Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse och bör uppmärksammas av distriktssköterskorna. Palliativ hemsjukvård innebär att distriktssköterskor ger patienten en smärtfri och god livskvalitet i livets sista dagar i hemmet med familj och vänner närvarande. Smärta är ett vanligt förekommande symtom vid palliativ vård, därför är det viktigt att smärtbedömningen grundar sig på ett personcentrerat förhållningsätt och att distriktssköterskor gör en adekvat smärtbedömning.    Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter i att bedöma smärta i ett sent skede vid palliativ vård i hemsjukvården med fokus på användning av smärtskattningsinstrument.    Metod: För att få fram distriktssköterskors erfarenheter användes en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor med en induktiv ansats. Studien resulterade i elva intervjuer. Bearbetningen av intervjuerna genomfördes via en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Studiens resultat visade att distriktsköterskorna upplevde att utbildning skapade trygghet i att bedöma smärta, men uppgav att de saknade engagemang från organisationen gällande fortbildning i smärtbedömning. I de fall patienten inte själv kunde verbalt uttrycka sin smärta bedömde distriktssköterskorna smärtan med sin kliniska blick. Distriktssköterskorna uppgav att när den kliniska blicken och smärtskattningsinstrument kombinerades fick patienten den mest optimala smärtbedömningen.   Slutsats: Samtliga distriktssköterskor i studien poängterar att den mest gynnsamma bedömningen av smärta tillhandahålls genom att smärtskattningsinstrument används i kombination med en erfaren klinisk blick. För att uppnå detta måste ledningen skapa riktlinjer så att smärtskattningsinstrument implementeras i det vardagliga arbetet för distriktssköterskorna. / Background: Pain is a subjective experience and should be attended by the district nurse. Palliative home care means that the district nurse gives the patient a pain free and good quality of life in the last days of life at home with family and friends present. Pain is a common symptom of palliative care, so it is important that the pain assessment is based on a person-centered approach and that the district nurse makes an adequate pain assessment.  Aim: The aim was to highlight the experience of the district nurse in assessing pain at a late stage in palliative care in home care, focusing on the use of pain assessment instruments. Method: In order to obtain the district nurse's experience, a qualitative interview study was used with semi structured questions with an inductive approach. The study resulted in eleven interviews. The processing of the interviews was conducted through a qualitative content analysis. Result: The results of the study showed that the district nurses felt that education provided confidence in assessing pain, but stated that they lacked commitment from the organization regarding continuing education in pain assessment. In cases where the patient could not express his pain verbally, the district nurses assessed the pain with their clinical eye. District nurses stated that when the clinical eye and pain assessment instrument was combined, the patient received the most optimal pain assessment. Conclusion: All district nurses in the study emphasize that the most favorable assessment of pain is provided by using pain assessment instruments in combination with an experienced clinical eye. To achieve this, management has to establish guidelines so that pain assessment instruments are implemented in the everyday work of the district nurse.

Folkhälsan har en positiv utveckling i Sverige, det innebär att fler lever ett längre liv. Statistik visar att det finns över två miljoner personer i Sverige som är 65 år eller äldre. Med stigande ålder ökar risken för sjukdom och funktionsnedsättning, det ger en ökad belastning på vård och omsorg, såväl inom landsting, primärvård och kommun. Idag är det kommunen som ansvarar för hemsjukvården. För att hemsjukvården ska vara patientsäker krävs att teamet runt den äldre patienten samverkar, att planering av vården sker efter bedömning och behov, samt att insatser följs upp och utvärderas. Det ställer krav på sjuksköterskans ledarskap att arbeta med äldre patienter med komplexa vårdbehov. Studier visar att sjuksköterskan känner en osäkerhet i sin roll som ledare trots att det finns få forskningsresultat som beskriver sjuksköterskans ledarskap i kommunens hemsjukvård. Syftet är att beskriva sjuksköterskans ledarskap i den kommunala hemsjukvården. