Bakgrund: Fotkomplikationer relaterat till diabetes är den vanligaste komplikationen och kan orsaka mycket lidande. Det är viktigt med stöd, råd och utbildning till personen med diabetes för att undvika fotkomplikationer. Sjuksköterskan i kommunal hemsjukvård har en viktig roll i att stödja patienter i sin sjukdom och få dem delaktiga i sin vård för att kunna hantera sin egenvård på ett adekvat sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter med diabetesrelaterade fotkomplikationer i kommunal hemsjukvård.Metod: En kvalitativ intervjustudiestudie där sex sjuksköterskor från tre olika kommuner deltog. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier. I den ena huvudkategorin: Patientens medverkan och dess betydelse för sjuksköterskan att stödja framkom det att i kommunal hemsjukvård är patienterna ofta i behov av stöd från sjuksköterskan gällande egenvård vid diabetesrelaterade fotkomplikationer. Det är viktigt med en delaktig patient och stödet till patienten baseras på vilket behov av stöd som finns. Sjuksköterskan har ett ansvar i att vägleda och råda patienterna kring egenvård. I den andra huvudkategorin: Organisationens betydelse för sjuksköterskan att stödja patienten framkom det brister gällande fortbildning men även varierande kompetens inom den egna organisationen. Informationsöverföring från andra vårdgivare fungerade inte helt optimalt, ofta fick sjuksköterskorna ingen information om patientens besök hos exempelvis diabetessjuksköterskan.Konklusion: Sjuksköterskorna har en viktig roll i att stödja patienterna genom att förklara och anpassa information till varje enskild patient kring egenvård för att förhindra fotkomplikationer, både muntligt och skriftligt. Det finns ett behov av utbildning och kompetensutveckling för både sjuksköterskor samt omvårdnadspersonal i kommunerna. Utebliven information mellan vårdgivare är en riskfaktor som äventyrar patientsäkerheten. / Background: Foot complications related to diabetes is the most common complication and can cause a lot of suffering. It is important with support, counseling and education for the person with diabetes to avoid foot complications. The nurse has an important role in supporting patients in their illness and involving them in their care in order to adequately manage their self-care. Purpose: To describe the nurse's experience of supporting patients with diabetes-related foot complications in municipal home care. Method: A qualitative interview study in which six nurses from three different municipalities participated. The interviews were analyzed on the basis of qualitative content analysis. Results: In the result two main categories emerged. The first main category: The participation of the patient and its significance for the nurse to support: showed that in municipal home care, the patients are often in need of support from the nurse regarding self-care in diabetes-related foot complications. It is important with a participant patient and the support for the patient is based on the needs of the patient. The nurse has a responsibility to guide and advise the patients regarding self-care. The second main category: The significance of the organisation for the nurse to support the patient showed deficiencies regarding continuous education but also varying competence within the own organization. Information transfer from other healthcare providers did not work optimally, often the nurses received no information about the patient's visit to, for example, the diabetes nurse. Conclusion: The nurses have an important role in supporting the patients by explaining and adapting information to each patient about self-care to prevent foot complications, both verbally and in writing. There is a need for education and competence development for both nurses and nursing staff in the municipalities. Failure to provide information between healthcare providers is a risk factor that can jeopardize patient safety.

Att som barn förlora en förälder i en för tidig död är något av det mest dramatiska som kan hända ett barn. Hur reaktionerna yttrar sig beror på flera faktorer såsom barnets inre sårbarhet, ålder och omgivningens påverkan. Om en förälder drabbas och dör av en allvarlig sjukdom löper barn som anhöriga större risk för psykisk ohälsa. Studiens syfte är att belysa distriktsköterskans upplevelse av att möta barn som är anhörig till en förälder som vårdas palliativt i hemmet. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta intervjuer inkluderades i resultatet. Studiens resultat visar att mötet med barn som anhöriga ofta är en stor utmaning för distriktssköterskan. Flera apsekter influerade mötet såsom osäkerhet hos distriktssköterskan, att föräldrarna eller barnen inverkar på mötet men också vilken kunskap och erfarenhet distriktsköterskan besitter. Vidare belyses vikten av att våga ta ansvar för att skapa kontakt med barnet och främja delaktighet.  Tidigare forskning om sjuksköterskors upplevelser inom den kliniska verksamheten stämmer till viss del överens med studiens resultat. Resultatet visar att distriktssköterskorna sätter värde i och önskar utbildning, personalstöd och tydliga riktlinjer för att känna sig trygga i att kunna möta barn till en förälder som vårdas palliativt i hemmet. Författarna vill lyfta att det är av stor vikt att distriktssköterskorna aktivt arbetar för att tidigt identifiera barn som är  anhörig när en förälder vårdas palliativt i hemmet. Detta för att distriktssköterskorna i hemsjukvården ska kunna arbeta för en hållbar utveckling gällande en framtid med minskad risk för psykisk ohälsa för dessa barn.

