Sammanfattning Bakgrund: Vård och omsorg i hemmet ökar i allt större utsträckning, detta i sin tur medför utmaningar för sjuksköterskans beslutsfattande för individer som vårdas i hemmet. Det digitala beslutstödet finns framtaget för att underlätta för sjuksköterskans beslutsfattande om vilka omvårdnadsåtgärder som behöver vidtas. Genom att studera sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutsstöd, kan detta resultera till vidare utveckling och förbättring kring sjuksköterskors kännedom, förståelse och kunskap för hur digitalt beslutsstöd kan främja omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutsstöd inom hemsjukvården. Metod: Studiens valda metod var en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar totalt, sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och två artiklar med mixad metod. I de två artiklar inkluderades kvalitativa delarna av artiklarnas resultat i studien. Dataanalysen genomfördes i enighet med Fribergs (2017) analyssteg. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre teman: organisatoriska förutsättningar, tekniska förutsättningar och sjuksköterskans förutsättningar. De organisatoriska och tekniska förutsättningarna bestod av två subteman vardera:  förtroende, information, support och teknisk utformning. I resultatet framkom sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutstöd inom hemsjukvården som positiva och negativa förutsättningar för användandet. Slutsats: En återkommande erfarenhet som sjuksköterskor hade var att förutsättningarna för användandet av digitalt beslutstöd utgjorde ett hinder i sjuksköterskors dagliga omvårdnadsarbete. Studien redovisar även att sjuksköterskor finner en betydelsefull roll, därav behöver sjuksköterskans förutsättningar för digitalt beslutstöd utformas efter sjuksköterskors behov.

Bakgrund: Vid sjukdom uppkommer en känsla av sårbarhet och en brist på kontrollhos patienten, därför är det av vikt att vårdpersonal skapar en trygghet genom attlyssna och göra patienten delaktig i den vård som sker i hemmet. Syfte: Syftet var attbeskriva vad som var betydelsefullt för patienters upplevelse av trygghet i sambandmed palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie genomfördes med en induktivansats, där resultatet grundades på tio kvalitativa resultatartiklar. Resultat:Databearbetning resulterade i två teman: betydelsen av palliativ vård i hemmiljö ochbetydelsen av god relation mellan vårdpersonal och patient. Resultatet visade attpatienter ville vara hemma i slutet av livet, där det fanns en närhet till familj ochanhöriga. En kontinuitet och tillgänglighet hos vårdpersonal bidrog till en tryggarerelation där vårdpersonal var bekant med patientens situation. Upplevelsen avtrygghet kände patienten när de fick vara delaktiga i vården och att vårdpersonaltillgodosåg patientens behov av hjälpmedel. Konklusion: En nära relation mellanpatient och vårdpersonal var avgörande för en trygg och god vård. Det var viktigt attha en personcentrerad omvårdnad för att se de individuella behoven hos varje patient,se hela patienten och inte bara sjukdomen. / Background: In the case of illness, there is a feeling of vulnerability and a lack of control in the patient, which is why it is important that health care professionals create security by listening and participating in the care in the home. Aim: The aim was to describe what was important for patients experience of security in connection with palliative care in the home. Method: The literature study was conducted with an inductive approach, the results were based on ten qualitative studies. Results: Data processing resulted in two themes: the importance of palliative care in the home environment and the importance of a good relationship between health care staff and the patient. The result showed that patients wanted to be home at the end of their lives, where there was a closeness to family and relatives. Continuity and accessibility of caregivers contributed to a secure relationship where caregivers were familiar with the patient's situation. The feeling of security was felt by the patient when they were allowed to participate in the care and that the care staff met the patient ́s need for aids. Conclusion: Close relationship between patient and health care was crucial for safe and good care. It was important to have a person-centered care to see the individual needs of each patient, see the entire patient and not just the disease.

Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom som drabbar ca fem procent av Sveriges befolkning. En av de allvarligaste diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. Därför är det viktigt att veta vilka omvårdnadsåtgärder som kan främja livskvaliteten hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår, så de får en god omvårdnad som skapar förbättrad livskvalitet och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att studera sjuksköterskors beskrivning av åtgärder som kan vidtas för att främja livskvaliteten hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår i hemsjukvården. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, Personcentrerat vård, Vård i teamsamarbete, Evidensbaserad omvårdnad och Säker vård. Slutsats: Slutsatsen är att sjuksköterskan har kunskap i omvårdnadsåtgärder som kan förbättra livskvaliteten hos personer med diabetesrelaterade fotsår. Den professionella kompetensen kombineras med den sociala kompetensen och ett gott samarbete mellan sjuksköterska och patient så att hen kan vara delaktig i sin egenvård.

