Bakgrund: Enligt World Health Organization's (WHO) definition är palliativ vård en helhetsvård av patienten och dennes närstående genom ett professionellt sammansatt vårdteam. Palliativ vård är ett område där närståendes roll blir speciellt viktigt och hela familjen drabbas när en i familjen får en svår sjukdom. Många med svår sjukdom önskar att få vård i hemmet vid livets slutskede. När en person vårdas i hemmet är det ofta den närstående som tar vårdarrollen i hemmet och tar ansvaret över sin anhöriges vård. Närståendes engagemang i vården av deras anhörig kan påverka dem fysisk och psykiskt. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i livets slutskede i hemmet. Metod: Metoden var en litteraturöversikt som baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna togs fram via databaserna CINAHL complete with full text och Medline. Resultat: Resultatet visade att närstående kände ett ansvar att vårda sin anhörige. Ansvarstagandet påverkade närståendes egen hälsa och deras dagliga liv. Jobb och hobby begränsades då fokus lades på den anhöriges behov. Att se sin anhörig bli försämrade i livets slutskede upplevdes särskilt svårt. Stöd från familj, vänner och sjukvårdpersonal underlättade att hantera vårdandet. Dock upplevde närstående otillräckligt stöd av hälso- och sjukvården när det gäller information, vägledning och förberedelse för vårdarrollen. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Meleis transitons teori, relaterad till att de närstående genomgår en transition när de vårdar en sjuk anhörig. Vidare diskuterades vilken roll sjuksköterskan har för att hjälpa närstående att genomgå en hälsosam transition. / Background: The World Health Organization (WHO) defines palliative care as a total care of the patient and their relatives, provided by a multi professional healthcare team. Palliative care is an area where the next of kin's role is particularly important because when a family member suffers from an illness it affects the whole family. Many people with serious illness wish to be cared for at home at the end of life. When a person is cared for at home, often the next of kins take the caring role and the responsibility over their relative's care. The next of kins involvement in the care of their loved one can affect them physically and mentally. Aim: To describe the next-of-kin's experiences of caring for a loved one at the end of life at home. Method: The literature review was based on eleven scholarly articles with a qualitative approach. Articles were gathered through database search in CINAHL complete with full text and Medline. Results: The result showed that the next of kins experienced a responsibility to care for their loved one. Taking responsibility influenced the caregivers own health and social activities. Work and hobbies were limited since focus was on their loved one's needs. To witness the deterioration of their loved one at the end of life was perceived particularly difficult. Support from the family, friends and health care professionals facilitated them to manage the care giving. However, the next of kin experienced insufficient support by healthcare when it came to information, guidance and preparedness for the caregiver role. Discussions: The result was discussed in relation to Meleis transition theory, because the next of kins were seen to go through a transition when they were caring for an ill loved one. Furthermore, the nurse's role was discussed with a focus on how to help the next of kin to undergo a healthy transition.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet är en ökande företeelse. Närstående vill ofta delta i vården som informella vårdgivare trots att det innebär stor påverkan på deras livssituation. Den palliativa vårdens uppgift är att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett så bra liv som möjligt inte bara för patienten utan också för dennes närstående. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever sin situation i den palliativa hemsjukvården. Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna användes kvalitativ metod, i två artiklar kvantitativ metod och i tre både kvalitativ och kvantitativ metod. Sju studier var svenska och övriga från Canada, Italien, Japan och Australien. Resultat: Resultatet visade att närståendevårdare hade både positiva och negativa upplevelser av att delta i vården av patienten och att de ofta kände otillräcklighet, osäkerhet och trötthet, vilket sedan gav upphov till många andra symtom såväl fysiska som psykiska och existentiella. Resultatet visade också att  närståendevårdarna hade ett stort behov av att få stöd, information och utbildning av sjuksköterskan i det professionella vårdteamet såväl under pågående vård som