Bakgrund: Med fler sjuka äldre och färre slutenvårdsplatser har stora delar av hälso- och sjukvårdens ansvar de senaste åren förflyttats från slutenvård till primärvård och kommuner, vilket ökat kraven på den vård som bedrivs utanför sjukhusen. Möjligheten att få vård i hemmet kan innebära en trygghet för patienten. Den 1 januari 2018 trädde Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (2017:612) i kraft och sedan dess har regioner och kommuner arbetat fram nya lokala överenskommelser för samverkan. Syfte: Studiens syfte var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att samverka och utföra omvårdnad utifrån ett nytt regionalt samverkansavtal i en norrländsk glesbygdsregion. Metod: Studien har en kvalitativ design. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom, upplevelser av samverkansprocessen och upplevelser av förändrat omvårdnadsansvar. Även fyra underkategorier identifierades: brist på information, upplevelse av samarbete, påverkad helhetssyn och känsla av ansvar. Slutsats: Tydlig och likvärdig information krävs för att underlätta samarbetet mellan kommun och primärvård i samband med införandet av ett nytt samverkansavtal. Distriktssköterskorna i studien upplevde att avtalet exkluderade vissa patientgrupper och att det behöver utvecklas vidare för att patienter inte ska falla mellan stolarna. / Background: In recent years a large part of healthcare responsibility has been transferred from hospitals to primary care and community care, due to an increase of the elderly population and a decrease in the number of inpatient care beds. This has heightened the demands on care given outside the hospitals. The possibility of receiving care in your own home can provide the patient with a sense of security. On January 1st, 2018 a new law regulating collaboration between caregivers was passed. Regions and municipalities have since then worked out new local agreements on collaboration. Aim: The aim of this study was to elucidate district nurses’ experiences of collaboration and nursing on the basis of a new regional cooperation agreement in a northern, rural region. Method: The study has a qualitative design. Data was collected through semi-structured interviews with eight district nurses. The interview material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Two main categories emerged, experiences of the collaboration process and experiences of changed nursing responsibilities. Four subcategories were also identified, lack of information, experience of collaboration, the agreements’ impact on the holistic perspective and sense of responsibility. Conclusion: Clear and equal information is required to facilitate cooperation between communities and primary care when implementing a new cooperation agreement. The district nurses in this study experienced that the new agreement excluded some patients and that it needs to be developed further in order for these patients not to be neglected. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: När ett ställningstagande tas om att patienten inte längre gynnas av livsförlängande behandling, går patienten över till palliativ vård. Målet med palliativ vård är att främja livskvaliteten. Den palliativa vården grundar sig i fyra hörnstenar: kommunikation och relation, samarbete, stöd till anhöriga samt symtomlindring. Personcentrerad vård är en viktig del för att anpassa vården till patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda palliativa patienten i hemmet. Metod: I Litteraturöversikten användes 14 vetenskapliga artiklar för att sammanställa resultatet. Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Databaser som användes var CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Fribergs analysprocess användes för att analyser artiklarna. Resultat Två teman och sex subteman framkom i litteraturöversikten. Sjuksköterskornas mål var att erbjuda en så bra och human vård som möjligt. För att göra detta krävdes det att erhålla en relation med både patientens och dennes anhöriga. En annan viktig faktor är att det multiprofessionella arbetet ska fungera. Sjuksköterskorna kunde känna sig ensamma i arbete och inte respekterad i sitt arbete. Slutsats Sjuksköterskor har en viktig roll i att utöva personcentread vård för palliativa patienter. För att kunna utföra personcentrerad vård behöver teamarbete fungera bättre mellan vårdprofessioner. Bristfälliga på samarbete mellan vårdprofessioner är någon som kan förbättras. Nyckelord Sjuksköterskor, palliativ vård, personcentrerad vård, teamarbete, hemsjukvård / Background: When a position is taken that the patient no longer benefits from life-prolonging treatment, the patient switches to palliative care. The goal of palliative care is to provide quality of life. Palliative care is based on four cornerstones: communication and relationship, cooperation, support for relatives, and symptom relief. Purpose: To describe the nurse's experience of caring for palliative care patients at home. Method: In the Literature Review, 14   articles were used to compile the results. A qualitative method with an inductive approach was used. The databases used were CINAHL, MEDLINE, and PsycINFO and were analyzed according to Friberg's analysis process   Results: Two themes and six subthemes emerged in the analysis. The nurses' goal was to offer as good care as possible. To do this, it was necessary to obtain a relationship with both the patient and his relatives. Another important factor is that multi-professional work should work.  Conclusion: Nurses have an important role in providing person-centered care for palliative care patients. To be able to perform person-centered care, teamwork needs to work better. Lack of cooperation between the healthcare profession is something that can improve.   Keyword Nurses, palliative care, person-centered care, teamwork, home care

Denna rapport utvärderar företag och verksamheter med telemedicinska produkter som finns på den svenska marknaden inom hemsjukvård för områdena Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, neonatalsjukvård samt hjärtsvikt. Även säkerhetsaspekter, verifierad nytta samt områdeskvantifiering för funna produkter behandlas. Detta genomfördes genom en avsökning av marknaden där säkerhetsaspekter och underlag för verifierad nytta undersöktes. Med telemedicin kan sjukhus och patienter trådlöst kommunicera och överföra mätdata, trots långa avstånd. Detta ger vinster för samhälle, miljö och patient. Avsökningen av marknaden erhöll resultatet: sju verksamma företag med telemedicinska lösningar och fem verksamheter med forsknings- och utvecklingsprojekt.   Sammanfattningsvis blir det tydligt att många telemedicinska projekt fortfarande är i utvecklingsstadiet. Orsaker till detta är att teknikutveckling är dyrt och kräver utbildning, något som kan bortprioriteras om det redan finns fungerande och implementerade system i samhället. Slutsatsen är att telemedicin har stor potential att minska antalet sjukhusbesök per patient och att majoriteten av produkterna på den svenska marknaden finns i norra delen av landet, där glesbygden är som störst. / This report investigates companies and businesses with telemedicine products on the Swedish market within home care regarding Chronical Obstructive Pulmonary Disease (COPD), neonatal care and heart failure. Safety issues, verified benefits and classification of the products were focus points for the investigation. Key components investigated were safety aspects and if the products had proven benefits. With the use of telemedicine, hospitals and patients can wirelessly communicate and transfer data, despite long distances. Benefits can be seen for the society, the environment and the patient. Seven companies with solutions in telemedicine and five businesses with projects in research and development within the telemedicine market, were found from the investigation.   Many of the telemedicine products are still in the development phase. Development is expensive and requires education and might therefore be unprioritized due to already existing solutions in the society. The conclusion of this report is that telemedicine has a big potential to reduce the need to stay at the hospital and that the majority of the products on the Swedish market are located in the northern part of the country, due to the sparsely populated area.

No description available.