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt har 13 kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. En huvudkategori formades; sjuksköterskans ansvar att leda komplex omvårdnad med fem underkategorier som presenteras under aktuell rubrik: Att ha kompetens som ledare; Att ha ansvar för omvårdnaden; Att ha förmåga att kommunicera; Att undervisa omvårdnadspersonal och Att handleda patienter och närstående. Mer forskning behövs om sjuksköterskans ledarskap i hemsjukvården för att säkerställa en god hemsjukvård i framtiden. / Public health has a positive development in Sweden, which means that more people live a longer life. Statistics show that at present there are over two million people in Sweden who are 65 years of age or older. With increasing age, the risk of disease and disability increases, it places an increased load on care, both in county councils, primary care and municipalities. Today, the municipality is responsible for the home care. In order for home care services to be patient-safe, the team around the elderly must work together and that care planning is carried out according to assessment and needs, and that measures are followed up and evaluated. It requires nursing leadership to work with the elderly with complex care needs. Studies show that the nurse feels uncertain in their role as leader despite the fact that there are few research findings describing the nurse's leadership in the municipality's home health care. The purpose is to describe the nurse's leadership in municipality's home care. The method is a literature study with qualitative approach. In total, thirteen qualitative and quantitative articles have been analyzed according to a qualitative content analysis. A main category was formed; nurse's responsibility to lead complex nursing with five sub-men, presented under the current heading: To have skills as a leader; To be responsible for nursing care; Being able to communicate; To teach nursing staff and to supervise patients and close relatives. More research is needed about the nurse's leadership in home care to ensure good home care in the future.

Den här studien utfördes på uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvården. Uppdraget gick ut på att ta reda på vilka behov, med avseende på informationshantering, ett IT-stöd för sjukvårdspersonal som gör hembesök måste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ändamål är sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien är distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör. Studien är en fallstudie som bygger på fältstudier, kontextuella intervjuer och en framtidsverkstad. Resultatet visade att hemrehabteamen har behov av en samordnad kalender, av att kunna skriva journal på plats, av möjlighet till röststyrning, av ett interorganisatoriskt system, samt av att få strukturerad information när den behövs.

Introduktion: Distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvård ställs inför allt mer avancerad vård i hemmet då dagens medicinska utveckling medger denna möjlighet till allt fler patienter. Denna utveckling medför ökade krav på distriktssköterskors kompetens och det innebär även ett ökat behov av kompetensutveckling. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors tillvägagångssätt för att utveckla sin professionella kompetens inom hemsjukvården. Metod: Kvalitativ metod med innehållsanalys har använts i studien där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio stycken distriktssköterskor arbetandes inom hemsjukvård. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Eget sökande efter kunskap, Kollegialt lärande, Kunskap genom andra vårdgivare och Utbildas via arbetsgivaren. Konklusion: Resultatet visar på att distriktssköterskor tar ett stort eget ansvar för sin professionella kompetensutveckling. För att patientsäkerheten inte ska äventyras söker distriktssköterskor kunskap på egen hand, de har ingen särskild tid avsatt för detta under arbetstiden. Distriktssköterskorna behöver mer tid och resurser för professionell kompetensutveckling på arbetstid, en samordning inom professionen krävs för att effektivisera kunskapssökning samt att arbetsgivare behöver få en ökad medvetenhet om distriktssköterskors behov av professionell kompetensutveckling. / Introduction: District nurses who are working in home care are faced with increasingly advanced home care, as the current medical development is allowing more and more opportunities for patients. This development implies increasing demands on district nurses’ skills and as a consequence, the need for further education increases. Aim: To describe district nurses’ approach to developing their skills in home care. Method: The qualitative method content analysis has been applied in the study, where semistructured interviews were made with ten district nurses working in home care. Results: The study resulted in four categories: Searching for knowledge on their own, Collegial Learning, Knowledge through other healthcare providers and Education through the employer. Conclusion: The result shows that district nurses take a large responsibility for their professional competence development. In order to ensure that patient safety is not compromised, district nurses seek knowledge on their own, they have no special time allocated for this during their working hours. District nurses need more time and resources for professional competence development during working hours, coordination within the profession is required to streamline knowledge search and employers need to gain increased awareness of district nurses' need for professional competence development.