Bakgrund Palliativ vård syftar till att stödja patienter och dess anhöriga i samtliga skeden av kronisk och/eller svår sjukdom. Nutritionsproblem är vanligt förekommande hos palliativa patienter och synen på nutrition inom palliativ vård skiljer sig ofta åt mellan patienter, anhöriga och vårdpersonal. Inom palliativ vård har sjuksköterskan en viktig roll att bedöma vilka insatser patienten behöver, samt att stödja patienten och dess anhöriga. Syfte Att utforska sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av nutritionsomhändertagande inom specialiserad palliativ hemsjukvård.Metod En kvalitativ metod valdes och fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat En viktig funktion som informanterna har inom nutritionsarbetet är att inhämta information från patienten, utreda källor till besvär och förmedla det vidare. Nutrition beskrevs som något som diskuteras om det är något särskilt, alternativt om patienten eller en teammedlem tagit upp det. Informanterna framhöll vikten av individanpassad nutrition utifrån sjukdomsfas och behövde i sitt arbete förhålla sig till patientens och anhörigas känslor och önskemål i relation till nutritionen. Inte sällan uppstod etiska dilemman när patientens eller den anhöriges uppfattning om nutrition skiljde sig åt från det som ansågs bäst lämpat för patienten.Slutsats I denna studie framkom att sjuksköterskor är viktiga för att identifiera och lindra nutritionsrelaterade besvär. Individanpassad nutrition är viktigt i relation till den sjukdomsfas patienten befinner sig i. Etiska dilemman kan uppstå när åsikter om nutritionen skiljer sig åt mellan patienten, anhöriga eller teamet. Nutrition vid palliativ sjukdom är komplext och kan ibland komma i andra hand. Identifiering av riskpatienter, etablering av nutritionsrutiner och samarbete i multiprofessionella team skapar förutsättningar för ett individanpassat nutritionsomhändertagande.

Bakgrund Palliativ vård är en form av helhetsvård där målet är att uppnå bästa möjliga livskvalité för patient och närstående vid en livshotande och obotlig sjukdom. Palliativ vård kan med fördel bedrivas i hemmet och de närstående är vanligtvis en förutsättning för en välfungerande sådan. Närstående får axla ett stort ansvar över personen som är sjuk samtidigt som de handskas med sina egna känslor. Om de inte får möjlighet till att vara delaktiga i vården av personen som är sjuk kan det väcka negativa känslor och inte minst orsaka ett stort lidande. Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vara delaktiga vid palliativ vård i hemmet. Metod Designen i studien utfördes i enlighet med en allmän litteraturöversikt och omfattade 15 vetenskapliga kvalitativa artiklar som publicerats mellan årtalen 2011–2020. Insamlade data inhämtades via databaserna PubMed (Public Medline) och CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature). En kvalitetsgranskning genomfördes i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och sammanställdes i en matris. De vetenskapliga artiklarna som inkluderades till litteraturöversikten analyserades enligt Kristenssons (2017) integrerade analys. Resultat I resultatet utformades två kategorier med faktorer som ansågs främjande och hindrande för närståendes upplevelser av delaktighet. Stöd, information, bekräftelse samt tillit och trygghet ansågs främjande medan otillräcklig information, bristande stöd, ansvarsbörda samt avsaknad av tillit och trygghet förelåg som hinder för delaktighet. Slutsats Resultatet visade att närståendes roll inom den palliativa vården i hemmet både är omfattande och ansvarskrävande. Brist på information och stöd är genomgående ett problem vilket i sin tur får förödande konsekvenser i form av utanförskap och isolering. Närstående förblir delaktiga i den formella vården men står utanför den informella vården, vilket bidrar till att upplevelsen av att vara delaktig inte blir meningsfull. Genom att sjuksköterskan har ett holistiskt förhållningssätt där närstående erhåller adekvat information och stöd längs hela processen kan situationen bli mer begriplig, hanterbar och meningsfull för både närstående och patient. / Background Palliative care is a form of holistic care where the goal is to achieve the best possible quality of life for the patient and their relatives in a life-threatening and incurable illness. Palliative care may benefit from being practiced in the home and the relatives are usually a prerequisite for a well-functioning palliative home care. Relatives often have great responsibility for the sick person and the whole situation, while dealing with their own feelings. If these people are not given the opportunity to participate in the care of the sick person, it can cause