efter att patienten avlidit. Diskussion: Det blir ofta en svår balansgång för närståendevårdare mellan att ta hand om patienten och de egna behoven av vila och egen tid. De närstående behöver därför mycket stöd från det professionella vårdteamet för att kunna hantera sin roll som informell vårdare. Sjuksköterskan måste kunna uppmärksamma den enskilde individens unika behov genom att vara behjälplig i att finna omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa de närstående att få så bra balans som möjligt i sitt dagliga liv trots vårdbördan. Jag anser att Carnevalis omvårdnadsmodell kan vara ett stöd i detta arbete. / Background: Palliative homecare is a growing phenomenon. Next of kins often participate in the care as informal caregivers, although it means a major impact on their lives. The goal of palliative care is to relieve and allow as good a life as possible, not only for the patients but also for their next of kins. Aim: The aim of the study was to shed light on how next of kins perceive their situation in palliative homecare. Methods: A literature study has been accomplished through searches in the databases Cinahl, Pubmed and Medline. Twelve articles were selected for the result. In seven of the articles qualitative method was used, in two articles quantitative method and and three articles both qualitative and quantitative method were used. Seven studies were Swedish and the others were from Canada, Italy, Japan and Australia. Results: The result showed that informal caregivers had both positive and negative experiences of taking part in the care of the patient and they often felt insufficiency, uncertainty and fatigue, which caused other symptoms, both physical and psychological and spiritual. The result also showed that the informal caregivers had a great need to get support, information and training from the nurse in the professional care team both during treatment and after the patient had died. Discussion: There is often a difficult balance for the next of kins between taking care of the patient and their own personal needs of rest and personal time. Next of kins therefore need support from the professional care team to manage their role as informal caregivers. The nurse must be able to pay attention to the individuals unique needs and to assist in finding nursing interventions that can help next of kins to get the best possible balance in their daily lives despite the care burden. I consider that Carnevalis nursing model can be supportive in this work.

Bakgrund Tidigare studier av hemsjukvård för barn har visat att den föredras av föräldrar och är patientsäker samt kostnadseffektiv. Studier har gjorts om föräldrars delaktighet i barns vård på sjukhus men få i kontexten hemsjukvård. I Sverige har inte alla barn idag tillgång till hemsjukvård. Förbättringsarbetet att utöka tillgången till hemsjukvård för barn ägde rum vid en barn- och ungdomsklinik på ett länssjukhus i södra Sverige.   Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att utöka möjligheterna till hemsjukvård för barn och att identifiera fler lämpliga patienter. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar upplever hemsjukvård för barn med fokus på delaktighet i barnets vård och beslut som rör den.   Metod Åtta intervjuer genomfördes med sammanlagt 10 föräldrar till barn som erhållit hemsjukvård under perioden mars 2013-februari 2014. Intervjuerna var semistrukturerade, och analyserades efter transkribering enligt kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.   Resultat Under perioden 1 november 2013 till 30 april identifierades sjutton barn som lämpliga för hemsjukvård. Elva av dem erhöll hemsjukvård, vilket var en ökning från föregående halvår då fyra barn erhöll hemsjukvård. Resultatet av studien sammanfattas i tre teman och nio underteman. Föräldrars upplevelse av hemsjukvård var att kommunikationen med vårdpersonalen är god, de har en känsla av medverkan i vård och beslut, och familjens bästa prioriteras.   Slutsatser Hemsjukvård upplevdes ovärderlig i egenskap av att främja ett så normalt liv som möjligt för familjen. Resultaten från studien stödjer ett personcentrerat arbetssätt präglat av jämbördig och prestigelös dialog. Mer forskning behövs dock kring hur barn upplever hemsjukvård och delaktighet i beslut om sin vård och vårdform. / Home care services for children ‒ parents experiences focusing on participation in care   Background Previous studies about hospital- and community-based home care for children shows that it is safe, cost efficient and preferable by parents. Studies have been done about parent´s participation in care at hospitals but not in the home care setting. In Sweden not all children have access to home care services. The quality improvement intervention, to increase access to home care services took place at a children´s clinic at a county hospital in southern Sweden.   