Bakgrund: Känslan av ensamhet uppstår när det finns en önskan att ha fler sociala relationer. Förlusten av partner, funktionsnedsättning och psykisk ohälsa är riskfaktorer för ensamhet. Äldre personer kan få insatser av kommunen för att få möjligheter att bo kvar hemma. Ålderdomens naturliga förändringar medför en ökad risk för sjukdomar. Ensamheten påverkar hälsan negativt. Stark KASAM ger möjlighet för återhämtning efter hälsoproblem. Att ge god och personcentrerad omvårdnad ingår i sjuksköterskans roll. Ensamhet kan innebära lidande. Vårdpersonal har inte tillräckligt med tid och saknar medvenhet om ensamhetens konsekvenser. Syfte: Att beskriva upplevelser av ensamhet hos äldre personer inskrivna i hemsjukvården. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar med äldre personers perspektiv. Resultat: Ur analysen identifierades två kategorier: Att känna sig sårbar, Lättnad av att se möjliga lösningar med sju underkategorier. Konklusion: Studien ger en ökad förståelse av äldre personers upplevelser av ensamhet. Sjuksköterskan behöver ställa konkreta frågor om ensamhet och anpassa vården efter den äldre personens behov för att kunna lindra lidandet och förebygga ensamhetens komplikationer. / Background: Loneliness arises when there is a desire for more social relationships. Loss of a partner, disability, and mental health issues are risk factors for loneliness. Older individuals can receive support from the municipality to remain living at home. The natural changes of aging increase the risk of illness. Loneliness impacts health negatively. A strong sense of coherence allows for recovery after health problems. Providing good and person-centered care is part of the nurse’s role. Loneliness can lead to suffering. Healthcare professionals often lack sufficient time and awareness of the consequences of loneliness. Aim: To describe experiences of loneliness in elderly people who are enrolled in home health care. Method: Literature based study used on ten qualitative articles. Findings: From the analysis two categories were identified; Feeling vulnerable and exposed and Relief from seeing possible solutions, with seven subcategories. Conclusion: The study provides an increased understanding of older individuals’ experiences of loneliness. Nurses need to ask specific questions about loneliness and tailor care to the needs of the older person in order to alleviate suffering and prevent complications related to loneliness.

Bakgrund: Ett palliativt förhållningssätt är en förutsättning för att kunna ge palliativ vård där behov finns och ska underlätta de utmaningar som personer och deras närstående möter i samband med allvarlig sjukdom. Att vårda utifrån ett palliativt förhållningssätt tydliggör patienternas behov av åtgärder som ger ökad livskvalitet och minskar lidandet för svårt sjuka personer. Sjuksköterskans omvårdnads kompetens utgör en betydande del i den palliativa vården. Många allvarligt kroniskt sjuka lever längre i dag och får vård i hemmet via kommunala hemsjukvårdssjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva kommunala hemsjukvårdssjuksköterskors erfarenheter av att integrera ett palliativt förhållningssätt för personer med allvarlig kronisk sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturöversikt där 13 originalartiklar analyserades med en strukturerad tematisk analys enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudteman med totalt åtta underteman. Att leda var det första huvudtemat och innefattade tre underteman: ansvar, kunskap och påfrestningar. Miljö var det andra huvudtemat och innefattade tre underteman: vårdens uppbyggnad, samarbete och hemmet. Det tredje temat var Att närvara och innefattade två underteman: kommunikation samt stöd och relation. Slutsats: Kommunala hemsjukvårdssjuksköterskor har en betydande roll i integrering av ett palliativt förhållningssätt där kommunikationen utgör en viktig del. Det finns behov av kompetensutveckling och handledning inom palliativ vård för sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård och behov av ett förbättrat samarbete mellan olika vårdgivare. / Background: A palliative approach is a requirement for being able to provide palliative care where there is a need and should facilitate the challenges that the people and their relatives confronts with serious illness. Nursing based on a palliative approach clarifies the patients need for actions that increases their quality of life and reduce suffering of seriously ill people. Nurses´ nursing competence is a significant part of palliative care. Chronical seriously ill people live longer today and receive care at home thru the community home healthcare nurses.  Aim: The aim was to describe the community home healthcare nurses´ experiences of integration of a palliative approach for people with serious chronic illness in their home. Method:A literature review in which 13 original articles were analyzed using a structured thematic analysis according to Bettany-Saltikov and McSherry (2016). Results: The results were compiled into three main themes with sub-themes. Leading was the first theme and included three sub-themes: responsibility, knowledge and stress. Environment was the second main theme and included three sub-themes: the structure of care, collaboration and the home. The third theme was Being present and included two sub-themes: communication and support and relationship.  Conclusion: Community nurses in home healthcare have a significant role in integrating a palliative approach where good communication is necessary. There is a need for competence development and supervision in palliative care for nurses in community home healthcare and a need for improved cooperation between different care providers.