Bakgrund: Hemsjukvården ökar och allt fler palliativa patienter vårdas i hemmen. Det ställer stora krav och planering av sjuksköterskan i hemsjukvården för att få allt att fungera i det palliativa skedet då patienten är extra utsatt. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av svårigheter vid palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier och ett tema. Resultat: Kategorierna var; Främja trygga relationer för alla, vilket sjuksköterskorna betonade som en svårighet, och som fick stor betydelse för omvårdnaden och acceptans av situationen. Samverkan och kommunikation, skapade svårigheter att ge en god omvårdnad. Hänsyn till behov och önskemål, upplevde sjuksköterskorna var svårt när mångas behov ställdes mot varandra. Med Hemmet som arbetsplats, ansåg sjuksköterskorna att det var svårt att ge en säker och hänsynsfull omvårdnad. Den övergripande tematiseringen resulterade i begreppet; ”Att balansera på slak lina”. Slutsats: Sjuksköterskor i palliativ hemsjukvård upplever många svårigheter i sitt dagliga arbete. Resultatet av denna studie visar att det finns stor osäkerhet i hur den enskilda sjuksköterskan ska hantera detta.

Bakgrund: Den palliativa vården som utförs i hemmet har blivit allt vanligare.Anhöriga är ett stort stöd för patienten i den palliativa hemsjukvården samtidigt som det är en utmaning för dem att hantera den påfrestande situationen. Det är sjuksköterskans uppgift att stödja och finnas tillgänglig för anhöriga i den palliativa vården när de är i behov av det.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av stöd från sjuksköterskan vid palliativ vård i hemmet.Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa studier genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys.Resultat: Anhörigas upplevelser av stöd från sjuksköterskan i den palliativa hemsjukvården sammanställdes till tre kategorier: Tillgänglighet; Informativt stöd; Praktiskt stöd. Anhöriga upplevde ett stort ansvar för patienten i den palliativa vården. Hjälp och stöd från sjuksköterskan medförde en ökad trygghet för de anhöriga. Vid bristande stöd från sjuksköterskan, blev anhöriga sårbara och deras välbefinnande påverkades negativt.Konklusion: Palliativ vård i hemmet kan innebära en svår period för anhöriga till patienten. Anhöriga behöver olika mycket stöd som sjuksköterskan måste ta hänsyn till. Det är viktigt att anhöriga är välinformerade, att de får vara delaktiga i omvårdnaden i livets slutskede och även får möjligheten till avlastning samt att det finns en sjuksköterska tillgänglig när de är i behov av stöd. Likaså är det viktigt att anhöriga får stöd från sjuksköterskan efter patienten avlidit. / Background: The palliative care performed in the home has become more common. Relatives are a big support for the patient in palliative home care. at the same time, it’s a challenge for them to handle the stressful situation. It is the nurse’s role to support the relatives in the palliative care when they are in need of it. Aim: The aim of the literature study was to illustrate relatives experiences of support from nurses in palliative care at home.Method: A literature review with ten qualitative studies was conducted and the result was compiled through a content analysis. Result: Relatives' experiences of support from the nurse in palliative home care were compiled into three categories: Accessibility; Informative support; and Practical support. Relatives experienced a great responsibility for the patient in the palliative home care. Help and support from the nurse resulted in increased security for the relatives. In the absence of support from the nurse, relatives became vulnerable and their well-being decreased.Conclusion: The palliative care at home can be a difficult period for relatives of the patient. Relatives need different types of support that the nurse has to take in account. It´s important that relatives are well informed, that they may be involved in the nursing care and also have the possibility to be relieved and have an available nurse when they are in need of support. Likewise, it´s important that relatives receive support from the nurse after the patient's death.

Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt för att främja livskvalitén hos patienter och närstående vid obotlig sjukdom för att de ska få ett värdigt slut. Sjuksköterskan har ett stort ansvar att tillgodose patientens alla behov så som det fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Att vårda patienter som erhåller palliativ vård i hemmet kan vara en utmaning för sjuksköterskan och en viss kompetens kan behövas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades vid databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och var publicerade mellan åren 2009-2019. Datainsamlingen analyserades systematiskt innan de bearbetades in i resultatet. Resultat: Fyra kategorier identifierades av vad sjuksköterskor upplevde kring att ge palliativ vård i hemmet. Dessa var; Samarbete och kommunikation, Kompetens och kunskap och Relation till patient och närstående samt Känslomässiga upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde pendlande känslor när de arbetade med palliativ vård i hemmet och stöd från kollegor ansågs därför vara en viktig del i arbetet. Stöd och kunskapsutveckling ansågs dock vara otillräcklig för sjuksköterskor och önskan av mer stöd samt utbildning var märkbart. Trots detta så bidrog den palliativa vården med en personlig utveckling hos sjuksköterskan. En god relation med patienter och närstående skapade även en tillfredställning för sjuksköterskan. / Background: Palliative care is a way of promoting the quality of life of patients and their loved ones in incurable illness so they can have a worthy ending. Nurses have a responsibility to meet every need that the patients have, such as the physical, mental, social and existential needs. Caring for the patients who are receiving palliative care at home can be a challenge for the nurses and some experience may be needed. Aim: To describe nurses experiences about palliative care at home. Methods: The literature review is based on 15 articles. The articles were found in the following databases; Cinahl, Pubmed and PsycINFO. They were published between the years 2009-2019. The data was systematically analyzed before it was processed into the result. Results: Four categories were identified by the nurses who were providing palliative care at home. These were; Collaboration and communication, Emotional experiences, The relationship with their patients and their loved ones as well as Skills and knowledge. Conclusions: Nurses experienced different feelings when they worked with palliative homecare, support from colleagues was therefore an important part of the work. However, the support and knowledge development were considered insufficient by the nurses and a wish for more support and education was noticeable. Despite this the palliative care contributed to a personal development for the nurse. A good relationship with patients and their loved ones also created a feeling of satisfaction for the nurse.

Background: Patients who are in a late palliative phase and are being cared for in home health care need good planning and follow-up of their care. In the transition from early to late phase, the responsible physician must decide on end of life decisions, this is often done during a break point call. In order for nurses in home health care to be able to act and make the right decision in the event of a deteriorating condition, documentation and planning must be available and clear. It creates good conditions for the nurses to apply a person-centered approach.Aim: The aim of the study was to investigate the prevalence and management of end of life decisions for patients who are at a late palliative stage, in home health care.Method: A quantitative survey study was conducted with sixteen closed and one qualitative open-ended question. Descriptive and analytical statistics were used. The qualitative question was addressed using content analysis.Results: One fifth of the nurses stated that there were always end of life decisions. Nurses who were older, had longer work experience or longer professional work in home health care had a more positive view of managing end of life decisions.Conclusion: It appeared that the nurses lacked available end of life decisions. Procedures for decisions and documentation as well as increased knowledge were requested by the nurses.Keywords: End of life decisions, home care, palliative care, nurse, person-centered nursing, quantitative questionnaire.

Idag visar statistik att äldre personer är en målgrupp som deltar mindre i sociala aktiviteter än övriga grupper i samhället, vilket kan göra dem mer utsatta för ensamhet. Arbetsterapeuter i kommunal verksamhet möter dagligen äldre personer i sitt yrkesutövande inom hemsjukvård. Där utgör arbetsterapeuten en viktig roll i att möjliggöra meningsfulla aktiviteter och en fungerande vardag. Syftet med denna studie var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att i sitt arbete bemöta ensamhet och främja social delaktighet bland äldre personer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom kommunal verksamhet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier; Att uppmärksamma ensamhet och stödja social delaktighet, Begränsningar i arbetet med att främja social delaktighet hos ensamma äldre samt Utvecklingsområden för att bidra till social delaktighet. Resultatet visar att arbetsterapeuter vanligen träffar ensamma äldre och att det är viktigt som arbetsterapeut att bemöta detta. Informanterna upplever att dem indirekt arbetar med att främja social delaktighet i deras uppdrag, men att det är svårt att prioritera på grund av tids- och resursbrister. En önskan finns därför att utveckla arbetssättet inom kommunal arbetsterapi för att kunna fokusera mer på social delaktighet. Slutsatsen är att arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet bemöter målgruppen ensamma äldre, men skulle behöva mer utrymme för utveckling inom området för att kunna arbeta mer ingående med social delaktighet.