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i samhället och bland de äldre. Många av dessa har ett behov av omvårdnadsinsatser i form av hemsjukvård. Hemsjukvården är en vårdform som ökar i takt med att sjukhusen får ett minskat antal vårdplatser. Detta innebär ett ökat krav på hemsjukvården och dess resurser. Egenvård är en central del inom diabetesvården och när den fungerar väl kan den minska risken för diabetesrelaterade komplikationer. Dock har äldre svårare att upprätthålla en god egenvårdsförmåga relaterat till det naturliga åldrandet och andra eventuella sjukdomar.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskornas erfarenheter av att främja egenvårdsförmågan hos äldre patienter med diabetes typ 2 i hemsjukvården.Metod: Data analyserades med en induktiv ansats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tio distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård.Resultat: Ur analysen framträdde temat Betydelsen av att möjliggöra för små diabetesrelaterade livsstilsförändringar, samt tre kategorier; Den äldres begränsningar för egenvård, Individanpassad egenvårdsrådgivning och Samverkan mellan olika yrkesgrupper med sju underkategorier.Konklusion: Studien påvisar att distriktssköterskorna har en stödjande roll i att främja patienternas egenvårdsförmåga. De tar hjälp av andra professioner för att förse patienterna med de verktyg och insatser som behövs för att på bästa sätt främja deras självständighet och möjlighet att utföra egenvård. / Background: Diabetes type 2 is a disease which is growing in the society and among elders. Many of these need care in the form of home healthcare. Home healthcare is a care form which is increasing as the hospitals have lesser hospital beds. This increases the demands of home healthcare and its resources. Self-care is a central part within the diabetes-care and when well-functioning it can reduce the risk of diabetes-related complications. Elderly though, have a more difficult time to maintain good self-care abilities due to the natural ageing and other possible diseases.Aim: The aim of this study was to illustrate district-nurses experiences of promoting self-care abilities among elderly patients with diabetes type 2 in home health-care settings. Method: Data were analyzed with an inductive approach by a qualitative content analysis. The data collection was made through interviews with ten district-nurses active in home health-careResults: From the analysis appeared a theme; the importance of enabling small diabetes-related lifestyle changes, and three categories; The elderlies limitations to self-care, Individualized self-care-guidance and Cooperation between different professions with seven subcategories.Conclusion: The study shows that the district-nurses have a supportive role in promoting patients self-care abilities. They cooperate with other professions to provide tools and measures needed for promoting their independency and opportunities for self-care.

Bakground:  When someone is suffering from incurable disease, life changes both for the person, but also for the relatives. More and more get cared for in the home and relatives becomes more involved in care today. Knowledge of the relatives' experiences of palliative care at home is therefore of importance to the district nurse in the home healthcare system to get further aspects of how care can be improved, hence the present thesis work is important. Aims: The purpose of this meta-synthesis was to get a better understanding of the family caregiver’s experiences of palliative care at home, by integrating qualitative international research.  Method: The method used was Noblit and Hares meta-ethnography and 16 qualitative articles were analyzed and synthesized.  Resultat: The family caregiver’s experiences of palliative care at home represented three themes: living with the dying, caring for the dying and interacting with the professional care. The result shows that the experience of caring for a dying relative at home can feel rewarding but at the same time be very stressful both mentally and physically. Caring for a dying relative at home changes life and relationships. The family caregivers’ role as caregiver was a major responsibility and limited their own lives. This responsibility required help from professional caregivers through support and information.  