Bakgrund: Antalet äldre ökar vilket utgör en stor utmaning för samhället. Nationella satsningar pågår för att åstadkomma en sammanhållen vård och omsorg för de multisjuka äldre. Syfte: Att beskriva primärvårdsläkares och kommunala sjuksköterskors erfarenheter av samverkan för multisjuka äldre i ordinärt boende samt vilka faktorer de anser viktiga för att förebygga inläggning i slutenvården. Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer där sammanlagt 15 sjuksköterskor och läkare deltog. Materialet analyserades med systematisk textkondensering. Resultat: Informanterna anser att flera faktorer påverkar om de multisjuka äldre kan vårdas kvar hemma, samverkan mellan primärvårdsläkare och kommunala sjuksköterskor utgör en viktig del men ansvaret för en allt högre medicinsk nivå i ordinärt boende kräver också andra resurser. En medicinsk vårdplanering underlättar men eftersom de mest sjuka äldres tillstånd snabbt kan förändras behöver de regelbundna hembesök. Detta är en förutsättning för att den medicinska säkerheten ska tryggas, särskilt efter utskrivning från slutenvården.  En utebliven planering och bristande information till patient och närstående ökar risken för sjukhusinläggningar som hade kunnat undvikas. Med ytterligare ersättning för att prioritera multisjuka äldre kan fler hembesök göras. De multisjuka äldres speciella behov ställer ökade krav på personalens kompetens.  Slutsats: Det finns ett engagemang för de multisjuka äldre och förslag på lösningar för att undvika slutenvård och återinläggningar både inom den egna organisation och i samverkan med vårdgrannar. De satsningar som görs nationellt och lokalt behöver utformas tillsammans med de läkare och sjuksköterskor som är närmast patienten för att tillvarata deras kompetens och erfarenhet. Först då kan rätt satsningar komma de multisjuka äldre till del. / Background: The ageing population has increased, which is a major challenge. National efforts are underway to develop coherent care for frail old people. Objective: To describe primary care physicians and community nurses' experiences of interaction for frail old people in home care, and the factors they consider important in preventing readmission. Methods: Qualitative methodology with focus groups involving 15 nurses and doctors. The material was analysed with systematic text condensation. Results: The informants consider that many factors determine whether the frail old people can stay in home care, collaboration between physicians and nurses is important but the responsibility for an increasing medical level in home care also require other resources. A medical healthcare planning facilitates but the frail old patient’s medical condition may change rapidly, regular home visits are needed. This is a prerequisite to ensure medical safety, particularly after discharge from inpatient care. Lack of planning and information to patients and their relatives increases the risk of readmission that could have been avoided. With additional compensation to prioritize the frail elderly, more home visits can be made. The frail old people’s special needs places increased demands on the staff skills. Conclusion: There is a commitment to the frail old people and suggestions for ways to avoid hospitalization and readmissions both within their own organization and in collaboration with healthcare neighbours. The efforts that are being made nationally and locally need to be in collaboration with the doctors and nurses who are closest to the patient to benefit from their skills and experiences. Only then, the right ventures can be made to benefit the frail old people.

No description available.