Befolkningen blir äldre och därmed ökar frekvensen av hjärtsvikt. Våra egna upplevelser är att vården för patienter i livets slutskede är ojämlik och beroende av vilken sjukdom patienten har. Tidigare studier visar också att olika yrkesgrupper ser på vården på olika sätt. För distriktssköterskans/sjuksköterskans del bör vården baseras på vårdrelationen med patienten. Det finns få studier av hur distriktssköterskan/sjuksköterskan i hemsjukvård upplever det att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt och därför vill vi undersöka detta. Syftet är att belysa hur distriktssköterskan/sjuksköterskan som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård upplever att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt. Studien är genomförd utifrån kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. Datainsamlingen har genomförts i form av samtal med en öppen frågeställning. Resultatet visar att sjuksköterskan/distriktssköterskan upplever tillfredsställelse, frustration, beroende och osäkerhet. Distriktssköterskans/sjuksköterskans upplevelser som berättats för oss i denna studie stämmer väl överens med tidigare forskning. Distriktssköterskans/sjuk-sköterskans kunskap är avgörande för vården av patienten med svår kronisk hjärtsvikt. För att säkerställa det resultat denna studie kommit fram till bör en större studie göras. Resultatet kan användas som ett led i att utveckla vården för den berörda patientgruppen. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund: Distriktssköterskor i hemsjukvården arbetar självständigt i ett växande arbetsfält med allt sjukare patienter och mer avancerad vård. Teamarbete, samverkan och arbetsledning ställer höga krav på distriktssköterskans arbete vilket har väckt uppmärksamhet och forskning kring arbetssituationer som ställer så pass höga krav på distriktssköterskan att det inverkar negativt på distriktssköterskans hälsa och riskerar patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av svåra situationer i hemsjukvården. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Tolv distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård har deltagit i studien och med hjälp av semistrukturerade intervjuer har data insamlats. Därefter har data analyserats genom induktiv innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskor i hemsjukvården erfar svåra situationer i en bristande arbetsmiljö, i svårigheter i rollen som omvårdnadsledare, i bristande samsyn inom vårdorganisationen samt svårigheter i relationen med anhöriga och patient. För varje kategori finns underkategorier såsom hot och våld, ensamarbetets baksida, tidsbrist, svårt att leda arbetet när personalen brister i sin yrkesutövning, baspersonal som bedömer patienten ur ett annat perspektiv, stöttande av personal i svåra situationer, samverkan med andra professioner, svårt att få kontakt med läkare, anhörigas behov av bekräftelse och försummande av egenvårdsansvaret. Konklusion: Distriktssköterskorna erfor flera svåra situationer inom den kommunala hemsjukvården. För att säkerställa distriktssköterskors hälsa och trygga patientsäkerheten behöver dessa situationer synliggöras och åtgärdas. / Background: District nurses in home care work independently in a growing field of work with increasingly ill patients and more advanced care. Teamwork, collaboration and staff management demand high quality in the district nurse performance, which has drawn attention and research to work situations demanding so much that the district nurse health and patient safety are adversely affected. Purpose: To investigate the district nurses' experience of difficult situations in home caring. Method: The study has a qualitative approach. Twelve district nurses working in municipal home care participated in the study and data was collected through semi-structured interviews. Data has been analyzed through an inductive content analysis. Results: District nurses in home care experience difficult situations in a lacking work environment, difficulties in the role as nursing leader in a lacking consensus in the caring organization, as well as difficulties in the relation between dependent and patient. Each area is divided in sub categories, such as threat and violence, working alone, time constraints, difficulties in management when personnel is lacking in performing nursing care, collaboration with other profession, supporting personnel, difficulties of getting in touch with doctors, caring staff assessing patients in another perspective, dependents’ need of confirmation and patients lacking in self-care. Conclusion: District nurses experience difficult situations in nursing homecare. To ensure the district nurses´ health and ensure patients safety requires these situations have to be made visible and addressed.