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalité för patienter med obotlig sjukdom. Enligt komfortteorin bör vårdpersonalen lindra utefter behov för att patienter ska få en fridfull död. Palliativa patienter kan vårdas inom kommunal hemsjukvård och palliativa specialistvårds enheter. Arbetet med palliativa patienter kräver kompetens inom många områden. Distriktssköterskan ska leda omvårdnadsarbetet och samverka i team. Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av att samverka i team vid palliativ vård inom kommunal hemsjukvård. Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ metod med induktiv ansats. Med en semistrukturerad intervjuguide intervjuades åtta distriktssköterskor, datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tidsbrist i vården upplevs påverka samverkan, det leder till brister i omvårdnaden och kommunikationen, vilket leder till lidande för patienter. Hög kontinuitet upplevs gynnsamt för professionerna då de får en högre kännedom om patienterna. En annan viktig faktor vid palliativ vård är kompetens, vilket upplevs varierande för samtliga professioner. Konklusion: Samtliga distriktssköterskor talade om tillgänglighet och tidsbrist, kontinuitet och kompetens. Dessa aspekter är av stor vikt för den palliativa patientens komfort och för distriktssköterskors upplevelse av samverkan i team. Studien belyste vikten av samverkan i team vid palliativ vård för att underlätta distriktssköterskors arbete att ge bästa möjliga vård till patienter och dess anhöriga. / Background: Palliative care aims to promote quality of life for patients with incurable disease. According to the comfort theory, healthcare professionals should provide relief in order for patients to have a peaceful death. The work with palliative patients requires competence in many areas. The district nurse leads the healthcare and cooperates in teams. Aim: District nurses' experiences of collaborating in teams in palliative care within home health care. Method: The study was conducted through a qualitative method with an inductive approach. With a semi-structured interview guide, eight district nurses were interviewed, the data was analyzed with a qualitative content analysis. Findings: Lack of time affects cooperation, it leads to deficiencies in healthcare and communication, which leads to suffering for patients. High continuity is experienced favorably for the professions as they gain a greater knowledge of the patients. Another factor in palliative care is competence, which is experienced differently for all professions. Conclusion: District nurses spoke about lack of time, continuity, competence. These aspects are important for the palliative patient's comfort and for district nurses' experience of teamwork. The study highlighted the importance of teamwork in palliative care to facilitate the work of district nurses to provide the best possible care.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att ge stöd till patienten och anhöriga under och efter vårdtiden. De ”6 s:n” är en arbetsmodell inom palliativ vård där patienten har rätt till självbestämmande och att upprätthålla sina sociala relationer, även stöd till anhöriga ingår. Anhöriga har en betydelsefull roll i den palliativa vården, deras närvaro skapar möjlighet för den döende att vara hemma i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av palliativ vård i hemmet under livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar från fem olika länder med kvalitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades kopplade till anhörigas upplevelser: Palliativa teamets inträde i hemmet, anhörigas vårdansvar, den medicintekniska utrusningens inverkan på vardagslivet, känslor och konsekvenser för anhöriga samt förbättringsmöjligheter och anhörigas uppfattning om palliativ vård. Slutsats: Anledningen till anhörigas vårdansvar var löftet att få dö hemma, uppgiften upplevdes krävande och gav konsekvenser på sömnen och deras fysiska och psykiska mående. Detta var genomgående i hela litteraturöversikten. Vården i hemmet sågs som den rätta platsen att dö på för alla parter, endast en anhörig uttryckte avsky för situationen. Enligt anhöriga var stödet bra dock fanns det ett ökat behov av mer resurser för fullständig trygghet. / Background: Palliative care is about providing support to both the patient and family during and after the time of care. The “6 s:n” is a working model in palliative care where the patient has the right to self-determination and to maintain their social relationships, which includes support to relatives. Relatives have an important role in palliative care, their present creates opportunity for the dying person to be at home in the final stages of life. Aim: The aim of this study was to describe relative’s experiences of palliative home care during the final stage of life. Methods: A literature review based on 15 scientific articles from five different countries with a qualitative approach. Results: Five categories were identified related to relatives experiences: The entry of palliative home care, relatives caring role, the impact of medical technology on everyday life, feelings and consequences for relatives and also improvement opportunities and relatives comprehend about palliative home care. Conclusions: The promise was the reason for relatives caring role, the caring role was an demanding task and gave impacts on their sleep and their physical and mental needs. This was consistently throughout the whole literature review. For all parties the home was seen as the right place to die, only one relative expressed disgust for the situation. According to relatives the support was good, but to complete full security for them it was an increased need for more resources.

