Syftet med vår studie är att få en bild av hur elever från år 3 och år 4 uppfattar läxor och pedagogernas avsikter med dessa. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuade både pedagoger och elever för att kunna göra en jämförelse mellan deras uppfattningar om läxor. Frågorna vi ställde var helhetsorienterade och höll sig inom samma tema men det har hela tiden funnits utrymme för inflikade frågor under samtalets gång. Enligt pedagogerna och eleverna är läxan en uppgift som görs utanför skolan men som är knuten till skolarbetet. Pedagogerna anser att läxan är till för repetition, färdighetsträning och att öva att ta ansvar. Eleverna menar att läxan är till för att pedagogerna ska veta vad de klarar av, och att de ska lära sig något.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

The essay is about the work environment at home, where the purpose is to examine the work evironment legislation at home and shed a light on the law's problem with the employer's work environment responsbility and whether there are regulations that prevent the employer's responsibility on the work environment at home work. Further the pupose is to analyze whether the work environment in homework is to noticed from an international perspective. The topic ”work environment at home work” has been selected beacuse it is topical as Covid-19 has forced organizations to reorganize their organizations, this may later lead to potential further changes in the future to increasingly allow workers to work at home. The legal dogamtic method has been used to analyze the issues and to achieve the purpose of the essay. Laws, regulations, propositions, public inquiries, lawsuits, sources of international law, literature, articles, reports and electronic materials have been used to analyze the legal aspects. EU-Osha and ILO are organisations that have been analyzed to achieve the international perspective of the essay. What can be stated after a careful analysis is that there are laws that regulate the work environment and work envirionment responsibility for work at home. The employer may finde it difficult to carry out his work for the work evironment when the workplace is at home for the employees. The reason is that there are other regulations that prevent the employer from performing certain actions in order to maintain it's work environment responsibility. Privacy is an important factor where the home should be a private sphere for the employee. What can further be stated is that the employee and the employer must have a good collaboration with each other where both parties illuminates and perform their work for the work environment, so this fulfills its pupose. From an international perspective, the analysis can state that both organizations have carried out work that draws attention to the work environment and its responsibilities when employees works at home. The organizations have many different points of view and tools for the work environment to help companies and employers to fulfill the responsibilities on work environment when the workplace is at the employees home.

Syftet med denna studie är att undersöka tjänstemäns upplevelse av ökad mängd hemarbete. Studien är till för att få en förståelse över hur svenska tjänstemän har påverkats och hanterat de förändringar som blivit av det ökade hemarbetet. Vi har genomfört 12 intervjuer med tjänstemän inom olika branscher med varierande åldrar samt livssituationer. Vi har använt oss av bekvämlighetsurval genom våra sociala medier där vi gjort inlägg som förklarar vilka som passar in på våra kvalifikationer. Respondenterna som intervjuats har fått svara på ett antal frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Som teoretisk referensram till vår studie har vi valt att ta upp teorier om attityder till arbete, gränshanteringen mellan privat- och arbetsliv och motivation. Dessa använde vi sedan för att analysera det insamlade materialet från intervjuerna. Resultaten visar på att det finns fördelar med att arbeta hemifrån men att respondenter ändå delvis vill tillbaka till kontoret. I svaren angående attityd till arbete, gränshantering och motivation kan vi se att hemarbete är högst aktuellt och ofta att föredra men att respondenterna saknar vissa element som arbetsplatsen medför. Resultaten pekar också på att framtidens arbetsmarknad kommer genomgå en stor förändring i hur vi arbetar.

Since the coronavirus occurred, the number of people working from home has increased by almost 400%, which may cause some confusion. The purpose of this essay is to describe the legal situation regarding the psychosocial work environment when working from home and gain an insight into how male and female workers experience the psychosocial work environment when working from home during Covid-19. The purpose is further to apply a gender perspective by analysing the differences between male and female experiences. In order to fulfil the purpose, a legal dogmatic method has been used, and the sociology of law by collecting data using surveys and interviews. The regulation regarding the psychosocial work environment when working from home is found in EU law and in the Work Environment Act (1977:1160), which in turn is supplemented by the Swedish Work Environment Authority’s regulations. According to the Work Environment Act, the employer must take necessary measures to prevent accidents or ill health of workers. By analysing the data collected from the surveys and interviews, it can be concluded that there are differences between male and female experiences. A significant difference arises, for example, in the issue of workload, where women experience a higher workload than men, both at the office and when working from home. A possible reason for this difference may be that women have a higher total workload as they have more responsibility in the home environment. In general, there seem to be quite positive experiences of working from home, among both men and women, as the workload and stress decrease.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur kunskapsdelning inom en organisation påverkas när det fysiska mötet inte längre är tillgängligt. Datamaterialet för undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med anställda som påbörjat sin anställning i samband med COVID-19. Respondenterna arbetade alla inom samma offentliga verksamhet. En teoretisk tematisk analys av empirin genomfördes och fem teman identifierades. Dessa teman var: tillhörighet, missförstånd, hinder, stöttepelare och kunskapsåtervinning.   Resultatet av studien visade att avsaknaden av det fysiska mötet skapade problem i respondenternas kunskapsdelning. Undersökningen visade att frånvaron av det spontana mötet ledde till kommunikativa hinder och missförstånd. Exempelvis upplevdes det svårare att veta om medarbetare förstod vad som kommunicerades då ansiktsuttryck och kroppsspråk fattades. Det var även svårt att uppleva en omfattande tillhörighet till arbetsgruppen på den digitala arbetsplatsen.