Bakgrund: Inom den kommunala hemsjukvården utförs många hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegation av omvårdnadspersonal utan formell kompetens. Personalen har olika bakgrund avseende utbildning, erfarenhet och språkkunskaper. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att utföra delegerade arbetsuppgifter från distriktssköterska. Metod: Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes våren 2017 med delegerad omvårdnadspersonal ur tre olika arbetsgrupper i en kommun i norra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier: ”Risker”, ”Förbättringsområden” och ”Framgångsfaktorer” utifrån tio subkategorier. Slutsats: Omvårdnadspersonalen önskar tydliga instruktioner och kontinuerlig kontakt med den sjuksköterska som gett delegering. En god kommunikation och nära samarbete främjer patientsäkerheten. Mer utbildning efterfrågades om olika läkemedel, biverkningar, diabetes och hjärt- och lungräddning. / Background: In the field of municipal home nursing, many health care services are carried out by delegation of nursing personnel without formal competence. The personnel have different backgrounds regarding education, experience and language skills. Aim: To deskribe unlicensed assistive/nursing/ personnel´s experience of performing delegated health care tasks. Method: Eleven semistructured interviews were undertaken in 2017 with unlicensed assistive/nursing personnel working in a municipality in the northern of Sweden. The applied method was qualitative contents analysis. Results: The study resulted in three cathegories “Risks”, “Improvement areas” and “Factors for success” from ten sub cathegories. Conclusions: The home care personnel wish for clear instructions and continuos contact with the delegating nurse. Safe communication promotes patient security. More education was requested about different medicines, side effects, diabetes and heart and lung resuscitation. / <p>Godkännandedatum: 2018-11-08</p>

Bakgrund: I Sverige har antalet invånare med utländsk bakgrund ökat de senaste åren vilket medför att hälso- och sjukvården vårdar allt fler patienter som inte kan det svenska språket. Informationsutbytet mellan patienten och sjuksköterskan är en viktig del av vårdandet. Arbetet inom hemsjukvården kan vara utmanande då allt fler patienter vårdas hemma, och sjuksköterskor ska kunna leva upp till de krav som ställs på att ge alla patienter god vård på lika villkor. Språkliga hinder kan vara en utmaning för sjuksköterskor i mötet med patienter. När kommunikationen inte fungerar på grund av språkbarriärer riskerar patientens vård att drabbas negativt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer vid mötet med patienter i hemsjukvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med åtta semistrukturerade intervjuer. Tre distriktssköterskor, en specialistsjuksköterska inom vård av äldre samt fyra sjuksköterskor deltog. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier. Sjuksköterskorna använde sig ofta av olika strategier för kommunikation, genom kroppsspråket samt anhöriga och vårdpersonal som tolkar. Vidare upplevde sjuksköterskorna utmaningar i vårdarbetet vid språkbarriärer, där mer tid avsattes för patienterna. Även förutsättningar för god vårdrelation samt bedömning försvårades vid språkbarriärer. Sjuksköterskorna upplevde även skillnader i vårdmötet när ett gemensamt språk saknas, där kunskapen om olika kulturer upplevdes bristande. Språkbarriärer påverkade även sjuksköterskornas arbetsbelastning samt patienters förväntningar på hemsjukvården. Slutsats: Det krävs en fungerade kommunikation för att skapa en god vårdrelation. Att använda auktoriserad tolk är inte alltid optimalt inom hemsjukvårdens verksamhet då det krävs mer planering. Ofta tolkar anhöriga och kollegor istället. Det upplevdes ta mer tid att vårda patienter som inte talar svenska, önskemål fanns om att verksamheten anställer fler sjuksköterskor. Bristande kunskap om olika kulturer upplevdes, mer utbildning inom kulturella skillnader var önskvärt för att vårdrelationen med patienten kan förbättras. Förväntningarna på hemsjukvården upplevs höga från patienter som inte talar svenska, genom lättillgänglig skriftlig information på olika språk om hemsjukvårdens verksamhet kan rätt information nås ut till patienterna. / Background: In Sweden the number of residents with a foreign background has increased, and as a result it is becoming more common in the health care to care for patients who cannot speak the Swedish language. The exchange of information between the patient and the nurse is an fundamental part of the care. The work within home care can be challenging as more patients are cared for at home and nurses must be able to live up to the requirements that are set, for all patients to receive good care on equal terms. Linguistic barriers can be a challenge for nurses when meeting patients. When the communication does not work due to language barriers, the patient's care risks being affected negatively. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of language barriers when meeting patients in home care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach with eight semi-structured interviews. Three district nurses, one specialist nurse in the care of the elderly and four nurses participated. The data collection was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three main categories and ten subcategories. The nurses often used different strategies for communication, through the body language, and relatives and nursing staff as interpreters. Furthermore, the nurses experienced challenges in the health care by language barriers, where increased time was spent for the patients. Prerequisites to establish a good care relationship and nursing assessment were more difficult due to language barriers. The nurses also experienced differences in health care meeting when a common language is missing, where the knowledge of cultural differences was felt to be lacking. Language barriers also affected the nurses' workload and patients' expectations of home care. Conclusion: A well-functioning communication is required to create a good care relationship. Using an authorized interpreter is not optimal within the home care, as more planning is required. Instead relatives and colleagues are used as interpreters. It was perceived to take more time to care for patients who do not speak Swedish, therefor there was a wish that more nurses should be hired. Lack of knowledge in cultures was experienced, more education in cultural differences was desirable to improve the care relationship. The expectations of home care were high from patients who dont speak Swedish, through easily accessible information about home care in different languages can the right information reached to the patients.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att vården är lindrande och inte botande, där fokus ligger på att främja livskvalitet ända in i döden. Den palliativa vården varierar i Sverige. Palliativ vård är ett stort ansvarsområde för distriktssköterskor anställda vid kommunal hemsjukvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom kommunal hemsjukvård. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, där tio distriktssköterskor från kommunal hemsjukvård med erfarenhet av palliativ vård i hemmet deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev att de upplevde arbetet med den palliativa vården som utmanande men även som positivt och tillfredsställande. Att kunna göra skillnad, ha involverade anhöriga och ett specialiserat palliativt team angavs som de största fördelarna i den palliativa vården. Svårigheterna var bristande samarbete, eller när patientens anhöriga inte var införstådda med situationen. Distriktssköterskorna uppgav att de var nöjda med sitt sätt att hantera sina känslor, där de flesta sökte stöd hos kollegorna i första hand. Svårare känslor uppstod oftare vid vård av yngre patienter eller när barn var inblandade. Slutsatser: Distriktssköterskorna i föreliggande studie upplevde arbetet med patienter i palliativt skede som utmanade, utvecklande och känslosamt, men att det gav mycket tillbaka. Svårigheter som belystes var framförallt bristande samarbete och svårare känslohantering vid vård av yngre patienter eller när barn var inblandade. Studien kan leda till ökad förståelse hos olika yrkeskategorier som kommer i kontakt med patienter i palliativt skede samt belyser behovet av samarbete för att förbättra omvårdnaden av patienten. / Background: Palliative care means that the care is soothing and not curative, where the focus is on promoting quality of life, right into death. Palliative care varies in Sweden. Palliative care is a major area of ​​responsibility for district nurses employed in municipal home care. Purpose: The purpose of the study was to describe district nurses’ experiences of caring for patients in palliative stages in municipal home care. Method: The study used a qualitative approach with a descriptive design. Data were collected via semi-structured interviews, ten district nurses from municipal home care with experience of home-based palliative care participated. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The district nurses described that they experienced the work with palliative care as challenging, but also as positive and satisfactory. Being able to make a difference, having involved relatives and a specialized palliative team was stated as the biggest benefits in palliative care. The difficulties were the lack of co-operation, or if the patients’ relatives were not aware of the situation. The district nurses stated that they were satisfied with their way of dealing with their feelings and that most of them sought support from their colleagues in the first place. Often, more difficult emotions occurred when it came to the care of younger patients, or when children were involved. Conclusion: The district nurses in this study experienced the work with patients in palliative stages as challenging, developing and emotional, but it was very rewarding. Difficulties that were highlighted were, above all, a lack of co-operation and a more difficult emotional management when it came to caring for younger patients, or when children were involved. The study can lead to an increased understanding for different healthcare providers who come into contact with patients in palliative stages and it highlights the need for collaboration to be able to get improved patient care.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. <strong>Syftet</strong> med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. <strong>Metod:</strong> Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts. Studien består av tolv artiklar från olika vetenskapliga tidskrifter. <strong>Resultat:</strong> Att få vårdas och dö hemma hade stor betydelse för patientens livskvalitet. Sjuksköterskans stöd och engagemang kan i många fall ha avgörande betydelse för om patienten avlider i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Viljan för anhöriga att vårda kunde vara större än förmågan att orka med. Sjuksköterskans uppgift var att försöka läsa av och möta patientens och anhörigas behov. Att skapa en god relation till familjen visade sig vara av största vikt inom palliativ hemsjukvård. <strong>Slutsats: </strong>En god kommunikation med familjens medlemmar skapar förutsättningar för en god relation. Det är en svår men viktig balansgång för sjuksköterskan att kunna identifiera och tillfredsställa behoven hos varje enskild familj.