is the result that we finded in our survey, Swedish actual debate, American research and other qualified litterateur and reports about the subject. It talks about stress, invasion of private life, re-sponsibility and that the homework has increased for the pupils. The conclusions we can se is that homework as a phenomenon is so established that it is hardly ever questioned, and it is up to each teacher to take position whether it is a tool to have in the teaching or not. Key words Homework, school political, family life’s, stress, responsibility

Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser på fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jämställdhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna är alla sammanboende, har barn och är mellan 30-40 år gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. Vår teoribildning utgår bland annat från Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sådana. Våra respondenters uppfattning om feminism är i huvudsak negativ, trots att de egentligen inte hade någon klar uppfattning om vad feminism egentligen innebär. Däremot uttryckte de många feministiska tankar. Kvinnlighet förknippas framför allt med omvårdnad och utseende/stil. Manligt är handling, ordnad ekonomi och kraftfullhet. Våra respondenters spontana uppfattning är att de lever jämställda liv, men vid en djupare eftertanke upplever de orättvisor; framför allt gällande karriärmöjligheter och lönebildning i arbetslivet. Att de även har det ojämställt inom privatlivet verkar inte beaktas i samma omfattning.

Syftet med studien är att undersöka huruvida skandinaviska mäns attityd och handling gentemot jämställdhet påverkas vid ett faderskap av döttrar. Studier som tidigare genomförts visar att män med döttrar tenderar att ha större insikt i hur kvinnors position i samhället ser ut. Dock är dessa utförda på utomeuropeiska länder och resultaten visar även på att detta samband är kulturellt betingat. På grund av detta finns en vikt i att undersöka om detta fenomen även finns hos skandinaviska män, då de skandinaviska länderna ses som några av de mest jämställda samhällena i världen. Något som även saknas bortsätt från en av dessa är att studierna inte undersöks hur sambandet mellan individers attityder och faktiska handlingar ser ut. Detta kan ses som en svaghet på grund av att dessa dimensioner inte alltid är kausala. Således är denna studies syfte att undersöka om detta fenomen finns i de skandinaviska nationernas kultur. De frågeställningar som studien besvarar är: Finns det en skillnad i attityden till jämställdhet hos skandinaviska män med döttrar och män utan döttrar? samt Finns det skillnader i hur mycket hemansvar skandinaviska män tar vid faderskap av döttrar och män utan döttrar? För att besvara dessa forskningsfrågor används en kvantitativ metod, detta på grund av att resultatet går då att applicera på skandinaviska män och inte endast respondenterna. Det datamaterial som hypotesprövningarna grundar sig i är European Social Survey. En presentation av varför en individs handling samt attityd inte alltid har ett kausalt samband är inkluderad. Resultaten antyder att detta fenomen är kulturellt betingat då de skandinaviska männen inte påverkas av deras barns genus. Resultatet antyder således att ju mer jämställt land männen lever i ju mindre påverkas de av dess barns genus när det kommer till inställningen till jämställdhet. Resultaten visar även att skandinaviska män tenderar till att återgå till ett mer könsrollsstereotyp handlande i hemmet vid ett faderskap.

Syftet är att undersöka upplevelsen av stress i relation till föräldraskap och hemarbete hos mammor och pappor med barn i förskoleåldern. Slutligen vill jag se om de faktorer som bidrar till stressen samt uttryck och hantering av stressen skiljer sig åt mot tidigare forskning, samt analysera och diskutera resultaten utifrån genusperspektivet. Studien hade en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattning om sin omvärld fångades upp, och studien genomfördes med en kvalitativ metod. Det empiriska underlaget i studien inhämtades via semistrukturerade intervjuer, där fyra respondenter valdes ut, två kvinnor respektive två män. Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader mellan respondenterna i upplevelsen av vilka faktorer som bidrog till stressen, samt hur de uttryckte och hanterade stressen. Utbildning i stress var något som respondenterna inte hade kommit i kontakt med via skolväsendet eller hälso- och sjukvården.

For the largest part of the 20th century a majority of all married women in Sweden worked as unpaid houseworkers. Although time-consuming and filled with much drudgery, little attention was brought to their work. The aim of this study is to examine what strategies a key actor, the National Association of Swedish Housewives Societies (NASHS), worked according to in order to increase the efficiency and status of unpaid housework, and how the strategies of the association were affected by their idea of the houseworker – the housewife. The study looks closer at the ideological foundations and goals of the NASHS, what activities they conducted at the local level in order to achieve their goals and how NASHS’s idea of the housewife and the industrialization of housework changed over time. The study is limited to the period 1926 to 1968.Housework was industrialized during the 20th century through household technology. The technology simplified housework and eliminated drudgery. However, it did not reduce married women’s housework hours. The study shows how NASHS actively tried to increase efficiency by promoting rationality and new technology in articles and through activities at the local level. Although, one of the greatest conclusions of the study is that NASHS on its own contributed to the conservation of housework hours. The association constructed an ideal that forced housewives to work more and do better in order to give their children a good upbringing and a satisfying childhood. Time saved by technology was supposed to be spent on other chores, such as raising the standard of living and becoming a better mother. The result thus makes an important contribution to the research of the industrialization of housework by relating a key actor to the development.

Introduktion: Studier har visat att arbete i hemmiljö har blivit vanligare, vilket i sin tur har ökat stillasittandet. Stillasittandet bidrar till muskuloskeletala besvär där korta pausprogram på arbetsplats har gett smärtlindrande effekter bland kontorsarbetare, men det är inte undersökt i hemmiljö. Syfte: Syftet med studien var att undersöka genomförbarheten av ett kort pausprogram med gummibandsträning, för att motverka muskuloskeletala besvär i nacke och skuldra och långvarigt stillasittande vid arbete i hemmiljö. Metod: Deltagarna (n=20) rekryterades från Umeå Universitet och skulle ha arbetat hemifrån minst 3 dagar/vecka sedan december 2020. Interventionen varade i 3 veckor, med 2 x 2 min aktivitet per dag och medel- till högintensiv gummibandsträning för skulder- och axelmuskulatur. En enkät fylldes i innan start av intervention för att få bakgrundsinformation. En ny enkät fylldes i efter intervention där frågor gällande påverkan på arbete, kroppsbesvär och träningsinformation besvarades för att utvärdera genomförbarheten. Resultat: Majoriteten av deltagarna ansåg att det gick mycket lätt att följa träningsinstruktioner via video och mycket bra att utföra övningarna med gummiband i hemmiljö. Majoriteten skattade en positiv påverkan på arbetsdagen. I loggboken noterade 10 av 20 deltagare minst 1 träningspass som uteblivit på grund av stress och bortglömd träning. Antal deltagare med smärta minskade från 9 till 5. Övningarnas svårighetsgrad skattades mycket lågt, ansträngningsnivån medel och interventionens påverkan på stillasittande som stor. Konklusion: Pausprogrammet bedömdes vara genomförbar utifrån de satta kriterierna. Alla deltagare var positivt inställda till pausprogram efter intervention. Programmet kan fungera att utvärdera i en större skala, genom en kontrollerad studie.