Tidigare forskning framställer ofta distansarbete som en produktivare metod än att arbeta på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att undersöka åsikter om distansarbete hemifrån samt hur de individer som arbetar som tjänstemän upplever att deras produktivitet och effektivitet påverkas i samband med detta. Undersökningen syftar också till att utveckla kunskaper om effekterna av distansarbete, vilka faktorer som är viktiga samt hur produktivitet och effektivitet påverkas av dessa. Studien ska slutligen generera vägledning för hur arbetsmetoden kan användas på bästa sätt. Distansarbete är ett arbetssätt som under senare tid anpassats och utvecklats i takt med datorteknologin och blivit ett mer aktuellt arbetssätt för organisationer och tjänstemän. Empiriska data samlades in genom tolv semistrukturerade intervjuer med respondenter ifrån fyra olika organisationer. Intervjuerna utfördes enligt en intervjuguide som formats utifrån en framtagen teoretisk referensram. Studien genererar kunskaper om faktorer och effekter kring distansarbete hemifrån utifrån åsikter och upplevelser. Vad som återkommer frekvent både i tidigare forskning och i empiriska data kring distansarbetets faktorer och effekter är att social isolering är ett stort problem, men att störningsmoment kan minimeras och generera bättre resultat genom att en högre koncentrationsnivå kan uppnås. Arbetsuppgiftens karaktär bestämmer om distansarbete är fördelaktigt eller inte, varför en kombination lyfts som den bästa metoden. Det är dock viktigt att individen är lämpad för att utföra distansarbete hemifrån och att inte arbetstiden som spenderas på distans är för omfattande om önskad produktivitet och effektivitet ska uppnås. / Previous research presents teleworking as a more productive method than working in the workplace. The purpose of this study is to investigate opinions about teleworking at home as well as how the individuals working as office workers feel about how their productivity and effectiveness are affected. The study also aims to develop knowledge about the effects of telework, which the important factors are, and how productivity and effectiveness are affected by these. This should generate guidance on how to best use the working method. Telework is a working method that has been adapted and developed in line with the computer technology and has become a more current way of working for organizations and office workers. Empirical data was collected through twelve semi-structured interviews with respondents from four different organizations. The interviews were conducted according to an interview guide formed based on a developed theoretical reference frame. The study generates knowledge about the factors and effects of teleworking from home through opinions and experiences. What is recurring frequently in both previous research and the empirical data regarding the factors and effects of teleworking is that social isolation is a major problem, but disruptive moments can be minimized and generate better results by achieving higher concentration. The task decides if teleworking is advantageous or not, that is why a combination of both teleworking and working in the workplace highlights as the best combination. However, the individual must be suitable for doing the telework from home and the working time spent at distance can not be too extensive if the desired productivity and effectiveness should be achieved.