Bakgrund: Barn med kronisk eller långvarig sjukdom kan behöva hemsjukvård.Sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård vårdar främst äldre personer och kan sakna erfarenhet av att vårda barn. Syftet: Var att undersöka erfarenheten av övergången för barn från slutenvård till hemsjukvård hos sjuksköterskor verksamma i hemsjukvården. Metoden: En deskriptiv kvalitativ metod med tio intervjuer har använts som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysenresulterade i tre kategorier och åtta underkategorier. De tre kategorierna var: (i) behov av gemensam planering inför vården i hemmet, (ii) vården i hemmet behöver vara barn och familjecentrerad samt (iii) sjuksköterskans behov av stöd. Informanternatyckte det var viktigt att sjuka barn kunde få vård i hemmet och de upplevde ett nära och bra samarbete med slutenvården. Att ha erfarenhet av att vårda sjuka barn och ha en specialistutbildning var en fördel vid övergångsprocessen. Resultatet visade att kommunerna i samma region planerade och arbetade på olika sätt vid ett barns övergången till hemsjukvården. Konklusion: Sjuksköterskan i hemsjukvården strävar efter att barnet och familjen får vårdas i hemmet när det är möjligt. Samtidigt behövs det mer erfarenhet, utbildning och rutin för att skapa förutsättningar försjuksköterskorna i hemsjukvården vilket är till nytta för barnen som behöver vård i hemmet. / Background: Children with chronic or long-term medical condition may need home care. Nurses in municipal home care mainly care for the elderly and may lack experience in caring for children. Aim: To investigate the experience of the transition for children from inpatient care to home care with nurses active in in-home care. Method: A descriptive qualitative method was used with interviews that were analyzed according to qualitative content analysis. Results: Three categoriesemerged: (i) need for joint planning for home care, (ii) home care needs to be child and family-centered and (iii) the nurse´s need for support. The informants thought it was important that sick children could receive healthcare at home, they experienced a close and good collaboration with inpatient care. Having experience of caring for sick children, having a specialist education was an advantage in the transition process. Municipalities in the same region planned and worked in different ways during a child's transition to home health care. Conclusion: The nurses in home care strives for that the child and the family are cared for at home whenever possible. More experience, education and routine are needed to create conditions for the nurses in home care, which is beneficial for the children who need care at home.

Bakgrund: Smärta var ett vanligt symtom för patienter i palliativt skede vilket kunde ha en negativ inverkan på patientens välbefinnande om det inte lindrades. Distriktssköterskan kunde stödja patienten med lämpliga omvårdnadsåtgärder för att på så sätt bidra till en god symtomkontroll. Syfte: Att belysa distriktssköterskans omvårdnad av patienter med smärta i palliativt skede. Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har analyserats enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys med manifest innehåll. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier med fyra underkategorier, kategorierna var att identifiera behov av omvårdnad och att möjliggöra en god omvårdnad. Det framkom att distriktssköterskan bedömde smärtan både genom verbal kommunikation samt att patientens kroppsspråk lästes av. För att möjliggöra en god omvårdnad där smärtan lindrades beskrevs olika sätt att smärtlindra samt att teamarbetet var en viktig del. Diskussion: Distriktssköterskorna belyste flera betydelsefulla moment för att bedöma samt smärtlindra patienten och genom att varje patient var unik krävdes det olika individuella lösningar och omvårdnadsåtgärder. Även en kontinuerlig kompetensutveckling och möjligheter till ett teamarbete kring patienten kunde utveckla omvårdnaden ytterligare. Slutsats: Distriktssköterskan har en viktig roll vid omvårdnaden av patienter med smärta i palliativt skede och kan ses som spindeln i nätet när det kommer till samverkan med andra professioner samt närstående i omvårdnaden. / Background: Pain was a common symptom for patients in the palliative care phase, which could have a negative impact on the patient's wellbeing if not relieved. The district nurse was able to support the patient with appropriate nursing measures in order to contribute to a good symptom control. Purpose: To highlight the district nurse's nursing of patients with pain in palliative care. Method: A qualitative design with semi-structured interviews. These interviews have been analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis with manifest content. Results: The results were presented