Bakgrund: Att vårdas hemma vid livets slut blir allt vanligare. De senaste 10-15 åren har behovet av avancerade vårdinsatser i hemmet alltjämt ökat och möjligheterna att vårda patienter med komplicerade sjukdomstillstånd har blivit mer möjliga. Detta har medfört att kraven på de såväl medicinska som de specifikt omvårdnadsmässiga åtgärderna har växt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa ASIH- sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i hemmet vid livets slut. Metod: Studien har en kvalitativ och deskriptiv ansats. Två sjuksköterskor från en ASIH:enhet i Stockholm intervjuades. En innehållsanalys gjordes sedan för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Tretton subkategorier kunde urskiljas ur dessa bildades fem kategorier. Kunskap och erfarenhet grund till god omvårdnad, Närståendes betydelse i vården, Kommunikation och förståelse mellan patient och sjuksköterska, Ta seden dit man kommer och Personal cost of caring. Slutsats: Sjuksköterskan inom ASIH bär ett stort ansvar då det gäller symtomlindring. Det kan gälla smärta såväl som oro och ångest. Vikten av att ha en helhetssyn som innefattar både patient och närstående beskrevs som viktiga. Ett fungerande samspel mellan sjuksköterska, patient och närstående är en förutsättning för god omvårdnad. / Background: To be cared for at home at the end of life is becoming more common. The last 10-15 years, the need for advanced care in the home has increased and the possibility to treat patients with complex medical conditions has become more possible. This has led to higher medical demands and to higher demands concerning specific nursing activities. Aim/Objective: The purpose of this study was to illuminate the ASIH-nurses' experience of treating patients at home at the end of life. Design: The study has a qualitative and descriptive approach. Two nurses from one ASIH unit in Stockholm were interviewed. A content analysis was then used to analyze the material. Result: Thirteen subcategories could be distinguished those formed five categories. Knowledge and experience due to good care, Significant others and their part in the caringprocess, Communication and understanding between patient and nurse, To adapt to customs and Personal cost of caring. Findings: The nurse within the advanced homecare facility bears a great responsibility when it comes to symptom relief. It may be relief of pain as well as anxiety. The importance of having a holistic approach that includes both patient and relatives were described as important. A good interaction between nurses, patients and relatives is a prerequisite for good care.