Bakgrund: Antalet personer som vårdas palliativt i hemmet har ökat det senaste decennierna. Den palliativa vården innebär en helhetsvård av den sjuke i livets slutskede. Den skall samtidigt vara ett stöd för de närstående som har en betydelsefull roll för den sjuke. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av att vårda en närstående med cancer sjukdom. Metod: En innehållsanalys genomfördes i denna litteraturstudie enligt Friberg (2006). Artikelsökningarna gjordes via Cinahl och PubMed. I resultatet användes sammanlagt elva kvalitativa vetenskapliga studier som granskats. Sex utav studierna var från Sverige och övriga var från Australien, Italien, Kanada, Hong Kong och Nederländerna. Resultat: Resultatet utmynnade i tre huvudkategorier, närståendes upplevelser av en ny roll, närståendes upplevelser i samband med vårdandet och närståendes upplevelser av vårdteamet. Varje kategori består av underkategorier. Närståendes upplevelser av en ny roll som beskriver om förändringar och utmanade situationer där närstående genomgick en rollförändring från att vara närstående till att  vara vårdare. De ställde höga krav på sig själva när det gällde omvårdnadsansvaret av den sjuke. Likaså trodde de att människorna i deras omgivning hade samma krav på dem. Upplevelser av att vårda en närstående i hemmiljö visade att det var både den sjukes och närståendes önskan om att den sjuke skulle vårdas hemma. Närstående begränsade sina aktiviteter för att vårda den sjuke vilket hade inverkan på deras liv. Detta kunde leda till att närstående drabbades av fysiska och psykiska belastningar på grund av de påfrestningarna de upplevde när den sjuke blev sämre eller de påfrestningarna som förekom i relation till de professionella vårdarna. Närståendes upplevelser av vården tar upp att närstående upplevde att de ville vara mer delaktiga i omvårdnaden av den sjuke och behöver information samt bättre kommunikation från de professionella vårdarna. Diskussion: Övergångsprocessen som närstående går igenom när de vårdar den sjuke i livets slutskede kunde ses som en utmaning för de. Trots att det kunde påverka deras liv negativt eftersom närstående ville ge den sjuke en god omvårdnad men upplevde att de inte alltid lyckades med detta. För att underlätta närståendes övergångsprocess är det viktigt att sjuksköterskan får dem att känna sig delaktiga i omvårdnaden genom att etablera en bra relation med närstående och ge dem kontinuerlig individuell anpassad information.

Bakgrund: Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. Syftet med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. Metod: Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts. Studien består av tolv artiklar från olika vetenskapliga tidskrifter. Resultat: Att få vårdas och dö hemma hade stor betydelse för patientens livskvalitet. Sjuksköterskans stöd och engagemang kan i många fall ha avgörande betydelse för om patienten avlider i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Viljan för anhöriga att vårda kunde vara större än förmågan att orka med. Sjuksköterskans uppgift var att försöka läsa av och möta patientens och anhörigas behov. Att skapa en god relation till familjen visade sig vara av största vikt inom palliativ hemsjukvård. Slutsats: En god kommunikation med familjens medlemmar skapar förutsättningar för en god relation. Det är en svår men viktig balansgång för sjuksköterskan att kunna identifiera och tillfredsställa behoven hos varje enskild familj. / Background: To be cared for and to die at home in a familiar and well-known environment implicates for the vast majority a sense of security. For many families, it is obvious to live close to the dying and take responsibility for nursing care. From a systems theory perspective, the family can be likened to a mobile, the imbalance affects every member of the family. The purpose of this study was to illuminate the patient's, next of kin's and nurses' experiences of palliative care at home to get a better understanding of nurses' role in this context. Method: Literature study in which previous research on this subject were examined and compiled. The study consists of twelve articles from various scientific journals. Results: to be cared for and die at home had a significant impact on patient quality of life. Nurse's support and commitment can often be crucial if the patient dies at home, in hospice or in hospital. The willingness of relatives to care could be greater than the ability to cope with. Nurse's task was to try to read and respond to patients 'and next of kin's needs. Building a good relationship with the family proved to be of paramount importance in palliative home care. Conclusion: A good communication with family members creates the conditions for a good relationship. It is a difficult but important balance for the nurse to identify and meet the needs of each family.