in two categories with four subcategories, the categories were to identify the need for nursing and to enable good nursing. It emerged that the district nurse assessed the pain both through verbal communication and that the patient's body language was read. In order to enable good care where the pain was relieved, different ways of relieving pain were described and that teamwork was an important part. Discussion: The district nurses highlighted several important steps to assess and relieve the patient, and because each patient was unique, different individual solutions and nursing measures were required. Continuous competence development and opportunities for teamwork around the patient could also further develop nursing. Conclusion: The district nurse has an important role in the care of patients with pain in the palliative care stage and can be seen as the spider in the web when it comes to collaboration with other professions and relatives in the care. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-02</p>

Bakgrund: Närstående hanterar situationen av vård i livets slutskede olika. Att vårda den sjuke i hemmet kan vara påfrestande för den närstående då de tar på sig ett stort ansvar och kämpar ofta med en balans av ett pendlande mellan stabilitet och förändring. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelse av stöd från vårdpersonal vid vård i livets slutskede i hemmet eller på hospice. Metod: Litteraturbaserad på artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen identifierades två teman; Ensam men ändå inte och Få tillräcklig med hjälp med sex underteman. Diskussion: Närstående som vårdar en anhörig kan uppleva psykisk och fysisk påfrestning i vårdandet, speciellt under de sista ögonblicken i patientens liv. Närstående har ofta en tendens att ta på sig ett stort ansvar samt att de undviker att be om hjälp från vårdpersonal, vilket kan leda till ett onödigt lidande för den närstående. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge stöd till närstående och att det anpassas efter varje individ. Konklusion: Resultatet visade att närståendes upplevelser av stöd i vård vid livets slutskede riktar sig mot kommunikation, information och delaktighet. / Background: Relatives handle the situation of end-of-life care differently. Caring for the sick person at home can be stressful for the loved one as they often struggle between a balance of stability and change. Aim: To describe relatives' experience of support from health care professionals in end-of-life care at home or in hospice. Method: Literature review articles with a qualitative approach. Results: From the analysis two themes were identified; Alone but not alone and Get sufficient assistance with six subthemes. Discussion: Relatives who care for a relative may experience a mental and physical struggle in care, especially during the last moments of the patient's life. The close relative has a tendency to take on a great deal of responsibility and that they avoid asking for help from healthcare staff, which can lead to unnecessary suffering for the close relative. The nurse has a responsibility to provide support to relatives and that it is adapted to each individual. Conclusion: The results showed that relatives' experiences of support in end-of-life care are aimed at communication, information and participation.

Allt fler patienter som drabbats av en obotlig sjukdom väljer att leva livet ut i sitt eget hem. Döende patienter är ofta i behov av god symtomlindring. När patienten väljer att dö i det egna hemmet ställer detta också krav på närstående som finns i patientens närhet. Dessa närstående är viktigt att sjuksköterskan också uppmärksammar. För att ge både patient och närstående en trygg och säker vård i livet slut, är det av vikt att det finns personal med kunskap i palliativ vård dygnets alla timmar.   Syftet var att beskriva hur nattarbetande sjuksköterskor upplevde det medicinska stödet i omvårdnadsarbetet till patienter i behov av palliativ vård i hemmet.   Metoden var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. En innehållsanalys genomfördes av det insamlade materialet. Sammanlagt genomfördes 11 intervjuer i två olika vårdorganisationer, specialiserat palliativt team dygnet runt och kommunal hemsjukvård i samverkan med specialiserat palliativt team.   