• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 92
  • 10
  • Tagged with
  • 102
  • 48
  • 22
  • 21
  • 20
  • 20
  • 20
  • 17
  • 17
  • 17
  • 16
  • 14
  • 14
  • 13
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

UPPLEVELSER AV ARBETSMILJÖN VID HEMARBETE UNDER COVID-19

Abdi, Aram, Dogan, Rabia January 2022 (has links)
Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp anställda inomen statlig myndighet har upplevt sin arbetsmiljö vid hemarbete underpandemin. För att svara på syftet har vi utgått från tre frågeställningar 1) Hur har de upplevt sin psykosociala arbetsmiljö, 2) Hur har de upplevt sin fysiskaarbetsmiljö, 3) Hur har de upplevt sin organisatoriska arbetsmiljö. Vi har valt att arbeta utifrån kvalitativ metod och intervjuat respondenter utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet av intervjuerna har analyseratsmed hjälp kvalitativ innehållsanalys. Material till bakgrunden har inhämtats från tidigare forskning, rapporter och kartläggningar. Resultatet visar på att växla från kontor till hemarbete har inneburit en stor omställning för alla arbetstagarna, erfarenheter innehåller både negativa och positiva aspekter av övergången till hemarbete. Negativa erfarenheterna har beskrivits i form av försämrat kollegialt och chefsstöd, avsaknaden av ergonomiska och tekniska förutsättningar, fysiska besvär samt känslan av ensamhet. Positiva erfarenheter har varit ökad fokus och därmed förbättrad produktion och ökad balans mellan arbetsliv och privatliv.
52

"Att göra det bästa av det omöjliga" : en studie om Covis-19-pandemins påverkan på arbetet med försörjningsstöd / "Making the best out of the impossible"

Björk, Victoria, Hermansson, Ida January 2022 (has links)
Vid tidpunkten för denna studie är det svenska samhället i en process av återgång till en tillvaro bortom covid-19-pandemin och Coronakommissionens rapport och slutbetänkande har nyligen publicerats. Restriktionerna som har varit aktiva till och från sedan år 2020 börjar lyftas i de flesta kommuner och vi kan nu mer och mer börja se vilka effekter pandemin fått på samhället. Denna studies syfte är att undersöka hur covid-19-pandemin har påverkat arbetet med försörjningsstöd under pandemin och hur påverkan kan se ut framöver. För att kunna besvara syftet har kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom försörjningsstöd i tre kommuner genomförts och delvis analyserats med hjälp av domänteorin. Som komplement till intervjuerna har en enkät utformats och skickats till utvalda respondenter från respektive kommun. Studiens viktigaste resultat är att pandemin haft en stor påverkan på arbetet med försörjningsstöd på olika sätt genom bland annat en omställning av arbetssätt på grund av restriktioner, främst genom digitala mötesformer samt arbete hemifrån. Handläggning har delvis gjorts generösare, klientarbetet har påverkats genom ändrade mötesformer, köbildning har ökat och skapat fördröjningar samt inställda insatser och på så sätt kan långvariga effekter uppstå i det fortsatta arbetet. Resultaten visar även på olikheter mellan kommuner i hur hanteringen av pandemin har upplevts, särskilt när det gäller arbetsmiljö och arbetsbelastning. Studiens slutsatser är bland annat att organisering och ledarskap kan relateras till dessa olikheter samt att en digitalisering av ansökan om försörjningsstöd möjligen skulle kunna fungera som ett skydd mot överbelastning bland socionomerna i händelse av nya kriser. Anpassad handläggning kan ses som ett genomslag av professionsdomänens klientcentrerade logik. De fördröjningar som har uppstått på grund av pandemin kan leda till ökade behov bland klienter och de utmaningar som i och med det uppstår kan därför väntas kvarstå under en längre tid. Andra slutsatser är att de digitaliserade arbetssätten samt arbete på distans även kommer att finnas kvar framöver och det ställer enligt författarna nya krav på rutiner och riktlinjer kring arbetssätten då de inte längre är tillfälliga, utan blir en del av det “nya normala”.
53

Hur påverkas svenska kontorsmedarbetare av det nya normala under och efter covid-19 pandemn? / How are Swedish office workers affected by the new normal during and after the covid-19 pandemic?