This study is an empirical work about healthcare in the process of transformation. The speciic healthcare concerns foot and leg wound care within the homecare. The theoretical frame of the study relies on the Activity theory applied onto the healthcare workers involved into the wound care of the hard healing leg and foot ulcers. The transformation process involving this activity is seen as the example of the expansive learning and which is part of the activity theory. The method used is known, according to the Engeström (the leading figure within the currunt Activity research) as "etnography of trouble". The focus is on identifying conflicts which take place within the work activity. The purpose of the study was to increase understanding of how the wound care business is performed in home care in light of expansive learning theory. Results show the need for the wound care within the homecare to develop at the subject level as much as the system level. There are two specific developmental areas in concern, the tehnical-instrumental (development of digital assistance) and interaction-communication dmension (development of a new communication channel on vertical level). Both solutions liberate individuals competens. In the question of communication channel connected to the leadership this would create conditions for tehnical solutions to appear quicker. / Detta studie är ett empiriskt arbete och handlar om vårdarbete i förändring. Det specifika vårdarbete som denna studie behandlar är vård av ben- och fotsår (svårläkta sår) inom hemsjukvården. Teosretiskt anlägger jag ett verksamhetsteoretiskt perspektiv på vårdpersonalens arbete med svarläkta sår. På den förändringen som sker i sårvårdens praktik tar jag det analytiska greppet att jag betratar den som ett möjligt exempel på expansivt lärande. metod har varit inriktad på det som Engeström kallar för "etnography of trouble". En viktig fokus har varit att komma åt motsättningar, spänningar, eller "gnissel" i vårdverksamheten. Insamlade data består av observationer, intervjuer och dokumentation. Syftet med studien har varit att öka förståelse för hur sårvårds verksamhet utförds inom hemsjukvården i ljuset av Expansivt lärande teori. Resultatet visar att sårvård inom hemsjukvården behöver utvecklas likaså på subjekt som på systemnivå. Två specifik utvecklingsfaktorer handlar om teknisk/instrumentell dimension (utveckling av en ny kommunikationskanal på vertikal nivå). Båda lösningar frigör individens kompetens. Skulle det öppnas en mer direkt kontakt med ledningen det skulle skapa förutsättningar för snabbare utveckling av nödvändiga tekniska lösningar.

Bakgrund: Brytpunktssamtal är svåra samtal för alla deltagande. Bemötandet och hur beskedet ges kan bli avgörande för patient och närståendes upplevelse av livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i kommunal hemsjukvård. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sju intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra teman såsom; sträcker sig över tid och rum, teamet samlat runt patienten, eftersträvar att vara överens, höga krav på sjuksköterskan med 13 underteman. Konklusion: Ökad kunskap kring brytpunktssamtal, dess innehåll samt hur det dokumenteras behövs. Brytpunktssamtalet bör dessutom eventuellt omvärderas från att vara starkt kopplat till läkarnärvaro till att användas i hemsjukvården även när sjuksköterskorna utför liknande samtal själva. Kraven på sjuksköterskan ställer ytterligare anspråk på sjuksköterskeutbildningar att undervisa palliativ vård. Inom hemsjukvården bör arbetsledning erbjuda handledning, stöd och vidareutbildningar inom ämnet. / Background: End-of-life discussion is a difficult conversation for everyone involved. How information is given and patient and relatives are treated can determine their experiences of the end-of-life. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of end-of-life discussions in municipal home care. Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with inductive approach. Seven interviews with registered nurses were performed. Results: Four themes emerged from the analysis; expanding over time and space, the team surrounding the patient, striving for everyone to get along and high demands on the nurse, with 13 subthemes. Conclusion: Further knowledge about end-of-life discussion, what it withholds and how it is to be documented, is needed. The definition of the concept might need to be reevaluated from being highly associated with doctor presence to also be used in municipal home care when nurses have similar conversations without the doctor. The high expectations and demands on nurses within this context requires for education programs to teach palliative care. The management of the municipal home care should offer guidance, support, and further training to their nurses.

