Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem såväl som ett stort lidande för den enskilda individen. Många som lider av långvarig psykisk ohälsa är i behov av hemsjukvård där sjuksköterskan har en viktig roll i att vårda och stötta patienten till hälsa. När patientens hem blir sjuksköterskans arbetsmiljö förändras relationen och sjuksköterskan kan stöta på utmaningar som inte förekommer inom slutenvård. Genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från olika kommuner har innehållsrika och varierande beskrivningar av upplevelsen av att vårda i hemmiljö inhämtats. Det framkom tydliga teman i analysprocessen som visar hur komplext det är att bedriva psykiatrisk vård i hemmiljö. Det är inte en självklarhet att sjuksköterskan får lov att utföra sitt arbete eller ens blir insläppt i patientens hem. Vårdrelationen blir då avgörande för kvaliteten och innehållet i vården. Patienten måste känna tillräckligt med tillit till sjuksköterskan för att ta emot vård och sjuksköterskan behöver känna sig trygg nog för att träda in i patientens privata sfär och utföra sitt arbete ensam bakom stängda dörrar. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda under dessa omständigheter genomsyras av stor respekt för patientens integritet, en holistisk människosyn, ödmjukhet inför allas olikheter, empati, utsatthet och flexibilitet inför en ständigt föränderlig arbetssituation.

Bakgrund: Hälso- och sjukvård som bedrivs i hemmet blir alltmer omfattande. Samtidigt har det rapporterats att antalet sjuksköterskor verksamma i hemsjukvården är för lågt. För att klara av de utmaningar som ställs behöver sjuksköterskan delegera en del av sitt ansvar till vårdpersonal som saknar legitimation. Känslor kring detta har behandlats i tidigare studier, men aldrig har det berörts hur det upplevs inför och under semesterperioden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att delegera läkemedelsöverräckning till semestervikarier i den kommunala hemsjukvården. Metod: Tio sjuksköterskor rekryterades och intervjuades enligt en semistrukturerad intervjumetod. Det insamlade materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De flesta informanter såg delegeringsförfarandet som en del av jobbet. Många uttryckte att det var deras legitimation som de lånade ut och kände därför ett ansvar inför att uppgiften utfördes korrekt. Uppfattningen av semestervikarier var varierande, men det upplevdes som problematiskt att informanterna inte hann lära känna personen bakom delegeringen. Verktygen för kunskapskontroll upplevdes som delvis bristfälliga och uppföljning av semestervikarier var oftast inte möjlig och inte alltid önskvärt. Samtliga informanter efterfrågade en förbättring av samordningen kring delegeringsbeslutet. Konklusion: Semestervikarier var ofta svårare att delegera än övrig personal på grund av svårigheter i att göra säkra bedömningar och brister i samordningen. Informanterna hade delade åsikter om kvalitéten på jobbet som semestervikarierna utförde. / Background: Healthcare conducted in the private home is expanding while reports indicate nurse understaffing in home care. To manage these challenges, the nurses’ have to delegate certain tasks to unlicensed home care aids. Experiences regarding this issue have been examined in earlier studies but no study has examined the issues of delegating vacation cover staff. Purpose: To describe the experiences of nurses in municipal home care in regards to delegating the administrating of medicine to vacation cover staff. Method: Ten registered nurses participated in semi-structured interviews. The interviews were transcribed and analyzed in accordance with a method for content analysis. Results: Most participants viewed the process of delegating as a normal part of the job. They viewed it as that they handed over a part of their license and thus felt a responsibility to ensure that the delegated task was completed in a safe and satisfactory manner. The perception of vacation cover staff varied, but it was viewed as problematic that there was little time to get to know the person who were to perform the delegated task. The tools available for testing their knowledge were not perfect and any follow up of the work done by vacation cover staff was often impossible to do or viewed as unnecessary. All participants wanted better organizational coordination of the process of delegating a task. Conclusion: Vacation cover staff were often harder to delegate than other home care aides due to difficulties in evaluating knowledge and poor coordination in the organization. The participants had split views regarding the quality of the work done by the vacation cover staff.