COVID-19 pandemin har varit med och medfört stora utmaningar för organisationer och dess anställda. Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka om huruvida arbete hemifrån har gett upphov till en upplevelse av stress bland arbetstagarna. Även ifall arbetstagarnas Work life balance har påverkats till följd av ett påtvingat hemarbete. Begrepp som tas upp i den teoretiska referensramen är olika definitioner av hemarbete, flexibilitet och stress. Modeller som belyses är Work life balance, Krav-kontroll & stödmodellen och KASAM. Utifrån den kvantitativa metoden utformades en webbenkät som delades ut genom ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. Respondenterna som uppmanades att delta var personer 18 år och uppåt, som varit med om påtvingat hemarbete i minst sex månader till följd av pandemin. Från resultatet framkommer det att det påtvingade hemarbetet har satt sina spår och påverkat människors arbetsprocesser. Mestadels har en positiv inställning till förändringen, genom att de känner sig mer avkopplade samt att de har en större frihet till att kunna anpassa sina arbetsdagar. Det är få som upplever att det har bidragit till något negativt. När det kommer till hemarbetets påverkan på individens stressnivå, så går det att se flera faktorer som kan ha minskat stressen. Dessa är att arbetstagarna har fått en ökad kontroll samt att de även sparartid i sin vardag genom att slippa pendlingen från och till arbetet. Däremot har bristen på det sociala stödet ökat i samband med hemarbetet, vilket är en faktor som i stället kan resultera i en ökad stressnivå. De flexibla arbetsförhållandena har även satt sina spår i det övriga livet. Genom att kunna arbeta hemma någon eller några dagar i veckan skapas det fördelar till att kunna skapa en bättre balans mellan arbetslivet och det övriga livet. Flexibiliteten skapar en anpassningsbarhet hos arbetstagaren till hinna med vardagssysslor som skapar en bättre balans i vardagen. I den avslutande delen av uppsatsen sammanfattas och diskuteras resultatet av studien. Till sist diskuteras förbättringar som kunde ha gjorts i studien samt förslag till vidare forskningsområden inom ämnet.

Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp anställda inomen statlig myndighet har upplevt sin arbetsmiljö vid hemarbete underpandemin. För att svara på syftet har vi utgått från tre frågeställningar 1) Hur har de upplevt sin psykosociala arbetsmiljö, 2) Hur har de upplevt sin fysiskaarbetsmiljö, 3) Hur har de upplevt sin organisatoriska arbetsmiljö. Vi har valt att arbeta utifrån kvalitativ metod och intervjuat respondenter utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet av intervjuerna har analyseratsmed hjälp kvalitativ innehållsanalys. Material till bakgrunden har inhämtats från tidigare forskning, rapporter och kartläggningar. Resultatet visar på att växla från kontor till hemarbete har inneburit en stor omställning för alla arbetstagarna, erfarenheter innehåller både negativa och positiva aspekter av övergången till hemarbete. Negativa erfarenheterna har beskrivits i form av försämrat kollegialt och chefsstöd, avsaknaden av ergonomiska och tekniska förutsättningar, fysiska besvär samt känslan av ensamhet. Positiva erfarenheter har varit ökad fokus och därmed förbättrad produktion och ökad balans mellan arbetsliv och privatliv.

Vid tidpunkten för denna studie är det svenska samhället i en process av återgång till en tillvaro bortom covid-19-pandemin och Coronakommissionens rapport och slutbetänkande har nyligen publicerats. Restriktionerna som har varit aktiva till och från sedan år 2020 börjar lyftas i de flesta kommuner och vi kan nu mer och mer börja se vilka effekter pandemin fått på samhället. Denna studies syfte är att undersöka hur covid-19-pandemin har påverkat arbetet med försörjningsstöd under pandemin och hur påverkan kan se ut framöver. För att kunna besvara syftet har kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom försörjningsstöd i tre kommuner genomförts och delvis analyserats med hjälp av domänteorin. Som komplement till intervjuerna har en enkät utformats och skickats till utvalda respondenter från respektive kommun. Studiens viktigaste resultat är att pandemin haft en stor påverkan på arbetet med försörjningsstöd på olika sätt genom bland annat en omställning av arbetssätt på grund av restriktioner, främst genom digitala mötesformer samt arbete hemifrån. Handläggning har delvis gjorts generösare, klientarbetet har påverkats genom ändrade mötesformer, köbildning har ökat och skapat fördröjningar samt inställda insatser och på så sätt kan långvariga effekter uppstå i det fortsatta arbetet. Resultaten visar även på olikheter mellan kommuner i hur hanteringen av pandemin har upplevts, särskilt när det gäller arbetsmiljö och arbetsbelastning. Studiens slutsatser är bland annat att organisering och ledarskap kan relateras till dessa olikheter samt att en digitalisering av ansökan om försörjningsstöd möjligen skulle kunna fungera som ett skydd mot överbelastning bland socionomerna i händelse av nya kriser. Anpassad handläggning kan ses som ett genomslag av professionsdomänens klientcentrerade logik. De fördröjningar som har uppstått på grund av pandemin kan leda till ökade behov bland klienter och de utmaningar som i och med det uppstår kan därför väntas kvarstå under en längre tid. Andra slutsatser är att de digitaliserade arbetssätten samt arbete på distans även kommer att finnas kvar framöver och det ställer enligt författarna nya krav på rutiner och riktlinjer kring arbetssätten då de inte längre är tillfälliga, utan blir en del av det “nya normala”.