Den elektroniska journalen är en del av distrikts- och sjuksköterskors dagliga arbete och ökar förutsättningen för ett patientsäkert arbete. Distrikts- och sjuksköterskor arbetar efter kärnkompetenserna informatik och säker vård, men brister i den elektroniska journalen kan påverka dessa negativt. Syftet var att undersöka sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskap om och förståelse av att använda elektronisk journal i kommunal hemsjukvård. Metod: kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor från fem kommuner i Kronobergs län (n 67). Datainsamlingen skedde med frågeformulär som analyserades med beskrivande statistik. Resultat: elektroniska journalen ansågs i hög grad vara ett bra stöd i det dagliga arbetet, och bidrog till en god och säker vård. Navigeringen i journalen och informationsöverföring mellan olika vårdgivare innebar oftast inte några större problem. Dubbeldokumentation mellan olika system förekom ofta och kunskap om journalens funktioner saknades. Det var i de flesta fall inte möjligt att använda journalen mobilt i hemsjukvården, trots att behov fanns. Över 80 % uppgav att läkemedelslistan ibland eller sällan var uppdaterad. Dessa brister kan påverka patientsäkerheten negativt eftersom förutsättningen för att bedriva en säker vård är att informationen i journalen är tydlig och korrekt. Studiens resultat kan ligga till grund för fortsatt forskning inom patientsäkerhet och utveckling av journalens användarvänlighet. / The electronic patient record is a part of nurses´ daily work, and increases the premise of patient safety. Nurses work by the core competencies informatics and safety, but flaws in the electronic patient record can affect these adversely. The aim of the study was to investigate the nurses' knowledge and understanding of using electronic patient records in municipal home care. Method: quantitative cross-sectional study. The sample consisted of nurses and district nurses from five municipalities in the county of Kronoberg (n 67). The data collection was done using questionnaires, which were analyzed with descriptive statistics. Results: the electronic patient record was to a high degree considered to be a good support in the daily work, and to contribute to a good and safe care. Navigation in the patient record and transfer of information between different health care providers, was usually not regarded as a major problem. Double documentation between various systems were common. There was a lack of knowledge of the patient record´s functions. It was in most cases not possible to use wireless connections for the patient record in the patient´s home, although the need existed. Over 80 % stated that the medication list was updated sometimes or rarely. These shortcomings can affect patient safety in a negative way, because the prerequisite for providing a safe care is that the information in the patient record is clear and accurate. The results of the study could be the basis for further research in safety, and for the development of the electronic patient record´s usability.

Bakgrund: Venösa bensår är ingen sjukdom utan ett symtom som orsakas av bakomliggande faktorer. Det är framförallt äldre personer som har en ökad risk för sårbildning. Sjuksköterskan är ansvarig för att utföra en bedömning av såret inför val av behandling. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors bedömning av venösa bensår hos patienter inom hemsjukvården. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Data samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Sjuksköterskans tillvägagångssätt vid bedömning, sjuksköterskan och patienten tillsammans i en bedömning, sjuksköterskans behov av erfarenhet, stöd och utveckling i bedömning. Sårets egenskaper och fastställande av bakomliggande orsak var av stor betydelse. Likaså poängterades vikten av att göra en helhetsbedömning av patienten, vilket visade sig både ha positiva och negativa sidor relaterat till patientens hemmiljö. Kontinuerlig utbildning och stöd från kollegor ansågs vara till stor hjälp vid bedömning av patienter med venösa bensår. Slutsats: Det konstaterades att bedömningen av venösa bensår upplevs svår, innehåller flera moment samt att praktiken inte alltid stämmer överens med teorin. För att försäkra att patienten får de bästa förutsättningarna till en god sårläkning bör sjuksköterskan se till hela människan och varje patients enskilda behov. / Titel: Nurse's assessment of venous leg ulcers in home based care Background: Venous leg ulcers is not an illness, but a symptom caused by underlying factors. It is mostly elderly people which have an increased risk for ulceration. The nurse is responsible for making the assessment of the ulcer, before choice of treatment. Aim: To describe nurse's assessment of venous leg ulcers in patients within home based care. Method: The study is qualitative interview study with an inductive approach. Data was collected through six semi- structured interviews. The material was analysed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories: Nurses approach to assessment, the nurse and the patient together in an assessment, nurses needs for experience, support and development in assessment. The ulcer's characteristics and determination of underlying cause were of great importance. Similarly, the importance of making a comprehensive assessment of the patient was emphasized, which proved to have both positive and negative sides related to the patient's home environment. Continuous education and support from colleagues were of great help in assessing patients with venous ulcers. Conclusion: It was confirmed that the assessment of venous leg ulcers is experienced complex, containing several moments, and that practice and theory are not always consistent. To ensure that the patient gets the best prerequisites for good wound healing, the nurse should look after the entire person and patient's individual needs.