I resultatet framträdde fyra domäner i relation till sjuksköterskornas upplevelser av det medicinska stödet. De fyra domänen var läkarstöd, journal/planering, slutenvården och rapportering. Inom dessa domän framkom både positiva och negativa upplevelser. Inom läkarstödet beskrevs behov av möjlighet till kontakt med läkare med inriktning till palliativ vård. De eftersökte stöd i form av hembesök när detta behövdes. Hur tillgången till journal/planering var, såg väldigt olika ut beroende på vilken vårdorganisation som sjuksköterskan tillhörde. Det framkom negativa faktorer så som total avsaknad av tillgång till journal men också positiva upplevelser så som god tillgång och möjlighet att följa patientens planerade omvårdnadsvårdplanering. I fyra av enheterna fanns ingen tillgång till direktinläggning nattetid för de patienter som behövde. Slutenvården fyllde en så mycket större roll än bara sina slutenplatser. Sjuksköterskorna i hemmet uppskattade att kunna bolla idéer och rådfråga kollegor inom slutenvården, vilket minskade känslan av ensamhet. Rapporteringen till och från övriga kollegor var ett område som samtliga sjuksköterskor upplevde kunde förbättras. Övergripande kände sjuksköterskorna sig säkra i sin roll och upplevde sitt jobb givande men önskade överlag ett bättre medicinsk stöd i sitt arbete i patienternas hem.   Slutsatsen är att sjuksköterskorna upplever en ökad trygghet när läkare med inriktning mot specialiserad palliativ vård fanns kontaktbar dygnet runt. Även tillgången till journaler var en avgörande faktor för att känna att förutsättningarna fanns för att kunna lösa situationer som kunde uppstå i patientens hem. Det finns ett övergripande behov av ökad kommunikation mellan vårdlag. Föreliggande studie visar på ett behov av att granska verksamheters sätt att inkludera sina nattarbetande sjuksköterskor i behandling- och omvårdnadsplaner. Denna information som dessa sjuksköterskor besitter kan vara till stor vikt för att öka livskvalitet för patienten och deras närstående. / An increasing number of patients suffering from incurable illness/disease choose to live the last days of their lives in their own homes. Terminally ill patients are often in need of good symptom management. When the patient chooses to spend the last days of his life in his or her own home it affects the closest family and imposes demands on them. Therefore it is important for the registered nurse (RN) to also support the closest family in order to create a safe and secure end-of-life care. It is important to have health professionals with expertise and knowledge in palliative care when giving support around the clock.   The aim was to describe how RN´s who work night shifts experienced the medical support while providing nursing care for patients in need of palliative care at the patient's home.   The method used was a qualitative semi-structured interview. A content analysis of the collected material was conducted. The total of eleven interviews were conducted in two different healthcare organizations, namely, in a hospital-based specialized palliative team working around the clock and a municipal home-care team that collaborates with the specialized palliative team.   In the results, four domains appeared in relation to the nurses’ experiences of the medical assistance. These four domains are the support of physicians, medical records, inpatient care, and reporting. Within these four domains both positive and negative experiences were described by the nurses. The support of physicians was described as a possibility to contact a physician with knowledge of palliative medicine. Even the possibility of making a house call was expected. Access to patient's  medical record varied depending on the healthcare organization where the RN`s were working. There were negative experiences such as a total lack of access to medical records but also positive ones such as good access to medical records and the opportunity to follow patients care plan. Four of the units did not have the possibility of inpatient care when needed at nighttime. For the RN`s who were providing homecare, the access to inpatient care did not only mean to have access to a bed when needed, it also gave them the possibility to consult and discuss problems with their colleagues working at the inpatient care, so they did not feel left one on one with their problems. Reporting between colleagues was an area that all RN´s working night shifts described as being in need for improvement. Overall the RN´s felt secure in their role and found their work rewarding but desired a better medical support in their work in homecare.   The conclusion of the study is that RN´s feel more secure when a physician specialised in palliative care is available around the clock. Furthermore, access to medical records was a crucial factor for RN`s to be able to resolve situations that could occur at the patient’s home. There was a significant need for an increase in communication between different care teams. The present study also shows a need to review how RN`s who work night shifts are included in the process of treatment and the creation of care plans for the patient. The information that RN`s working night shifts possess can be of great importance to increase the quality of life of patients and their families.