negative emotions and not least cause great suffering. Aim The aim was to describe the relatives' experiences of involvement in palliative care in the home. Method The design of the study was a literature review and included 15 qualitative scientific articles published between the years 2011-2020. Data was obtained through the databases PubMed (Public Medline) and CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature). A quality review was conducted accordingly with Sophiahemmet University's assessment documentation and compiled into a matrix. The included articles were analyzed according to Kristensson's (2017) integrated analysis. Results In the result, two categories were designed with factors that were considered to promote and prevent the relatives' experiences of participation. Support, information, confirmation, trust and security were considered encouraging, while insufficient information, lack of support, responsibility and lack of trust and security were obstacles to participation. Conclusions The result showed that the relatives' role in palliative care in the home is both extensive and demanding. Lack of information and support is a constant problem that in turn has devastating consequences in the form of exclusion and isolation. Relatives remain involved in the formal care but are excluded from the informal care, which contributes to make the experience of being involved less meaningful. Due to the fact that the nurse has a holistic approach where the relatives receive adequate information and support throughout the process, the situation can become more understandable, manageable and meaningful for both close relatives and patients.

SAMMANFATTNING  Dagens utveckling är att vården flyttar hem i allt större utsträckning och att fler personer önskar avsluta livet i hemmet. Den palliativa vården har som mål att lindra lidande och främja livskvalitet och utgår från de fyra hörnstenarna symtomkontroll, samarbete, kommunikation och information samt stöd till närstående. Tillgången till palliativ vård är dock ojämn i landet och för att uppnå en väl fungerande symtomlindring ställs stora krav både på sjukvården och på de närstående. Patienten och närstående ingår i det system som utgör familjen. Tillsammans bildar familjen en enhet där familjemedlemmarna påverkar varandra.   Syftet med studien var att beskriva familjers upplevelse av symtomlindring vid palliativ vård i det egna hemmet.   Metoden som användes var en litteraturöversikt baserad på 17 artiklar hämtade från sökningar i CINAHL och PubMed. Materialet analyserades utifrån en metod för integrative reviews. Utifrån det resultat som framkom skapades tre kategorier; kunskap och förståelse för symtomlindring leder till upplevelse av trygghet, betydelse av tillgång till sjukvård och familjens upplevelse av delaktighet i vården.   Resultatet visade på att om familjen fick tidig och anpassad information ökade tryggheten och möjlighet till delaktighet i vården. Genom information och kunskap kunde patienten själv bevara kontrollen över situationen vilket ansågs värdefullt. De närstående kunde ta en mer aktiv roll i symtomlindringen och med känslan av att de kunde göra något för den närstående som var sjuk skapades trygghet. Tillgång till stöd via sjukvården var också avgörande för hur symtomlindringen upplevdes av familjen. Genom kunnig och trygg personal som hade god kunskap om familjen skapades tillit och därmed trygghet för familjen.   Slutsatsen är att familjens upplevelse av symtomlindring vid palliativ vård i det egna hemmet är att de ofta får information för sent och att det leder till oro. Tidig och anpassad information ökar trygghetskänslan i familjen och ger närstående möjlighet till delaktighet i vården. Sjukvårdens samarbete med hela familjen är därmed avgörande för en väl fungerande symtomlindring. Ett familjecentrerat synsätt skulle kunna bidra till att sätta familjens behov i fokus och utveckla den palliativa vården. / ABSTRACT  Today’s development is that healthcare is moving home to an increasing extent and more persons wish to end their life in their own home. Palliative care aims to alleviate suffering and promote quality of life and is based on the four cornerstones of symptom control, collaboration, communication and information, plus support for family. There is an imbalance in access to palliative care throughout the country and in order to achieve a well-functioning symptom relief great demands are placed on both the health care and the related parties. The patient and related parties are part of the system that makes up the family. Together, the family forms a unit where the family members influence each other. The aim of this study was to describe families’ experiences of symptom relief in palliative care in their own home.  