Bakgrund: Palliativ vård ska tillgodose behoven hos patienter med livshotande (icke botbara) sjukdomar på alla vårdnivåer i Sverige. Studier har visat att närstående till patienter i specialiserad palliativ hemsjukvård inte alltid har bemötts korrekt eller tagits på allvar vilket har resulterat i att de har slitit hårt ofta i skymundan. Att inte få rätt stöd har visat sig kunna leda till både fysiska, psykiska och psykosociala påfrestningar. Det har till exempel rapporterats om nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och fatigue. Centralt i arbetet som sjuksköterska i specialiserad palliativ hemsjukvård är stöd till närstående då de ofta är en förutsättning för att patienten ska kunna vistas den sista tiden i livet i hemmet. Stödet bestod till stor del av samtal. Genom att bekräfta och ta närståendes oro och funderingar på allvar ökade deras välbefinnande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av att stödja närstående genom samtal inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Metod: Designen var en empirisk studie med induktiv beskrivande ansats. Datainsamling skedde genom kvalitativa forskningsintervjuer. Resultat: Efter analysen framträdde svaret på de två frågeställningarna: Hur gjorde sjuksköteskorna för att etablera en god kontakt med närstående? Hur kunde sjuksköterskorna stötta närstående?   Det framkom fyra subkategorier till varje fråga. Resultatet visade att samtalet i specialiserad palliativ hemsjukvård var en stor del av det befintliga arbetet men att det inte alltid skedde under strukturerade och medvetna former. Erfarenheter av strukturerade närståendesamtal var uteslutande positiva. Diskussion: Resultatet diskuterades mot valda delar av Watson´s tio karitativa faktorer. Känslighet gentemot självet och andra, Mänsklig omsorgsrelation, Att ge uttryck för positiva och negativa känslor, Kreativ, problemlösande omsorgsprocess. / Background: Palliative care is intended to cater for the needs of patients with life threatening, non-curable, diseases at all levels of medical care in Sweden. Studies have shown that family and loved ones of patients receiving specialized palliative care in the home have not always been taken seriously or otherwise considered appropriately. This has led to them struggling under the pressure, often without acknowledgment. Not receiving the appropriate support has been shown to be a factor causing physical, psychological as well as psychosocial distresses. For example, depression, difficulties to concentrate and fatigue have been reported. Central to the work as a nurse in specialized palliative home care is to provide support to family and loved ones as it is often a necessity enabling the patient to be at home towards the end of life. The support in this case consisted largely of dialogue. By acknowledging and considering the thoughts and worries of the family, their wellbeing was increased. Aim: Describing the experiences of nurses supporting family and loved ones through dialogue within specialized palliative home care. Method: The study was by design inductive and data were collected via qualitative research interviews. Results: Following the analysis, the answer to the two questions emerged: How did nurses do to establish a good relationship with family and loved ones? How could nurses support family and loved ones? There were four subcategories for each question. The result showed that the conversation in specialized palliative home care was a major part of the existing work, but it did not always happen in structured and conscious forms. The experience of structured conversations with relatives was exclusively positive. Discussion: The result was discussed against selected parts of Watson's ten carative factors. Sensitivity to self and others, Human care relationship, To express positive and negative feelings, Creative, problem-solving care process.