Bakgrund: Att vårdas palliativt i hemmet är en vårdform som ökar och utvecklas  hela tiden, detta då fler människor önskar att dö i sina egna hem. Syftet med  palliativ vård är att förbättra livskvalitén för patienter och de anhöriga, men även  att lindra patientens lidande. Symtomlindring, teamarbete, kommunikation och  relation samt stöd till de närstående, är de fyra hörnstenarna palliativ vård grundar  sig på. Sjuksköterskans roll är att bemöta patienten och närståendes fysiska,  psykiska, existentiella och sociala behov med värdighet. Syfte: Att beskriva  sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturstudie  med kvalitativ ansats och material hämtad ur 12 artiklar från databaserna  CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s mall för  kvalitativa studier och analyserades utifrån Forsberg och Wengström. Resultat:  Resultatet består av fem huvudkategorier, dessa är; närstående en del av vården,  vikten av att stödja patienten, organisationens betydelse, olikheter i  känslomässiga reaktioner och att skapa utrymme för medkänsla. Alla  huvudkategorier förutom att skapa utrymme för medkänsla och vikten av att  stödja patienten i hemmet har underkategorier. Det finns sammanlagt sju  underkategorier vilka är, kommunikation, frustration, konflikter och etiska  dilemman, teamets betydelse för en god vård, resurser stöd och utbildning,  positiva känslomässiga erfarenheter, negativa känslomässiga erfarenheter samt  känslomässig distansering vid palliativ vård i hemmet. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter kan vara både positiva, negativa och neutrala. Från  dessa situationer och händelser kan lärdomar dras om omvårdnadens betydelse i  teamet, kommunikationens betydelse, närståendes inverkan på vården samt  symtomkontroll. Alla dessa aspekter är viktiga för den holistiska omvårdnaden  och vårdfilosofin som sjuksköterskan inom den palliativa vården i hemmet  arbetar efter. / Background: Palliative care in the home is a form of care that is a growing form  of care and is constantly evolving, as more people want to die in their own  homes. The purpose of palliative care is to improve the quality of life for patients  and their relatives, but also to ease the patient's suffering. Symptom relief,  teamwork, communication and relationships as well as support for those close to  you, are the four cornerstones on which palliative care is based on. The nurse's  role is to meet the patient's and relatives' physical, mental, existential and social  needs with dignity. Aim: To describe nurses` experiences of caring for patient’s  palliative care at home. Method: Literature study with qualitative approach and  material taken from CHINAL and PubMed. 12 articles were selected, quality  review with SBU: s template for qualitative studies and was analysed with  Forsberg and Wengström. Results: The results consist of five main categories  which are; close relations as part of the care, the importance of supporting the  patient, the importance of the organization, differences in emotional reactions and  creating space for compassion. All main categories except creating space for  compassion and the importance of supporting the patient have subcategories.  There is a total of seven subcategories which are, communication, frustration  conflicts and ethical dilemmas, the importance of the team for a good care,  resources support and education, positive emotional experiences, negative  emotional experiences and emotional distancing in palliative care in the home. Conclusion: Nurses' experiences can be both positive, negative and neutral. From  these situations and occurrences things can be learned about care, in the team,  with meaningful communication, through related parties and symptomcontrol. All  of these aspects are important for holistic care and carephilosophy and for the  nurse’s role in palliative care in the home.

Bakgrund: Palliativ vård omfattar förutom symtomlindring även ett teamarbete där distriktssköterskans kommunikation med patienten och närstående har stor betydelse. God palliativ vård i livets slutskede uppnås när patient och närstående känner trygghet och förtroende för distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av situationer där närståendes bedömning av patientens symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en webbenkät med deskriptiv ansats. Webbenkäten skickades till 198 distriktssköterskor och sjuksköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige och besvarades av totalt 93. Deskriptiva analyser gjordes där frekvenser för samtliga frågor beräknades för att se fördelningen mellan de olika svarsalternativen. Slutligen gjordes sambandsanalyser genom korstabeller med chi2-test för att testa om det fanns ett signifikant samband mellan två variabler. Resultat: Resultatet indikerade att distriktssköterskor påverkas av närstående vid bedömningarna gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede. Resultatet indikerade även att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård var mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Detta samband blev dock inte statistiskt säkerställt, även att det var nära signifikansnivån. Slutsats: Studiens resultat tyder på att distriktssköterskors och närståendes bedömning skiljer sig åt, gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede. Resultatet tyder även på att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård kan vara mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Det visar även att distriktssköterskor kan vara i behov av ökad kunskap inom palliativ vård för att kunna ge patienten god vård i samspelet med närstående.