Conclusions: The present master thesis provides a better understanding of the needs of family caregivers, which may facilitate for healthcare professionals in the encounter with these persons and may also motivate to apply a family-focused approach. / Bakgrund: När någon drabbas av obotlig sjukdom förändras livet både för den drabbade, men också för de anhöriga. Allt fler vårdas i hemmet och anhöriga blir mer involverade i vården idag. Kunskap om anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet är därför av vikt för att distriktssköterskan i hemsjukvården ska få ytterligare aspekter på hur vården kan förbättras, därmed är föreliggande examensarbete angeläget.  Syfte: Syftet med denna metasyntes var att genom att integrera kvalitativ internationell forskning skapa förståelse av anhörigvårdares upplevelser av palliativ vård i hemmet.  Metod: Metoden som tillämpades var Noblit och Hares metaetnografi där 16 kvalitativa artiklar analyserades och syntetiserades.  Resultat: Anhörigvårdares upplevelser av palliativ vård i hemmet kunde beskrivas i följande tre teman: att leva med den döende, att vårda den döende samt att samverka med den professionella vården. Resultatet visar att upplevelsen av att vårda en döende närstående i hemmet kan kännas givande men samtidigt vara mycket påfrestande både psykiskt och fysiskt. Att vårda en döende närstående i hemmet förändrar livet och relationerna. Vårdarrollen innebar ett stort ansvar som begränsade anhörigvårdarnas egna liv. Ett ansvar som krävde stöttning från hälso- och sjukvård i form av stöd och information.    Slutsats: Föreliggande examensarbete ger en ökad förståelse för anhörigvårdares behov vilket kan underlätta för sjukvårdspersonal som ska möta dem och kan även motivera till att tillämpa ett familjefokuserat förhållningssätt

Bakgrund: Primärvård och hemsjukvård skiljer sig åt organisatoriskt och ledningsmässigt vilket kan påverka verksamhet och arbetsuppgifter, detta kan i sin tur påverka den psykologiska och sociala arbetsmiljön för distriktsköterskor/sjuksköterskor. Syftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i den psykologiska och sociala arbetsmiljön hos distriktsköterskor/sjuksköterskor inom primärvården respektive hemsjukvården. Metoden var en kvantitativ jämförande tvärsnittsstudie med datainsamling via enkäten QPSNordic 34+. Enkäten administrerades till 159 utvalda deltagare inom primärvården och 148 utvalda deltagare inom hemsjukvården. Enkäten besvarades 39 distriktssköterskor/sjuksköterskor inom primärvården och 39 distriktsköterskor/sjuksköterskor inom hemsjukvården. Resultatet visade signifikanta skillnader i fyra av elva kategorier av den skattade psykologiska och sociala arbetsmiljön mellan primärvårdens distriktssköterskor/sjuksköterskor och hemsjukvårdens distriktssköterskor/sjuksköterskor. Skillnaderna fanns i ”arbetskrav”, ”kontroll i arbetet”, ”skicklighet i arbetet” och ”stress”. I samtliga av dessa fyra kategorier skattade primärvårdens deltagare sin psykologiska och sociala arbetsmiljö lägre jämfört med skattningen från hemsjukvårdens deltagare. Slutsatsen är att distriktsköterskor/sjuksköterskor inom primärvården skattar sin psykologiska och sociala arbetsmiljö lägre jämfört med distriktssköterskor/sjuksköterskor inom hemsjukvård. / Background: There is a different in management and organization in primary health care and in municipal home health nursing. This different may effect activities and tasks at work, which in turn can affect the psychological and social work environment of district nurses / nurses. The purpose of this study was to compare any differences in the psychological and social work environment of district nurses/nurses in primary health care and home health nursing. Method: A quantitative, comparative cross-sectional study was conducted and the data was collected with the survey QPSNordic 34+. The survey was administred to 159 participants in primary care and to 148 participants in home health nursing. The survey was answered by (n = 39) district nurses /nurses in primary health care and (n = 39) district nurses/nurses in home health nursing. The result showed significant differences in four out of eleven categories in the psychological and social work environment between the district nurses/nurses in primary care and the district nurses/nurses in home care. Differences were found in "work requirements", "control at work", "work skills" and "stress". In all of these four categories, district nurses/nurses in primary health care estimated their psychological and social work environment lower than the estimation from district nurses/nurses in home health nursing. The conclusion of this study was that district nurses/nurses in primary health care estimate their psychological and social work environment lower in comparison to the district nurses/nurses in home care nursing.