Aim The purpose of the improvement effort was to enhance home care for children by the means of identifying children at the hospital who were suitable for offering the service. The purpose of the study was to investigate how parents experiences home care service for children in terms of participation in the child´s care and decision-making regarding it.   Methods Eight interviews were carried out with ten parents of children that had received home care during the period from March 2013 to February 2014. The interviews focused on experiences primarily regarding parents participation in the child´s care and decision-making, and were semi-structured. The content was transcribed verbatim and analyzed by using qualitative content analysis with an inductive approach.   Results During November 2013 to April 2014 seventeen children were identified as suitable for home care and eleven of them actually received home care service. This was an increase from the previous 6 month, when four children received the service. The three themes and nine subthemes that emerged, describing parent´s experiences, showed that they felt they had good communication with doctors and staff, they experienced involvement in care and decision-making, and that the best of the whole family was prioritized.   Conclusions Parents felt that home care was invaluable in terms of being able to live a normal life, for the family as a hole. The result supports a person-centered care approach and emphasizes the equal dialogue as a tool. Further studies are needed to enlighten children´s own experiences about home care, participation in their own treatment and decision-making regarding care form.

Bakgrund: Distriktssköterskor har i Sverige haft förskrivningsrätt sedan mitten av 1990-talet. Anledningen från början var att underlätta för läkarna, framför allt på landsbygden där läkartätheten var låg. Socialstyrelsen genomförde år 2000 en uppföljning av hur förskrivningsrätten användes. Författarna ville se om och/eller hur förskrivningen har förändrats samt hur förskrivningen ser ut i Sverige jämfört med andra länder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att förskriva läkemedel i hemsjukvården samt deras uppfattning om förskrivningsrättens framtida utveckling inom distriktssköterskeproffessionen. Metod: Författarna valde att använda en kvalitativ metod i studien och som datainsamlingsmetod användes intervjuer med öppna frågor. Vid datanalysen användes en induktiv ansats där författarna bearbetade materialet med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskan upplever att förskrivningsrätten är en bra kompetens att ha och att den underlättar i det dagliga arbetet. Olika faktorer påverkar hur väl förskrivningen fungerar. Möjlighet till regelbunden fortbildning och kontinuitet i arbetslaget främjar förskrivningen. Däremot saknas till viss del funktionella IT-system som underlättar förskrivningen. Dessutom finns många av de läkemedel som får förskrivas redan att tillgå utan recept. Därför upplever distriktssköterskan förskrivningsrätten ibland som en otillräcklig resurs inom distriktssköterskeprofessionen som skulle kunna utnyttjas på ett effektivare sätt. / Background: Since the middle of the 1990’s district nurses in Sweden have had the ability to prescribe drugs. In the beginning the reason was to help the physicians. The Swedish Social Board monitored in the year 2000 how this prescribing was used. The authors wanted to investigate if and/or how the prescribing has changed and also how the prescribing is used in Sweden compared to other countries. Aim: The aim with the study was to describe the district nurses’ experiences of prescribing drugs in homecare nursing and their opinion of the future development of prescribing in their profession. Method: The authors chose to use a qualitative method in the study and the method of data gathering was interviews based on open questions. At the analysis of data an inductive approach was used and the authors processed the material using qualitative content analysis. Results: District nurses experience that the prescribing facilitates their daily work. Access to regular education and continuity in the working team promotes the prescribing. Some essential IT systems are missing which would facilitate prescribing. Furthermore a large amount of the drugs that can be prescribed are already available without prescription. Therefore prescribing drugs is sometimes perceived as an insufficient resource in district nurses profession that could be utilized in a more effective way.