Bakgrund: Varje år dör omkring 90 000 personer i Sverige och de flesta har behov av palliativ vård. Den enskilde individen skall i största möjliga mån få avgöra om denne vill dö hemma eller inom den slutna vården. Historiskt sett har den palliativa vården behandlat personer med cancersjukdom men har med tiden utvecklats till att behandla flera typer av sjukdomstillstånd. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur vuxna patienter upplever den palliativa vården i hemmet, samt att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Föreliggande studie har en deskriptiv design. Studiens resultat baseras på elva vetenskapliga artiklar, tio med kvalitativ ansats och en med mixad ansats. Samtliga artiklar granskades av båda författarna och färgmarkerades beroende på innehåll. Artiklarna identifierades genom databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Den palliativa vården i hemmet upplevdes till stor del som positiv av patienterna. Det värderades högt att ha sina närstående nära och att få vistas i sin trygga hemmiljö den sista tiden i livet. Det framkom även att de palliativa patienterna var oroliga över att vara en börda för sina närstående. Genom att ha sjukvårdare i hemmet samt stöd från närstående gavs möjlighet att utföra vardagliga aktiviteter på egen hand, som visade sig generera livskvalitet. Värdighet hos de palliativa patienterna beskrevs genom begreppen integritet, välbefinnande och självbestämmande. God kommunikation och kontinuitet upplevdes som viktiga faktorer för de patienterna. Slutsats: Palliativa patienter som vårdats hemma såg i hög grad positivt på den vård de erhållit. De upplevde att samarbete mellan sjukvården och deras närstående är en förutsättning för trygg vård i hemmet. Hälso- och sjukvård bör prioritera dessa patienters önskan om att få vårdas och dö hemma eftersom detta genererar livskvalitet. Föreliggande studies resultat ger en tydlig indikation på utvecklingsområden inom palliativ vård. / Background: Every year, about 90 000 people in Sweden die and most of them are in need of palliative care. The individual should as far as possible be able to decide if he or she wants to die at home or in hospice care. Historically, palliative care was meant to treat people with cancer but has gradually evolved to treat several types of disorders. Purpose: The purpose of this study was to describe how adults perceive palliative care in their home, as well as to study the selected articles data collection method. Method: The present study has a descriptive design. The study results are based on eleven scientific articles, ten with qualitative approach, and one with a mixed approach. All articles were reviewed by both authors and color marked depending on the content. The articles were identified through databases CINAHL and Pubmed. Main Results: The palliative care at home was perceived largely as positive among patients. It was highly valued having their relatives close and to reside in their familiar home environment at the end of life. It also emerged that the palliative patients were concerned about being a burden to their families. By having paramedics in their home as well as support from relatives they were given the opportunity to be able to handle everyday activities on their own, which turned out to generate quality of life. Dignity of the palliative patients was described by the concepts of integrity, well-being and self-determination. Good communication and continuity was seen as important factors for the patients. Conclusion: Palliative patients who received care at home looked largely positive about the care they received. They felt that the cooperation between health care and their families was essential for safe care in their home. These patients' desire to be cared for and die at home should be a priority as it will lead to increased quality of life. Results of this study gives a clear indication of development areas in palliative care.

Bakgrund: Demenssjukdom är en av våra största folksjukdomar med 160 000 drabbade. Bland det vanligaste symtomet hod äldre personer med demenssjukdom är sömnbesvär. Det kan leda till ohållbar situation för den drabbade och närstående med ökad ohälsa och minskad livskvalitet som följd. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att vårda äldre personer med demenssjukdom som har sömnproblem. Metod Empirisk studie med beskrivande design och kvalitativ ansats. Huvudresultatet Resultatet visade sjuksköterskans erfarenhet att det var frustrerande, svårt, tids- och energikrävande att vårda äldre personer med demenssjukdom med nattlig fysisk- och psykisk oro, dygnsförvirring och tappade rutiner. Vårdpersonalens attityd, agerande, kunskap, erfarenhet och resursbrist visade på vilket sätt de bemötte och vilka val av insatser vid vård av äldre personer med demenssjukdom. Kunskap om demenssjukdomar och personkännedom var avgörande. Närstående var betydelsefulla för sjuksköterskan genom kännedom om den äldres sömnvanor och vägledning till bättre beslut. Brister framkom vid sömnobservation, bedömningar och uppföljningar av olika insatser eftersom skattningsskalor sällan användes. Läkemedel användes ofta för att främja sömnen trots kunskap om biverkningar och ökad fallrisk. Icke farmakologiska åtgärder som rekommenderades var basal omvårdnad och daglig aktivitet. Behovet av fler korttidsplatser framkom eftersom slutenvården belastades istället för att personen vårdades hemma med resurser. Tids- och planeringssystemet TES som användes i ena kommunen bidrog till sämre arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen och påverkade personcentrerad vård negativt. Slutsats Erfarenhet, reflektion, kompetens, personkännedom och samordnade insatser från hela bårdteamet krävs för att skapa personcentrerad omvårdnad hos äldre personer med demenssjukdom som har sömnproblem.