Fall och dess följder är ett stort folkhälsoproblem i hela världen. Sjuksköterskans preventiva insatser för att förhindra fall är en av de många viktiga förebyggande insatserna i sjukvården. Med tanke på att andelen äldre ökar i Sverige och allt fler äldre bor kvar hemma, där en stor del av fallen sker, gjordes en litteraturstudie för att undersöka vad en sjuksköterska i hemsjukvården kan göra för att minska riskerna för fall. Det visade sig att användandet av höftskyddsbyxor, träning av balans- och muskelstyrka och utbildning var de mest framgångsrika åtgärderna. / Fall and its consequences is a great problem in the public health all over the world. The preventive effort from nurses to reduce falls is one of many important actions in nursing. Because of the increasing amount of older in Sweden and the older living longer in their own homes, where most of the falls take place, a systematic review was made to examine what a nurse in public health service could do to decrease the fall risk. It appeared that use of hip-protectors, training of balance- and muscular strength and education seems to be the most successful actions.

Bakgrund: Befolkningen blir äldre och kräver alltmer komplicerad hälso- och sjukvård som bedrivs i hemmen. Som en följd av detta förväntas även den palliativa vården i hemmen öka. Den palliativa vården bör tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda personer som får palliativ vård inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har använts i studien. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom hemsjukvården i tre olika kommuner i norra Sverige. Insamlade data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier. Att vara en del av ett team med ett gemensamt mål, att föra existentiella samtal är viktigt, att klara utmaningen med ett känslofyllt och ensamt arbete, att vilja ge en värdig och tryggvård och att försöka se till hela familjens behov. Slutsats: Arbetet med palliativ vård inom hemsjukvården är komplext och distriktssköterskan är en del av ett större team. Trots detta kan arbetet upplevas som ensamt, känslosamt och krävande, men även viktigt och givande. Ett fungerande teamarbete, regelbunden utbildning och debriefing är faktorer som leder till att distriktssköterskan utvecklas och kan ge god omvårdnad.

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård som ges till patienter vid livets slutskede med syftet att ge bästa möjliga vård och lindra lidande. I takt med att den åldrande befolkningen ökar så ökar även den palliativa vården som ges i hemmet. Tidigare forskning visar att distriktssköterskor som vårdar äldre patienter med palliativa behov i hemmet upplever vårdandet som krävande och komplex.  Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda äldre patienter med palliativa behov i hemmet.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor i en kommun i södra Sverige. Insamlade data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004).  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; en meningsfull och viktig roll, utmaningar och möjligheter med palliativ vård i hemmet, upplevelsen av teamsamverkan inom palliativ vård och betydelsen av egen kompetens och erfarenhet.  Slutsats: Distriktssköterskor upplever att arbetet med palliativ vård är givande och meningsfullt både på ett personligt och professionellt plan. Trots detta är arbetet med palliativ vård i hemmet utmanande och krävande på grund av olika utmaningar såsom tidsbrist. Distriktssköterskor bär ett stort ansvar för genomförandet av en god palliativ vård och även ett ansvar att utbilda vårdpersonal. Viktiga faktorer för en god palliativa vård är teamsamverkan, betydelsen av egen erfarenhet och kunskap inom ämnet.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka personer vårdas i hemmet vilket ställer högre krav på personalen som arbetar i hemsjukvården. Forskning visar att patienterna har en positiv uppfattning av hemsjukvården, då de har möjlighet att erhålla en vård de har behov av i hemmet, när de inte kan ta sig till en vårdenhet. I hemsjukvården arbetar flera yrkesgrupper i team och de behöver ha ett personcentrerat förhållningssätt till patienten. I teamet arbetar distriktssköterska/sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, omvårdnadspersonal, samordnare, enhetschef för hemtjänst samt biståndshandläggare.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av teamarbete i hemsjukvården.Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med distriktssköterskor enskilt och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2004).  Resultat: Resultatet visar att det förekommer olika typer av möten mellan teammedlemmarna i hemsjukvården. Kommunikationen är av betydelse för ett fungerande teamarbete. Det finns bristande samsyn i teamet där teammedlemmarna har distans mellan varandra, vilket försvårar samarbetet i teamet. Däremot visar resultatet att arbeta parallellt och över gränserna i teamet främjar god teamsamverkan.  Slutsats: När teamet arbetar tillsammans mot gemensamma mål fungerar hemsjukvården som allra bäst. Teamet behöver ha ett personcentrerat förhållningssätt och göra patienten mer delaktig i teamet. Teammedlemmarna behöver utveckla goda relationer och skapa en förståelse för varandra för att öka vårdkvaliteten. / Background: More seriously ill people are cared for in their own home, which puts higher demands on the staff working in home healthcare. Patients have good experience of home health care because they have the opportunity to receive the care they need at home when they can ́t get to a care unit. In home healthcare, several professionals work in teams with a person-centred approach. The team includes district nurse/registered nurse, occupational therapist, physiotherapist, nursing assistant, coordinator, head of unit for home care and case worker.  Aim: The purpose of the study is to describe district nurses experiences of teamwork in home health care.Method: The method used was a qualitative interviewstudy with an inductive approach. Eight semi-structured interviews of district nurses were carried out individually and then analyzed with a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004).  Results: The results show that there are several different types of meetings between the team members. Communication is important for teamwork. There is a lack of consensus in the team where the team members have distance between each other. Working together by each other's side in the team promotes good team collaboration.  Conclusion: When the team works together towards common goals, home health care works at its very best. The team needs to have a person-centred approach and make the patient more involved in the team. The team members need to develop good relationships and create an understanding of each other in order to increase the quality of care.