Bakgrund: Distriktssköterskan har en betydande roll i hemsjukvården med fördjupade kunskaper i omvårdnad och folkhälsa. Den äldre befolkningen utgör en allt större grupp i samhället och åldrandet i kombination med flera samtidiga sjukdomar ökar risken för att drabbas av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa orsakar ett stort lidande och nedsatt livskvalitet hos många äldre personer. Syfte: Att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att bedriva omvårdnad av vårdtagare med psykisk ohälsa i hemsjukvården, samt vilka faktorer som påverkar omvårdnaden. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultat: I den hälsofrämjande omvårdnaden ingick att identifiera psykisk ohälsa, att utveckla förtroendefulla relationer, ge socialt stöd, arbeta som ställföreträdare och att balansera omvårdnadsbehov mot en komplex problematik. Samarbete med andra vårdinstanser, handledning och utbildning, och riktlinjer och rutiner påverkade omvårdnaden. Slutsats: Distriktssköterskan i hemsjukvården bedriver hälsofrämjande omvårdnad av vårdtagare med psykisk ohälsa. Genom att inge en känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet har distriktssköterskan möjlighet att stödja vårdtagaren till att hantera sin livssituation. För att uppnå en helhetssyn i omvårdnaden är samarbete mellan olika vårdinstanser av betydelse. Hälso- och sjukvården och distriktssköterskan bör vara uppmärksam på sambandet mellan multisjuklighet och social isolering som riskfaktorer för psykisk ohälsa hos äldre. Forskning om hur psykisk ohälsa hos äldre kan förebyggas med preventiv omvårdnad är därför av vikt. / Background: The district nurse has a significant role in home care with in-depth knowledge of nursing and public health. The elderly population is an even larger group in society and aging in combination with multimorbidity increases the risk of suffering from mental illness. Mental illness causes a great deal of suffering and impaired quality of life in many elderly people. Purpose: To shed light on the district nurse's experience of providing nursing care to patients with mental illness in home care, as well as the factors that affect the nursing care. Method: A qualitative method with inductive approach was conducted with semi-structured interviews. Results: The health promotion included identifying mental illness, developing trusting relationships, providing social support, working as a substitute, and balancing nursing needs against a complex problem. Collaboration with other healthcare professionals, supervision and education, and guidelines and routines affected the nursing care. Conclusion: The district nurse in home care conducts health-promoting nursing for patients with mental illness. By providing a sense of meaningfulness, comprehensibility and manageability, the district nurse has the opportunity to support the patient to manage his or her lifesituation. In order to achieve a holistic view in nursing, collaboration between different healthcare professionals is important. Health care and the district nurse should be aware of the link between multimorbidity and social isolation as risk factors for mental illness. Research on preventive nursing for how mental illness in the elderly should be prevented is important. / <p>Datum för godkännande: 2019-11-05</p>

Bakgrund: I framtiden tror man att ännu mer sjukvård kommer att skötas i primär och kommunal hemsjukvård. Distriktssköterskorna som idag jobbar inom hemsjukvården har ettstort ansvar för den vården som utförs i hemmet. Att undersöka vilka faktorerdistriktssköterskor upplever leder till god palliativ vård i hemmet är därför viktigt. Syftet:med studien var att undersöka distriktssköterskors egna upplevelser av att jobba medpalliativ vård inom hemsjukvården. Metod: Studien är genomförd i Mellansverige som harbåde tätort och glesbygd som sjukvårdsområde. Kvalitativa intervjustudier genomfördes.Resultat: Det som framkommer i resultatet är betydelsen av symtomlindring och att alltidvara följsam och kunna uppmärksamma förändringar för att kunna lösa situationer somuppstår. För detta behövs erfarenhet och vara en god samordnare, för att den palliativavården ska fungera på ett bra sätt i hemmet. Diskussion/ Slutsats: Huvudresultatet iexamensarbetet visar att det krävs erfarna distriktssköterskor för att kunna bedriva godpalliativ vård fullt ut. Resultatet beskriver också hur viktigt det är med välfungerandesamarbeten mellan alla som är delaktiga. Detta för att vårdtagaren och de närstående skakänna meningsfullhet och livskvalitet i hemmet den sista tiden i livet. Att vårda svårt sjuka isitt hem är en utmaning, men det ger också en stor tillfredsställelse att som distriktssköterskafå följa med på vårdtagarens resa, här finns det bara en chans att göra rätt. / Background: In the future, it is believed that even more healthcare will be provided inprimary and municipal home care. The district nurses who work in home care have a greatresponsibility for the care that is given in a home care setting. Studying the district nursesexperiences and what they think leads to good palliative care in the home is thereforeimportant. Aim: The aim of the study was to investigate district nurses own experiences ofworking with palliative care in a homecare setting. Method: The study was conducted in midSweden that have both urban and rural healthcare areas. Qualitative interview studies wereconducted. Findings : What emerges in the results is the importance of symptom relief and toalways be compliant and be aware of changes in order to resolve situations that arise. Forthis, experience is needed and to be a good coordinator. Discussion / Conclusion : The mainresult of the study shows that experienced district nurses are required to be able to give goodpalliative care. The result also describes how important it is that all professions to work welltogether in end of life care. This is so that the patient and relatives at the end of life feel ameaningful and a good quality of life in the home. Caring for seriously ill people in theirhome is a challenge, but it also gives a great satisfaction that the district nurse can follow onthe patient´s journey towards end of life, here we just get one chance to get it right. / <p>Godkännandedatum: 2019-12-11</p>