The method used was a literature review based on 17 articles retrieved from database searches in CINAHL and PubMed. The material was analyzed based on a method for integrative reviews. Based on the results that emerged, three categories were created; knowledge and understanding of symptom relief leads to feeling of security, importance of access to health care and the family’s experiences of participation in health care.  The results showed that if the family received timely information adapted to their needs, security and the possibility that they would participate in the care increased. Through information and knowledge, the patient valued that they were able to maintain control of the situation. Family caregivers could take a more active role in the symptom relief and felt secure with the fact that they could do something for the family member who was ill. Access to healthcare support was also crucial for how the symptom relief was experienced by the family. The involvement of knowledgeable and confident staff who had good insights to the family and their needs, created a sense of trust and security for the family.  The conclusion is that the families often experienced that they received information too late regarding symptom relief in palliative care in their own home, this in turn caused concerns. Timely and personalized information increases the feeling of security within the family and provides an opportunity to participate in the care. For a well functioning symptom relief, it is crucial that healthcare personal works together with the family. A family centered approach could help to focus the family's needs and develop the palliative care.

SAMMANFATTNING  Bakgrund Dagens palliativa vård härrör från hospicerörelsen som växte fram på 1960-talet i England. För att få palliativ vård ska den vårdsökande ha en sjukdom som inte går att bota och närma sig livets slut. Ett syfte med den palliativa vården är att främja livskvaliteten genom att se till hela människan. Ett av målen med behandlingen inom palliativ vård är att ge symtomlindring. Palliativ vård ges inom sluten vård, på hospice och inom den palliativa hemsjukvården. Hemsjukvården utgår ifrån ett närsjukhus och utför bl. a. palliativ vård i patientens hem. Den utgörs av professionella team där olika yrkeskategorier inom vården representeras. Den närståendes delaktighet i vården av den sjuke i hemmet är en förutsättning för att kunna bedriva palliativ hemsjukvård. Enligt World Health Organisation [WHO] har de närstående en rättighet att få stöd.  Syfte Att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som får palliativ hemsjukvård.  Metod Metod som valdes var att göra en litteraturstudie. Sökningar gjordes inom databaserna PubMed och Cinahl och därtill utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att femton artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades och fördes in i en matris som sedan var ett underlag vid sammanställandet av resultatet.   Resultat Fyra huvudområden framträdde. Inom dessa berördes den närståendes drivkraft att vårda, den närståendes behov av stöd, vårdandets inverkan på den närståendes hälsa samt vårdandets påverkan på relationen mellan den närstående och den sjuke. Vissa närstående kände sig kompetenta i sin vårdarroll medan andra upplevde sig vara otillräckliga.   Slutsats Den närståendes beslut att ge vård i hemmet byggdes på kärlek till den sjuke och en vilja att uppfylla dennes önskan. Stödet från det professionella teamet samt från vänner och familj betydde mycket för den närstående. Vårdandet medförde förändringar i livet. Förändringarna var relaterade till den närståendes livsutrymme, hälsa och dennes syn på livet och döden.   Nyckelord: palliativ hemsjukvård, närstående, erfarenheter, teamarbete, stöd

Bakgrund: Då ett barn drabbas av onkologisk sjukdom och är i behov av sjukhusvård påverkas hela familjen och deras vardag i hemmet. Hemsjukvård kan främja familjernas vardagsliv, normalitet samt barnets delaktighet i vården.  Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med onkologisk sjukdom i hemmet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Individuella intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Tio barnsjuksköterskor från verksamheter belägna i södra- och mellersta Sverige deltog. Kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att analysera insamlade data. Resultat: Analysen genererade i tre huvudkategorier: Barnet och familjen i centrum, En utmanande miljö samt Teamsamverkans betydelse. Barnsjuksköterskor beskrev erfarenheter av att se och inkludera familjen, stödja normalitet och trygghet samt att värna barnets rättigheter. Det ansågs vara utmanande att möta förväntningar, vara känslomässigt engagerad och att möta praktiska hinder. Teamsamverkan utgjorde en viktig del där behovet av reflektion var elementärt. Slutsats: Då barn med onkologisk sjukdom vårdas i hemmet genererar det flertalet fördelar för barnet och hela familjen. Den familjecentrerade omvårdnaden utgör grunden för vårdandet men omvårdnaden i hemmet är komplex och det föreligger flera utmaningar. Teamsamverkan och reflektion är centrala element relaterat till utmaningarna barnsjuksköterskor möter i hemmet. / Background: When a child suffers from an oncological disease and needs hospital care, the whole family and their everyday life is affected. Home care can promote families' everyday life and the child's participation in care. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of pediatric nurses when caring for children with oncological diseases at home. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. Individual interviews were conducted based on a semi-structured interview guide. Ten pediatric nurses from businesses located in southern- and central Sweden participated. A qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to analyze the collected data. Results: The analysis was generated in three main categories: The child and family in center, A challenging environment and The importance of teamwork. Pediatric nurses described experiences of seeing and including the family, supporting normality and safety, and protecting the child's rights.  Meeting expectations, being emotionally engaged and facing practical obstacles was seen as challenging. Team collaboration was important and the need for reflection was elementary. Conclusion: Caring for children with oncological diseases at home generates several advantages for the child and the entire family, family-centered care is the starting point for the pediatric nurses. Nursing in home is complex with several challenges. Team collaboration and reflection are fundamental elements to challenges those pediatric nurses face in the child’s home.

Bakgrund: Flertalet patienter föredrar att dö i hemmet. I samband med en åldrande befolkning samt en ökning av icke-smittsamma och smittsamma sjukdomar ökar behovet av palliativ hemsjukvård globalt. Den palliativa vården syftar till att uppnå bästa möjliga livskvalité för patienten och deras anhöriga, vidare ska vården i ordinärt boende tillgodose patientens behov av kontinuitet, säkerhet och trygghet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att ge palliativ vård i hemmet. Metod: Studiens metod var en allmän litteraturstudie med syfte att beskriva det aktuella kunskapsläget. Det här genomfördes genom att nio vetenskapliga artiklar plockades ut och bearbetades. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier: emotionella upplevelser, vikten av samarbete samt utmaningar i hemmiljön. Palliativ vård upplevdes som både givande och krävande. Samarbetet med patient och anhöriga samt samarbetet inom det multiprofessionella teamet var av stor betydelse. Sjuksköterskorna ställs inför olika utmaningar när vården bedrivs i hemmet. Konklusion: Palliativ vård i hemmet ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens till följd av patienters komplexa vårdbehov. Därav behövs vidare utbildning, forskning och kunskap inom området. / Background: Several patients prefer to die at home. Associated with an aging population and an increase in non- communicable and communicable diseases, the need for palliative home health care is globally increasing. The aim of palliative care is to achieve the best possible quality of life for the patient and their relatives, furthermore palliative care at home shall satisfy the patients need of continuity, security and safety. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses experience of providing palliative care at home. Method: The studies method was a general literature study with the aim to describe the current state of knowledge. This was implemented by selecting and processing nine scientific articles. Results: Three categories were formed from the results: emotional experiences, the importance of cooperation and challenges in the home environment. Palliative care was experienced as both rewarding and requiring. The cooperation with the patient and relatives as well as within the multiprofessional team was important. The nurses faced various challenges when providing care at home. Conclusion: Palliative home health care puts high expectations on the competence of nurses because of the patients complex need for care. Further, more education, research and knowledge in the topic is needed.