Sammanfattning   Bakgrund: Palliativ vård innebär att förbättra livskvalitén för patient och anhörig.  Målet med vården i hemmet är att tillgodose patientens trygghet, kontinuitet och säkerhet. Sjuksköterskor i palliativ vård eftersträvar att förutse, förebygga, känna igen och lindra lidande för att optimera hälsa. Patienten och familjen ses som en enhet i palliativ vård.   Syfte: Att beskriva anhörigas känslomässiga upplevelser av palliativ vård i hemmet.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats som baserades på 11 vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL, Medline samt en manuell sökning. Resultatet presenteras utefter sju subteman som genererade två huvudteman: Anhörigas upplevelse av stöd och anhörigas känslomässiga kamp.   Resultat: När hemsjukvårdpersonalen bidrog med stöd och trygghet genererade det positiva känslor, bristfälligt stöd gav det motsatta. Anhöriga upplevde trygghet i att få vara en del av vården. Blandade känslor upplevdes av anhöriga under vårdtiden.   Slutsats: Att som anhörig uppleva palliativ vård i hemmet kan vara omtumlande och skapa olika känslor. Anhöriga upplever vårdandet av närstående som känslosamt, betungande men ändå självklart. Anhöriga upplevde både stöd men även ensamhet och avsaknad av stöd från sjuksköterskor. Det är därmed viktigt i mötet med familjen att inta ett lyhört och stödjande, familjefokuserat förhållningssätt. / Summary Title: Next-of-kin’s emotional experiences of palliative home care. Background: Palliative care means to improve the quality of life for patient and next-of-kin. The purpose of home care is to meet the patient’s needs of security, continuity, and safety. Nurses in palliative care strive to anticipate, prevent, recognize, and relieve suffering to optimize health. The patient and the family are to be seen as a unit in palliative care.   Aim: To describe next-of-kin’s emotional experience of palliative home care.   Method: A qualitative literature review with an inductive approach was based on 11 scientific articles collected from CINAHL, Medline and one manual search. The result was presented in seven sub themes that generated two main themes: Next-of-kin’s feelings of support and Next-of-kin’s emotional struggle.   Results: When the home care professionals provide support and safety it will lead to positive feelings, while lack of support will do the opposite. Next-of-kin experience safety while participating in the care. Mixed emotions are experienced by next-of-kin during the nursing time.   Conclusion: Experiencing palliative care in the home, as next-of-kin, can be daunting and create different emotions. Next-of-kin experience caring for their loved ones as emotional, burdensome, yet self-evident. Next-of-kin experienced both support but also loneliness and lack of support from nurses. It is therefore important in the meeting with the family to adapt a responsive, supportive, family focused approach.

Bakgrund: Antalet patienter under 65 år inom hemsjukvården har ökat kraftigt under de senaste åren i Sverige. Inom slutenvården ser många sjuksköterskor svårigheter i att vårda dessa unga döende patienter, men vid litteratursökning har det framkommit att det föreligger en brist på forskning om hur sjuksköterskor inom hemsjukvården upplever detta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda unga vuxna i livets slut inom hemsjukvården. Metod: Studien utformades enligt en kvalitativ forskningsmetod där en semistrukturerad intervjuteknik användes. Studiens deltagare bestod av legitimerade sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av arbete inom hemsjukvårdens verksamhet och som hade vårdat patienter i palliativt skede i ålderskategorin 18-45 år inom hemsjukvården. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier och tretton underkategorier. Huvudkategorierna blev Vårdrelationens innebörd och förhållningssätt, Känslor av varierande karaktär samt Underlättande medel i mötet. Sjuksköterskorna kunde bland annat relatera mycket till sitt eget liv och upplevde att anhörigvård utgjorde en stor del vid vård av unga vuxna i livets slut. Att arbeta med vård som berör bidrog bland annat till ökat behov för bearbetning av sjuksköterskornas egna känslor under vårdförloppets gång. Slutsats: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att vårda unga vuxna i livets slut påverkades av att de kunde relatera mycket av patientens situation till sina egna liv. Detta gav en djupare förståelse för patienten och anhörigas lidande. Vid vård av unga vuxna upplevde sjuksköterskorna patienten och dess anhöriga mycket delaktiga i vården vilket sågs som en stor tillgång men även resulterade i ökat behov av anhörigvård. Det stöd som ges till de anhöriga av sjuksköterskorna försvinner däremot plötsligt när patienten avlidit. Detta kan leda till att den positiva känslan av att vårda sin anhörig förgås och det är därför av stor vikt med fortsatt professionellt stöd från hemsjukvården till anhöriga även efter patienten avlidit. Slutsats kunde även dras om att sjuksköterskors erfarenhet var en bidragande faktor till att tillgodose patienternas behov i livets slut. Studien visade slutligen på behov av reflektion i samband med och efter vårdandet av yngre palliativa