Bakgrund: Ett palliativt förhållningssätt är en förutsättning för att kunna ge palliativ vård där behov finns och ska underlätta de utmaningar som personer och deras närstående möter i samband med allvarlig sjukdom. Att vårda utifrån ett palliativt förhållningssätt tydliggör patienternas behov av åtgärder som ger ökad livskvalitet och minskar lidandet för svårt sjuka personer. Sjuksköterskans omvårdnads kompetens utgör en betydande del i den palliativa vården. Många allvarligt kroniskt sjuka lever längre i dag och får vård i hemmet via kommunala hemsjukvårdssjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva kommunala hemsjukvårdssjuksköterskors erfarenheter av att integrera ett palliativt förhållningssätt för personer med allvarlig kronisk sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturöversikt där 13 originalartiklar analyserades med en strukturerad tematisk analys enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudteman med totalt åtta underteman. Att leda var det första huvudtemat och innefattade tre underteman: ansvar, kunskap och påfrestningar. Miljö var det andra huvudtemat och innefattade tre underteman: vårdens uppbyggnad, samarbete och hemmet. Det tredje temat var Att närvara och innefattade två underteman: kommunikation samt stöd och relation. Slutsats: Kommunala hemsjukvårdssjuksköterskor har en betydande roll i integrering av ett palliativt förhållningssätt där kommunikationen utgör en viktig del. Det finns behov av kompetensutveckling och handledning inom palliativ vård för sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård och behov av ett förbättrat samarbete mellan olika vårdgivare. / Background: A palliative approach is a requirement for being able to provide palliative care where there is a need and should facilitate the challenges that the people and their relatives confronts with serious illness. Nursing based on a palliative approach clarifies the patients need for actions that increases their quality of life and reduce suffering of seriously ill people. Nurses´ nursing competence is a significant part of palliative care. Chronical seriously ill people live longer today and receive care at home thru the community home healthcare nurses.  Aim: The aim was to describe the community home healthcare nurses´ experiences of integration of a palliative approach for people with serious chronic illness in their home. Method: A literature review in which 13 original articles were analyzed using a structured thematic analysis according to Bettany-Saltikov and McSherry (2016). Results: The results were compiled into three main themes with sub-themes. Leading was the first theme and included three sub-themes: responsibility, knowledge and stress. Environment was the second main theme and included three sub-themes: the structure of care, collaboration and the home. The third theme was Being present and included two sub-themes: communication and support and relationship.  Conclusion: Community nurses in home healthcare have a significant role in integrating a palliative approach where good communication is necessary. There is a need for competence development and supervision in palliative care for nurses in community home healthcare and a need for improved cooperation between different care providers.