Bakgrund: Varje kommun arbetar för att äldre personer ska ha tillgång till den vård som behövs för att kunna leva ett värdigt och tryggt liv. Allt fler äldre personer är inskrivna i hemsjukvården där sjuksköterskan är ansvarig för att tillgodose omvårdnadsbehov och att åtgärder blir genomförda. Sjuksköterskan delegerar arbetsuppgifter till omvårdnadspersonal men har fortfarande ansvaret för att de blir rätt utförda.  Omvårdnadspersonalen har dock inte alltid fått utbildning och avvikelser sker i samband med en delegerad uppgift. Patientsäkerhet är av stor vikt och säker vård ska kunna upprätthållas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av delegering i hemsjukvård utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativ metod där tio artiklar analyserades med stöd av Fribergs analys i fem steg (2017). Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier som tillsammans skapade nio subkategorier. Villkor för patientsäkerhet (förmågan till kommunikation, känna ansvar, styrka med delegering, stödet i delegering) och att riskera patientsäkerhet (press att delegera, delegering ställer krav på ansvar, delegering på osäkra grunder, otillräcklig kontroll och uppföljning, kompetensen växlar hos omvårdnadspersonalen).   Slutsatser: Delegeringsförfarandet är nödvändigt och behöver utvecklas för att bli mer patientsäkert. / Background: Each municipality works to ensure that older people have access to the care they need to live a dignified and secure life. More and more people are enrolled in home health care, where the nurse is responsible for nursing needs and making sure that measures are implemented. The nurses that delegate a work still have the responsibility for getting it right. However, the nursing staff has not always received training and deviations occur in connection with a delegated task. Patient safety is of great importance and safe care must be maintained. Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of delegation in home health care based on a patient safety perspective. Method: A literature review based on a qualitative method where ten articles were analyzed with the support of Friberg's analysis in five steps (2017). Results: The results were presented in two main categories which together created nine subcategories. Conditions for patient safety (the ability to communicate, feeling responsible, strength with delegation, the support in delegation) and risking patient safety (pressure to delegate, delegation demands responsibility, delegation on uncertain grounds, insufficient control and follow-up, the competence of the nursing staff varies).  Conclusions: The delegation procedure is necessary and needs to be developed to become more patient-safe.

Bakgrund: Palliativ vård grundas i teamarbete, där målet är att lindra patientens symtom, skapa goda relationer samt stötta och göra familjen delaktig. En utmaning för sjuksköterskan som vårdar barn palliativt i hemmet är att barnets villkor ska uppmärksammas enligt FN:s barnkonvention samt att det “vanliga” livet med skola och vänner ska bibehållas. Syfte: Sammanställa befintlig kunskap och beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn palliativt i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen gjordes i CINAHL och PubMed. Analysen av data utfördes i fem steg enligt Fribergs metod.  Resultatet: Att utföra palliativ vård av barn i hemmet är svårt när sjuksköterskan har bristande kunskap och utbildning inom området. Att upprätthålla den professionella yrkesrollen är en utmaning för sjuksköterskan som vill skapa trygghet och förtroende för familjen. För att kunna skapa en kontinuitet i vården bör sjuksköterskan förhålla sig till familjens livsvärld.  Slutsats: Sjuksköterskor upplever en brist på kunskap och utbildning samt är i behov av stöd från andra professioner. När barnet och familjen involveras med öppenhet och följsamhet genom att sjuksköterskan tar del av deras livsvärld skapas förutsättningar för ett vårdande möte som ger trygghet, skapar förtroende och lindrar lidandet. Uppsatsen belyser vikten av att utveckla kunskapen inom området för att styrka sjuksköterskan i hennes professionella yrkesroll i att vårda barn palliativt i hemmet och för att barnen ska kunna ha rätt till samma vård i hemmet som vuxna.