Sammanfattning Titel:                                  Distriktsköterskors erfarenheter av delegering för kompressionslindning i hemsjukvården Fakultet:                             Hälsa, natur- och teknikvetenskap Kurs:                                  OMA 312. Examensarbete i omvårdnad 15hp Författare:                           Malin Ahnstedt och Lina Nilsson Handledare:                        Anna Nordin Examinerande lärare:          Maria Harder Examinator:                        Birgitta Bisholt Sidor:                                  31 Datum för examination:     oktober 2018 Svenska nyckelord:             Hemsjukvård, distriktssköterska, delegering, säker vård, kompressionslindning   Bakgrund: Hemsjukvården idag innebär alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser vilket ställer höga krav på distriktssköterskans kunskap och ledarskap. Distriktssköterskan överlämnar olika medicinska uppgifter till omvårdnadspersonalen och utgår då från olika författningar och riktlinjer. Det handlar även om att distriktssköterskan har en central ledarroll och ska arbeta för en säker vård. I Sverige ses en ökning av kroniska bensår vilket påverkar både det dagliga livet och livskvaliteten hos de drabbade. En viktig del i behandlingen av bensår är kompressionslindning. Distriktssköterskan i hemsjukvården delegerar kompressionslindning till omvårdnadspersonalen. Syfte: Beskriva distriktssköterskors erfarenheter av delegering för kompressionslindning i hemsjukvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. 12 distriktssköterskor som arbetade i kommunal hemsjukvård intervjuades från sex olika kommuner. Resultat: Det framkom två generiska kategorier, Distriktssköterskors tillvägagångssätt vid delegering och Distriktssköterskors erfarenhet av vilka konsekvenser delegering kan leda till. Dessa beskrivs med tre subkategorier vardera. Konklusion: Studien visade att distriktssköterskorna utförde delegering av kompressionslindning till omvårdnadspersonalen på olika sätt, personlig eller generell delegering. Vid generell delegering innebär det att verksamheterna inte följer lagar, författningar och riktlinjer fullt ut och att patientens säkerhet kan påverkas negativt. Deras erfarenhet var att kunskap samt arbeta evidensbaserat ligger till grund för att delegera säkert. Patientens säkerhet och livskvalitet påverkades av omvårdnadspersonalens kunskap och intresse för att utföra den delegerade uppgiften. / Abstract Title:                                   District nurses experience of delegation for compression therapy in home healthcare Faculty:                               Health, Science and Technology Course:                               OMA 312 Degree project - nursing,15 ECTS Authors:                              Malin Ahnstedt och Lina Nilsson Supervisor:                          Anna Nordin Examiner:                           Maria Harder Examiner:                           Birgitta Bisholt Pages:                                 31 Date for the examination:   October 2018 Key words:                         Home Health Care, District Nurse, Delegation, Safe care, Compression Therapy   Background: Home healthcare today means increasingly advanced healthcare efforts which place high demands on district nurses' knowledge and leadership. The district nurse handles various medical information to nursing staff based on different regulations and guidelines. The district nurse's also have a central leadership role and will work for a safe care. In Sweden, an increase in chronic leg ulcer is seen which affects both the daily life and the quality of life for the victims. An important part of the treatment of leg ulcers is compression therapy. The district nurse's delegates compression therapy to nursing staff in home care. Purpose: Describe district nurses experience of delegating compression therapy in the home health care. Method: Qualitative interview study with inductive approach that was conducted and analyzed based on qualitative content analysis. 12 district nurses from six different municipalities working in municipal home healthcare were interviewed. Result: Results are presented within two generic categories which were, District nurse's approach to delegation and District nurse's experiences the consequences delegation can lead to. These are described with six subcategories each. Conclusion: The study showed that district nurses performed delegation of compression wound care to nursing staff in different ways, personal or general delegation. In general delegation, the activities do not fully comply with laws, regulations and guidelines and the patient's safety can be adversely affected. Their experience is that knowledge, as well as evidence-based work, is the basis for a safe delegation. The patient's safety and quality of life are influenced by the nursing staff's knowledge and interest in performing the delegated task.