Bakgrund: Merparten av patienter med en palliativ diagnos vill vårdas i hemmet, vilket är möjligt med hjälp av bland andra distriktssköterska, hemtjänst samt anhöriga. Patienter som vårdas i hemmet upplever ofta bättre livskvalitet än dem som vårdas på sjukhus. Distriktssköterskan ansvarar för att vården fungerar och är den bästa möjliga för patienten. Vad patienten värdesätter i bemötandet för att det ska kännas genuint och trovärdigt är viktigt för att denne ska känna sig sedd och vara involverad i sin egen vård. Syfte:Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av bemötandet från distriktssköterskan i palliativ hemsjukvård. Metod: En kvalitativ ansats med beskrivande design har använts i studien och data har samlats in med semistrukturerade intervjuer med totalt åtta patienter. Resultat: De tre kategorierna som framkom under studien var: att få tid, bli sedd och få respekt, att känna kontinuitet och trygghet, att bli tagen på allvar och känna delaktighet i vården. Slutsats:För att patienterna ska uppleva ett bra bemötande krävs kontinuitet, korrekt information och delaktighet i vården och få tid med distriktssköterskan och känna sig sedd som medmänniska. / Background: Most of the patients with a palliative diagnose want to be taken care of in their own homes. This is possible with help from a team consisting of among others; district nurses, assistant nurses and significant others. Patients living at home often experience better quality of life, compared to them taken care of at the hospital. The district nurse is responsible that the care is well functioning and is the best care for the patient. How the patient experience the treatment from the district nurse is very interesting. What the patient value in the treatment to make it feel genuine and credible. The encounter in the care relationship is important for the patient to feel seen and be involved in their own care. Aim: The aim of the study was to describe patients with a palliative diagnosis how they experienced the encounter from the district nurse in home care. Method: A qualitative approach has been used and eight patients has been interviewed. Results: The results became three categories: To have time, be seen and have respect. To feel safe and continuity, and to be takenseriously and involved in their own care. Conclusion: For the patients to experience a good encounter it takes continuity, correct information and a possibility to take part in their own care. To have time with the district nurse and to feel seen by the district nurse is important.

Bakgrund: Nästan 90 procent av alla som årligen avlider i Sverige är 65 år eller äldre och det egna hemmet är den plats många önskar att få palliativ vård i. Sjuksköterskan skall ha ett holistiskt förhållningssätt i vården av den döende patienten och yrkesansvaret innefattar att lindra lidandet, ett värdigt bemötande av patienten och personcentrerad omvårdnad.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av vård i livets slutskede för äldre patienter i hemmet Metod: En litteraturöversikt har genomförts där nio kvalitativa och en kvantitativ artikel inkluderats och som inhämtats från databaserna CINAHL Complete, Ageline och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och kategoriserades med utgångspunkt i Fribergs  analysmetod. Resultat: Fyra teman uppkom Känslomässiga erfarenheter, Vårdrelationens betydelse, Teamarbetets betydelse och Behov av stöd och utbildning. Sjuksköterskor beskrev både positiva och negativa upplevelser av vård i livets slutskede för äldre patienter i hemmet. Sjuksköterskorna kände en meningsfullhet i den palliativa vården där de skapade en stark relation till den döende. De negativa upplevelserna grundade sig i yttre faktorer som gjorde att sjuksköterskorna kände sig maktlösa och utsatta i sin yrkesroll. Sjuksköterskorna uttryckte bristande samarbete i teamarbetet samt behov av stöd och utbildning från arbetsgivare. Diskussion: Metoddiskussionen beskriver styrkor och svagheter i litteraturöversikten. Resultatet diskuterades utifrån bakgrunden och tidigare forskning samt valda delar av Katie Erikssons teori om vårdande, lidande och begreppet hälsa. / Background: Almost 90 percent of the total amount who dies annually in Sweden is 65 or older and their own home is the place that many choose getting palliative care in. The nurse should have a holistic approach in end of life care and the professional responsibility include alleviate the suffering, a dignified treatment of the patient and person-centered care.  Aim:To describe the nurse experience of palliative care to elderly patients in their home.  Method: A literature review has been carried out in which nine qualitative and one quantitative article were included. They were extracted from the databases CINAHL complete, Ageline and PubMed. The quality of the articles follows the guidelines of Friberg’s analysis method.  Results: The analysis resulted in four themes Emotional experiences, Importance of nurse-patient relations, Importance of teamworkand Need of support and education. The nurses described both positive and negative experiences of end of life care to elderly patients in their home. The nurses felt satisfaction in end of life care where they created a strong relationship with the dying patient. The negative experiences were based on external factors that made the nurses feel powerless and vulnerable in their professional role. Discussion: The method discussion raises strengths and weaknesses in the literature review. The authors discussed the results based on the background and previous research, along with parts of Katie Eriksson’s theory of caring, suffering and the concept of health.