Borovac, Tommy, Racho, Jessica January 2021 (has links)
Samhällsrestriktionerna till följd av Covid-19-pandemin har tvingat många kontorsarbetare att arbeta hemifrån i större utsträckning än någonsin tidigare. “Det nya normala” (DNN) som begrepp har länge diskuterats inom forskningen och handlar till stor del om att många kontorsmedarbetare får möjlighet att arbeta hemifrån. Arbetstiderna blir mer flexibla och många organisationer anpassar sig till teknologisk utveckling som möjliggör nya arbetssätt. Vi har valt att undersöka vad DNN innebär för svenska kontorsmedarbetare under och efter Covid-19-pandemin. För att utföra en undersökning har vi genomfört intervjuer på tre organisationer där vi undersökt hur kontorsmedarbetare har upplevt hemarbete. Vi har undersökt hur problematik kring samverkan, prestation, utformning av hemmakontor och gränsdragningsproblematik påverkar upplevelsen av hemarbete och hur det påverkar den arbetsrelaterade stressen. Beteendena och upplevelserna analyseras genom att beskriva hur medarbetare rör sig mellan fälten i Karasek och Theorells (1990) kontroll, krav och stödmodell (KKS-modellen). Resultaten som framkom i undersökningen visar att risken att hamna i ett spänt fält vid en omställning är hög, men att medarbetare därefter kan röra sig mot ett avspänt och passivt till ett aktivt fält med hjälp av olika former av stöd och råd, vilket ger hög kontroll. Nya arbetssätt har utformats i hemarbetet och medarbetarna uttrycker en önskan om ett flexibelt arbetssätt även efter Covid-19-pandemin. Vidareuppstår spekulationer om att ett valfritt hemarbete fortsättningsvis kan komma att vara DNN. / The societal restrictions posed by the Covid-19 pandemic have forced many office workers to work from home to a greater extent than ever before. “The new normal” as a concept has long been discussed in research and is largely about many office employees being given the opportunity to work from home. Working hours are becoming more flexible and many organizations are adapting to technological developments that enable new ways of working. We have chosen to investigate what the new normal means for Swedish officeworkers during and after the Covid-19 pandemic. We have conducted a study by interviewing office workers in three different organizations. We investigated how office workers have experienced working from home and investigated how problems - around collaboration, performance, home office design and border issues - affect the experience of working from home and how it affects work-related stress. The behaviors and experiences are analyzed by describing how employees move between the fields in Karasek and Theorell (1990) control, requirements, and support model (KKS model). The results that emerged in the survey show that the risk of ending up in a tense field during a change is high, but that employees can then move towards a relaxed and passive to an active field with the help of various forms of support and advice, which provides high control. New ways of working have formed during the past year and the employees express a desire for flexible ways of working even after the Covid-19 pandemic. Furthermore, there is speculation that working from home could be optional in the future as the new normal progresses.
54

Den psykosociala arbetsmiljön vid hemarbete : En redogörelse av regleringen, samt vilka upplevelser manliga och kvinnliga arbetstagare kan inneha under Covid-19. / The psychosocial work environment when working from home : A description of the regulation, and what experiences male and female workers can have during Covid-19.

Szwestko, Sylvia January 2020 (has links)
Since the coronavirus occurred, the number of people working from home has increased by almost 400%, which may cause some confusion. The purpose of this essay is to describe the legal situation regarding the psychosocial work environment when working from home and gain an insight into how male and female workers experience the psychosocial work environment when working from home during Covid-19. The purpose is further to apply a gender perspective by analysing the differences between male and female experiences. In order to fulfill the purpose, a legal dogmatic method has been used, and the sociology of law by collecting data using surveys and interviews. The regulation regarding the psychosocial work environment when working from home is found in EU law and in the Work Environment Act (1977:1160), which in turn is supplemented by the Swedish Work Environment Authority’s regulations. According to the Work Environment Act, the employer must take necessary measures to prevent accidents or ill health of workers. By analysing the data collected from the surveys and interviews, it can be concluded that there are differences between male and female experiences. A significant difference arises, for example, in the issue of workload, where women experience a higher workload than men, both at the office and when working from home. A possible reason for this difference may be that women have a higher total workload as they have more responsibility in the home environment. In general, there seem to be quite positive experiences of working from home, among both men and women, as the workload and stress decrease.
55

“Stanna hemma!’’ : En kvalitativ studie om hur chefer, inom den offentliga sektorn, ledarskapsroll har förändrats vid den ökade förekomsten av hemarbete