Bakgrund: Närstående är genom mänsklig närhet och trygghet mycket värdefulla för patienter i palliativ vård. Idag sker en allt större del av den palliativa vården i hemmet vilket innebär att närstående ges en mer central roll i vårdandet. Forskning visar att närstående kan uppleva både emotionella, fysiska, sociala och psykologiska utmaningar vilket ökar risken för ohälsa. Det är av stor vikt att närstående blir sedda, erkända och inte känner sig ensamma i vårdandet. En intervention syftar till att avsiktligt bli involverad i en svår situation, antingen för att förbättra den eller för att förhindra att situationen försämras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa interventioner som uppmärksammar närstående inom palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån syftet med studien. Både studier med kvalitativ- och kvantitativ design inkluderades. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2015-2020. Resultat: Resultatet beskrivs i tre kategorier utifrån likheter och tyngdpunkter i hur interventionerna utförs; interventioner som synliggör närstående, kunskapsbyggande interventioner och terapeutiska interventioner. Resultatet visar att det finns interventioner som uppmärksammar närstående till patienter i palliativ hemsjukvård och att dessa har effekt i form av minskad ångest, mindre vårdbörda och ökad livskvalitet hos närstående. Slutsats: Specialistsjuksköterskor i palliativ vård ska erbjuda stöd till patienter och närstående. Interventioner som uppmärksammar närstående i palliativ hemsjukvård finns och bör på ett strukturerat sätt erbjudas i klinisk verksamhet. / Background: The family members are important for the patient in palliative care. They provide security and are valuable. Today an increasing part of palliative care takes place in the home, which means that the family members are given a more central role in the care. Research shows that family members can experience both emotional, physical, social, and psychological challenges which increases the risk of illness. It is of great importance that the family members get the attention, are validated, and not feel alone in the care of the patient. Interventions aims to help family members to improve their situation or prevent the situation from getting worse. Aim: The aim with the literature review was to describe interventions that pay attention to family members in palliative home care. Method: The study design was a literature review. Both qualitative and quantitative publications were included. The databases PubMed and CINAHL were used to search the articles. A total of 10 articles, published between the years 2015–2020, were selected and analysed in the results of the literature review.   Results: The results are described in three categories based on similarities in how the intervention is made. The categories are interventions for the family members to make them visible and confirmed, knowledge-building interventions and therapeutic interventions. The results show that there are interventions that pay attention to family members in palliative home care and that these interventions have an effect that shows a reduction of anxiety, caregiver burden and more quality of life. Conclusion: Specialist nurses in palliative care should offer support to patients and their family members.  Interventions that make  the family members visible in palliative homecare exist and should be offered in a structured way.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård är personcentrerad vård som skall lindra och främja en god död i hemmet. Personcentrerad vård ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning och sjuksköterskan ansvarar för att patienterna får en god och säker vård. Sjuksköterskan skall även värna om patienternas självbestämmande och integritet. För att uppnå ett värdigt slut behövs kännedom om patientens önskningar.  Syfte: Att belysa patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: I studien framkom sex subtema och tre huvudteman som innehåller: Möjligheter och utmaningar i hemmet, Längtan efter att få vara i centrum av sin vård, Skapa relationer. Resultatet visar att patienter vill vårdas hemma vid livets slut. Däremot framkommer särskilda faktorer som har en avgörande betydelse för upplevelsen av att vårdas hemma vid livets slut. Konklusion: Patienter känner sig trygga med att avsluta livets sista tid i hemmet. Patienters upplevelse av palliativ hemsjukvård påverkas av hemmiljön, samverkan, meningsfullhet och relationer. / Background: Palliative home health care is described as a form of person-centered care that aims to relieve and promote a good death at home. Person-centered care is included in the description of nurse's competence and the nurse is responsible for ensuring that patients receive good and safe care. The nurse must also protect the patients' self-determination and integrity. In order to achieve a dignified end of life, knowledge of the patient's wishes are needed. Aim: To illuminate patients' experience of palliative care at home. Method: A Qualitative literature review. Ten articles were analyzed using Fribergs fivestep method. Findings: The study revealed six subthemes and three main themes that contain: Opportunities and challenges in the home, The desire to be at the center of one's care, Creating relationships. The results show that patients want to be cared for at home at the end of life. On the other hand, special factors emerge that have a decisive importance for the experience of being cared for at home at the end of life. Conclusion: The home is the place where most people want to be cared for at the end of life. Patients' experience of palliative home health care is influenced by the home environment, collaboration, meaningfulness and relationships.