vuxna för utökad bearbetning för sjuksköterskorna vid och efter vårdandet av denna patientgrupp. / Background: In home health care has the number of patients under 65 years increased significantly in recent years in Sweden. In hospitalization many nurses see difficulties in caring for these young dying patients, but a literature search has revealed that there is a lack of research on how nurses in home health care experience this. Aim: The purpose was to illuminate nurses' experiences of caring for young adults at the end of their lives in home health care. Method: The study was designed according to a qualitative research method using a semi-structured interview technique. The study participants consisted of legitimate nurses with at least one year of experience working in the home health care and who had cared for patients at palliative stage in the 18-45 age group in home health care. Result: The content analysis resulted in three main categories and thirteen subcategories. The main categories were The meaning and attitude of the caregiver relationship, Emotions of varying nature and Facilitating means at the meeting. The nurses could, among other things, relate a great deal to their own lives and felt that caregiving for the patients relatives was a major part in the care for young adults at the end of their lives. Working with care that affects contributed to an increased need for processing the nurses' own feelings during the course of care. Conclusion: The study's result showed that the nurses experienced caring for young adults at the end of their lives was affected by being able to relate much of the patient's situation to their own lives. This provided to a deeper understanding of the patient's and the relatives suffering. When caring for young adults, the nurses experienced the patient and their relatives very involved in the care, which was seen as a great asset but also resulted in an increased need for family care. However, the support given to the relatives by the nurses disappears suddenly when the patient dies. This can lead to the positive feeling of caring for their relatives perishing and it is therefore of great importance with continued professional support from home health care to relatives even after the patient has died. It could also be concluded that nurses 'experience was a contributing factor in meeting patients' needs at the end of their lives. The study finally showed the need for reflection in connection with and after the care of younger palliative adults for extended treatment for the nurses at and after the care of this patient group.

Bakgrund: Önskan att få vårdas hemma vid livets slut ökar bland palliativa patienter. Den välbekanta hemmiljön och möjligheten att få vård av kompetent personal skapar trygghet samtidigt som att brister i personalens kunskap och kommunikation skapar otrygghet hos både patienter och anhöriga. Syfte: Syftet är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till palliativa patienter i hemsjukvård. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskorna beskrev att det är fantastiskt att få vara delaktig i vården så nära patienten samtidigt som de ofta möter svåra och känslomässigt tunga situationer. Vidare beskrevs vikten av att verkligen se den individuella patienten och anhöriga, att anpassa sig efter önskningar och påminna sig om att de är gäster i deras hem. Det framkom även att distriktssköterskorna tycker att kunskapen om palliativ omvårdnad är bristande, både hos distriktssköterskor och hemtjänst. De gav förslag på områden där mer kompetens behövs samt önskemål om handledningstillfällen, både under vårdtiden och efter dödsfall. Slutsats: Slutsatsen är att distriktssköterskor efterfrågar utbildning, stöd och handledning inom palliativ hemsjukvård. Ökad kunskap kan bidra till en bättre och mer kvalificerad personcentrerad vård. / Background: The desire to be cared for at home at the end of life is increasing among palliative patients. The familiar home environment and the possibility of receiving care from competent staff create security while deficiencies in the staff's knowledge and communication create insecurity in both patients and relatives. Aim: The aim of the study is to describe district nurses´ experiences of providing care to palliative patients in home care. Method: An empirical qualitative interview study with inductive approach. Result: District nurses´ described that it is fantastic to be able to be involved in care so close to the patient and at the same time they meet difficult and emotionally heavy situations. Further they described the importance of seeing the individual patient and the relatives, adjusting to their wishes and reminding that they are guests in their homes. It also appeared that the district nurses´ think that knowledge of palliative care is lacking, both in district nurses´ and in home care personal. They proposed in areas where more expertise is needed och they also request for counselling opportunities, both during the care period and after death. Conclusion: The conclusion is that district nurses´ demand education, support and guidance in palliative home care. Increased knowledge can contribute to better and more qualified personcentered care