Söderholm, Emelie January 2023 (has links)
Denna studie fokuserar på chefers, inom den offentliga sektorn, ledarskap vid ett fortsatt hemarbete efter covid-19 samt hur deras chefsroll har påverkats, ur ett ledarskapsperspektiv, i och med detta. Syftet med denna kvalitativa studie är därmed att öka förståelsen för om man har anpassat sitt ledarskap samt se vilka områden som blir mest påverkade och hur man arbetar vidare med dessa. Detta ansågs vara viktigt att forska för att se de utmaningar och möjligheter cheferna står inför vid ett fortsatt hemarbete. Den teoretiska referensramen som använts för att analysera den insamlade data är teorier kring det transformativa, utvecklande och tillitsbaserade ledarskapet som tillsammans kunnat identifiera viktiga egenskaper hos chefernas ledarskap. Detta tillsammans med tidigare forskning kring ledarskapsbeteenden och kombinationen mellan hemarbete och kontorsarbete. Metoden som använts är en kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fyra chefer över olika arbetsområden inom en statlig myndighet. Under samtliga intervjuer användes en intervjuguide kopplat till den teoretiska referensramen samt studiens syfte. Resultatet tyder på att ett transformativt och tillitsbaserat ledarskap redan verkställt i organisationen har gjort övergången till hemarbete lättare. Dessutom tyder resultatet på flera faktorer hos chefernas ledarskap som gör det framgångsrikt. Studien visar även hur rollen som chef har påverkats, rollen handlar om att coacha, uppmuntra och skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna göra sina arbetsuppgifter. Även att man skapar en stark kultur och tydlig förväntan hos medarbetarna. Man har även fått ändra fokusen då motverkan av distansering och arbetet kring samhörighet har blivit centrala. Arbetsmiljöansvaret har även påverkats för cheferna. Studiens resultat är betydande då hemarbete är här för att stanna och arbetet kring hur den ska vara uppbyggd fortsätter än.
56

Pandemi, ledarskap och socialt arbete : En kvalitativ studie om distansarbetets inverkan på klientarbete och ledarskap inom socialtjänsten / Pandemic, leadership and social work : a qualitative study of how distance work affectsclientwork and leadership in social services

Lindgren, Emma, Sandling, Petra January 2023 (has links)
Studien syftar till att undersöka hur chefens ledarskap påverkas och förändras av att socialsekreterare arbetar på distans, samt hur det i sin tur påverkar klientarbetet.Datamaterialet har samlats in genom en fokusgruppsintervju med fyra intervjupersoner som arbetar som socialsekreterare inom socialtjänsten. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Studien har utförts mot bakgrund av forskning som visar att den fysiska kontakten och relationsuppbyggnaden på en arbetsplats utgör en betydande del i stödet för de yrkesverksamma. Tidigare studier visar ett tydligt samband mellan brist på stöttning, samt tid för reflektion, och känslan att inte känna sig tillfredsställd i arbetet. Resultatet visar att distansarbetet och digitaliseringen av det sociala arbetet har haft både positiva och negativa konsekvenser. De fördelar som presenteras i resultatet är att digitaliseringen bidragit till ökad flexibilitet i själva arbetet för socialsekreterare och chefersamt ökat tillgängligheten för klienterna. Det har även frigjort mer tid som annars skulle spenderas på resor men som kan lösas med ett videosamtal. Distansarbetet har även medförtnackdelar såsom hinder i kollegialt relationsskapande. Resultatet visar att socialsekreterarna upplevt en stor brist på stöd vid hemarbete, ingen att vända sig till eller ventilera hos efter tuffa samtal, vilket har upplevts ta bort glädjen i det sociala arbetet. Slutsatsen i studien är att digitalisering och distansarbete har en stark inverkan på det sociala arbetet, och bristen på fysisk interaktion kan komma att påverka kvalitén på arbetet, relationer och välmående hos både de yrkesverksamma och klienterna
57

Arbetsmotivation för distansarbetare : En kvalitativ studie om arbetsmotivation och distansarbete bland anställda inom offentlig förvaltning

Kadir, Rustam January 2023 (has links)
Syfte: Syftet med undersökningen är att analysera och undersöka vad anställda som arbetar hemifrån motiveras av och hur distansarbete, som arbetssätt, inverkar och påverkar arbetsmotivationen på kort eller lång sikt. Metod: Denna studie baseras på en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades elva respondenter som arbetat på distans på heltid Slutsatser: Resultatet av undersökningen visar att respondenterna motiveras av den högsta motivationsformen, inre motivation. Undersökningen visar även att den digitala omställningen till distansarbete inte haft en direkt negativ effekt på respondenternas motivation. Däremot har undersökningen belyst flera problemområden, kopplat till distansarbete, som utifrån ett långsiktigt perspektiv kan få en negativ inverkan på respondenternas motivation. Dessa problemområden har att göra med de villkor som existerar under ett hemarbete, och de förutsättningar som bör existera för att motivation ska utvecklas naturligt, enligt SDT och tvåfaktorteorin.
58

Organisationskultur & Distansarbete : En fallstudie om hur organisationskulturen i en svensk kommun påverkas av distansarbete / Organizational culture & Teleworking : A case study of how the organizational culture in a Swedish municipality is affected by teleworking