Vård i livets slut genomförs på fler platser än specialiserade palliativa vårdavdelningar. Därmed blir det aktuellt för den grundutbildade sjuksköterskan att även palliativt vårda äldre i livets slut i hemsjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård för äldre i hemmet. För att besvara syftet har en allmän litteraturstudie med fokus på kvalitativa artiklar genomförts. Sammanlagt har åtta artiklar analyserats och i resultatet presenteras de i fyra teman: svårigheter med att vårda i hemmet; eget välmående; kompetens och professionellt förhållningssätt och samarbete. Det framkommer att det är känslomässigt påfrestande att vårda patienter i livets slut, att resan mellan patienter kan användas för återhämtning och psykosocialt stöd till patienten anses vara svårt men en viktig del av sjuksköterskans arbete.

Bakgrund: I Sverige och globalt ses en ökning av patienter som önskar att vårdas och dö i hemmet. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan saknar ordentligt stöd och förutsättningar för att tillhandahålla palliativ vård av hög kvalitet till patient och närstående i hemsjukvården. Närstående hade förväntningar på sig från hemsjukvården att ta en central roll av vården i hemmet. När den palliativa vården integrerades för sent i vårdförloppet ställdes det stora krav på närståendes delaktighet i hemsjukvården.  Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av tidig integrerad palliativ vård i hemsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie inspirerad av en metasyntes. Resultatartiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo varav 14 kvalitativa artiklar analyserades utifrån en inspiration av en metaetnografi. Kvalitetsgranskning genomfördes utifrån Critical, Appraisal, Skills, Programme, CASP. I dataanalysen framkom sex teman till resultatet. Resultat: Resultatet visade att närstående upplevde behov av ett fungerande partnerskap, vårdteamets tillgänglighet och en tydlig kommunikation med vårdteamet. När detta fungerade väl upplevde närstående en trygg och säker palliativ vård i hemmet. Slutsats: En tidig integrerad palliativ vård framkom som en viktig del i att kunna utforma vården efter närståendes behov. Genom att vårdteamet och närstående lärde känna varandra kunde en djupare relation utvecklas över tid. En djupare relation visade sig vara en förutsättning för att närstående skulle uppleva att deras behov blev tillgodosedda. / Background: In Sweden and globally, there is an increase in patients who wish to be cared for and die at home. Relatives had expectations from home health care to take a central role in care at home. When palliative care was integrated too late in the care process, the great demand was placed on the participation of relatives in home health care. Aim: To describe family caregivers experiences of early integrated palliative care in home care. Method: A systematic literature review inspired by a metasynthesis. Result articles were searched in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo, of which 14 qualitative articles were analyzed based on an inspiration from a metaethnography. Study quality apprasial was carried out based on Critical, Appraisal, Skills, Programme, CASP. In the data analysis, six themes emerged from the result. Result: The results showed that family caregivers experienced the need for a functioning partnership, the accessibility of the care team and a clear communication with the care team. When this worked well, family caregivers experienced safe and secure palliative care at home. Conclusion: Early integrated palliative care emerged as an important part of being able to design care according to the needs of family caregivers. By getting to know each other by the care team and family caregivers, a deeper relationship could develop over time. A deeper relationship proved to be a prerequisite for family caregivers to feel that their needs were met.

Behov av hemrehabilitering är önskvärt och har visat sig medföra positiva effekter för individens hälsa och välmående. Rehabilitering i hemmet ger arbetsterapeuten en ökad förståelse för vilka behov patienten har och vilka insatser som behöver göras. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta inom lasarettsanknuten hemrehabilitering för patienter med stroke. En kvalitativ metod valdes och sex legitimerade arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar bland annat i kategorin ADL-träning med rätt förutsättning, att hemmiljön spelar en viktig roll för att patienten ska kunna utföra aktiviteter. Resurser och samarbete ger både för- och nackdelar för rehabiliteringen som möjliggör och begränsar respondenternas yrkesutövande. Arbetssättet medför individuellt utformad rehabilitering handlar om att utgå ifrån patientens förutsättningar och förmågor för att kunna ge så bra vård som möjligt. Diskussionen beskriver vikten av patientens stöd i den fysiska och sociala miljön, samt arbetsterapeutens strategier för att stödja patienten i rehabiliteringen.