</p> / <p>Background: To be cared for and to die at home in a familiar and well-known environment implicates for the vast majority a sense of security. For many families, it is obvious to live close to the dying and take responsibility for nursing care. From a systems theory perspective, the family can be likened to a mobile, the imbalance affects every member of the family. The purpose of this study was to illuminate the patient's, next of kin's and nurses' experiences of palliative care at home to get a better understanding of nurses' role in this context. Method: Literature study in which previous research on this subject were examined and compiled. The study consists of twelve articles from various scientific journals. Results: to be cared for and die at home had a significant impact on patient quality of life. Nurse's support and commitment can often be crucial if the patient dies at home, in hospice or in hospital. The willingness of relatives to care could be greater than the ability to cope with. Nurse's task was to try to read and respond to patients 'and next of kin's needs. Building a good relationship with the family proved to be of paramount importance in palliative home care. Conclusion: A good communication with family members creates the conditions for a good relationship. It is a difficult but important balance for the nurse to identify and meet the needs of each family.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård.</p><p>Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvårdsteam i Upplands län. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kändes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svårigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer. Sjuksköterskorna gav stöd till anhöriga främst genom att kommunicera och samtala, samt förmedla trygghet. Det var viktigt att även både verbalt och praktiskt visa anhöriga att det fanns tid även för detta.</p><p>Eftersom det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet och den inte kan ske utan de anhörigas insats är det mycket viktigt att utveckla och optimera sjuksköterskans stöd till dem. Denna studie kan ge en insikt i de problem som finns i anhörigstödet, men även ge en insikt om de organisatoriska och personella insatser som fungerar.</p> / <p>The aim of this study was to investigate nurses' experiences in supporting next of kin to patients in palliative home care.</p><p>The design was descriptive with a qualitative approach. The informants were strategically selected and consisted of five nurses, working in a palliative home care team in Uppland, in Sweden. Tape-recorded personal interviews were analysed with a qualitative content analysis.</p><p>The nurses experienced that their work felt meaningful and developing. To work in a team was a very positive aspect. Difficulties that appeard involved adjusting to different situations. The nurses supported next of kin mainly by communicating and conversing, and mediating safety. It was important to as well both verbally and practically show next of kin that there was also time for this.</p><p>Since palliative care in the home is getting more common, and since it cannot happen without the effort of next of kin, it is very important to develop and optimize the nurses' support to them. This studie can give insight in the problems that exist in this support, but also give insight about the organizational and personal achievements that work.</p>

Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård. Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvårdsteam i Upplands län. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kändes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svårigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer. Sjuksköterskorna gav stöd till anhöriga främst genom att kommunicera och samtala, samt förmedla trygghet. Det var viktigt att även både verbalt och praktiskt visa anhöriga att det fanns tid även för detta. Eftersom det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet och den inte kan ske utan de anhörigas insats är det mycket viktigt att utveckla och optimera sjuksköterskans stöd till dem. Denna studie kan ge en insikt i de problem som finns i anhörigstödet, men även ge en insikt om de organisatoriska och personella insatser som fungerar. / The aim of this study was to investigate nurses' experiences in supporting next of kin to patients in palliative home care. The design was descriptive with a qualitative approach. The informants were strategically selected and consisted of five nurses, working in a palliative home care team in Uppland, in Sweden. Tape-recorded personal interviews were analysed with a qualitative content analysis. The nurses experienced that their work felt meaningful and developing. To work in a team was a very positive aspect. Difficulties that appeard involved adjusting to different situations. The nurses supported next of kin mainly by communicating and conversing, and mediating safety. It was important to as well both verbally and practically show next of kin that there was also time for this. Since palliative care in the home is getting more common, and since it cannot happen without the effort of next of kin, it is very important to develop and optimize the nurses' support to them. This studie can give insight in the problems that exist in this support, but also give insight about the organizational and personal achievements that work.