Barakhanova, Melissa January 2022 (has links)
Organisationskultur är ett abstrakt fenomen som genomsyrar organisationens alla delar.Det påverkar både arbetstagarna och organisationens sätt att bedriva sin verksamhet.I samband med Corona-pandemin övergick ett stort antal organisationer till att vara verksamma på distans vilket medförde att arbetstagare blev tvungna att arbeta hemifrån. Detta resulterade i stora ändringar i arbetsdagen och dess rutiner, i synnerhet kommunikationen. En sådan snabb förändring kan påverka utformningen av organisationskulturen inom arbetsplatsen. I och med detta blir det intressant att studera kopplingen mellan organisationskultur och distansarbete ur arbetstagares upplevelser.  Studiens syfte är därmed att få en ökad förståelse om hur organisationskulturen påverkas av distansarbete.  Studien genomfördes i form av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från en arbetsorganisation.  Studien visar att det finns en koppling mellan organisationskultur och distansarbete. Det framgår att en arbetsorganisation som har en välutvecklad organisationskultur redan innan pandemin, har en möjlighet av att klara av organisationsförändringen i form av distansarbete någorlunda väl. Det är framförallt de synliga delarna av kulturen som påverkas medan kulturens kärnelement förblir detsamma. Studien påvisar att det finns en stark koppling mellan arbetstagare och deras upplevelser av organisationskultur i samband med upprätthållandet av och identifieringen med gällande värderingar och normer.  Studien bidrar även till en egen slutsats om att förekomsten av en välutvecklad kultur, kommunicerad från ledningen, bidrar till organisationens möjlighet att hantera övergången till distansarbete.
59

Hemarbete under pandemin : En kvalitativ studie om hur har anställda tjänstepersoner upplevt hemarbete under pandemins förutsättningar / Working from home during the pandemic : A qualitative study on civil servants and their perceived experiences of working from home during the pandemic.

Papp, Andreas January 2022 (has links)
The purpose of the study was to find out how employees who previously worked at a permanent, office-workplace experienced working from home during the conditions of the pandemic. The study used a qualitative method, with a semi-structured interview, in which the textual material where analyzed through thematic analysis. The data collection where done by interviewing eight full-time civil servants. The inclusion criterias for these were to have worked at home to at least 50% for at least one year.Three themes where identified in the study:• Not being on site with colleagues and perceived workload• Prerequisites for positive experiences of working from home• New forms of meetings and belonging to a contextThe study's conclusions are that despite the fact that there are some negative experiences of working from home, all participants in the study express that they want to continue working from home to a high degree, even after the pandemic. This is because there are predominantly positive experiences linked to working from home. The lack of colleagues on site has partly been compensated by good and appropriate technology, as well as changing working and meeting forms. The feeling of being able to choose how to set up your workday and how to combine it with private life and interaction with family are strongly positive expressions that all participants cite as reasons for wanting to continue working from home. Throughout, participants experience more energy, less stress, more perceived freedom and a sense of effective everyday life, something that is in line with current research and knowledge in the field.
60

Hur har det påtvingade distansarbetet under pandemin påverkat arbetstagarens motivation?

Nielsenm, Jennie, Hallqvist, Sara January 2022 (has links)
Covid-19-pandemin tvingade många anställda att ställa om till att arbeta hemifrån på distans. Omställningen skedde under relativt snabba förhållanden och varken arbetstagare eller arbetsgivare hann förbereda sig på förändringen. Arbetstagare förväntades leverera samma resultat i sin hemmiljö, som tidigare gjordes i kontorsmiljö, trots att den privata sfären gör ett tydligare intrång på arbetslivet. Syftet med denna undersökning är således att undersöka hur det påtvingade distansarbetet påverkat arbetsmotivationen hos kontorister och vilka fenomen som låg till grund för en eventuell förändring. För att besvara frågeställningarna så användes en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna för studien omfattas av fyra olika individer som arbetar på tre olika arbetsplatser, med olika arbetsuppgifter. Till hjälp att analysera motivationen och vilka fenomen som är avgörande tar studien hjälp av tre välkända och beprövade teorier, Maslows behovspyramid, Herzberg tvåfaktorteori och Scheins teori om motivationskällor. Teorierna var till stor hjälp till att förstå och tolka resultat från de intervjuer som gjordes under studien. Resultatet visar att distansarbete under pandemin har lett till vissa förändringar i en individs liv, som i sin tur har en effekt på arbetsmotivationen. Studien redovisar att arbetsmiljö, livssituation och tillgång till socialt umgänge blev viktiga fenomen som påverkade hur deras inställning till distansarbetet var samt hur fenomenen i sin tur påverkade arbetsmotivationen på olika sätt.

Page generated in 0.0742 seconds