Background: In Havana, Cuba, they have established a great availability of health centers that work close to the patients and their families, both geographically and socially. Family-centered nursing is something that is sought within the health care in the Western world. Numerous studies have shown that family-centered nursing increases patient safety and patient satisfaction and to provide psychological support to family members has shown to contribute to a better well-being to both them and the patient. Aim: To describe nurses’ experiences of involving family members in home-based care provided through consultorios in Havana, Cuba. Method: A qualitative study was completed with semi-structured interviews with five nurses that was currently working or had been working at consultorios in Havana, Cuba. Analysis was done according to qualitative content analysis based on the approach presented by Graneheim and Lundman. Results: The data resulted in two main-themes. The family members were presented as informants to the nurses, psychological support to the patients and as an asset to the nurse. The nurses further explained the importance of seeing the whole picture of their patient’s situation, how they educate family members to be involved in the care and how they support the family members psychologically. Discussion: The nurses’ experience of family members' role and their work to involve them was discussed in relation to previous research and the concept of family-centered care as presented by Benzein, Hagberg and Saveman. / Bakgrund: I Havanna, Kuba, har de upprättat en stor tillgänglighet av sjukvårdsinstanser och hälsocenter som arbetar nära patienterna och deras familjer, både geografiskt och socialt, så kallade consultorios. Familjecentrerad omvårdnad är något som eftersträvas inom sjukvård i västvärlden. Ett flertal studier har visat att familjecentrerad omvårdnad ökat patientsäkerheten och patientens tillfredställelse av vården och att psykologiskt stöd för anhöriga bidrar till en bättre hälsa både för dem och patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att involvera familjemedlemmar i hemsjukvård som bedrivs utifrån consultorios i Havanna, Kuba. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes och fem sjuksköterskor som arbetade eller har arbetat på consultorios i Havanna, Kuba, deltog. Resultatet bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys baserad på den strategi som beskrivits av Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Familjemedlemmarna presenterades dels som informanter men också som en tillgång i sjuksköterskans arbete samt som ett psykologiskt stöd till patienterna. Vidare berättade sjuksköterskorna vikten av att se hela bilden av deras patienters situation, hur de utbildar familjemedlemmar i omvårdnaden och hur de stödjer familjemedlemmar psykologiskt. Diskussion: Sjuksköterskornas upplevelse av familjemedlemmars roll och deras arbete med att involvera dessa diskuterades i relation till tidigare forskning och begreppet familjecentrerad omvårdnad som det beskrivits av Benzein, Hagberg och Saveman.

Bakgrund: Hemsjukvård har bedrivits i Sverige sedan 1970-talet. Inom den somatiska vården ser man detta som en vårdform som stärker patientinflytande. Trots att psykisk ohälsa utgör den största orsaken till sjukskrivning i Sverige ser man inte samma utbyggnad av hemsjukvården inom psykiatrin. Istället bedrivs akutpsykiatrisk vård fortfarande mestadels som slutenvården. Detta trots att man vet att många patientgrupper far illa av att vistas inom den psykiatriska avdelningsmiljön. Ny lagstiftning öppnar dock upp för en utbyggnad även av akutpsykiatrisk hemsjukvård. Syfte: Att beskriva hur akutpsykiatrisk vård påverkas av att utföras i hemmiljö, dels för patienten och dels ur ett organisatoriskt/strukturellt perspektiv. Metod: En litteraturöversikt utifrån en analys av tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Akutpsykiatrisk hemsjukvård skapar i de flesta fall positiva erfarenheter jämfört med den vård som ges på sjukhusförlagda psykiatriska akutmottagningar.  Patienter och anhöriga blir nöjdare. Vården når patienterna tidigare och sparar betydande summor på minskade slutenvårdsinläggningar. Den kan dock inte helt ersätta slutenvård utan kompletterar denna. Det uppstår även en del negativa upplevelser och effekter, som ibland förefaller motsägelsefulla. Diskussion: Utifrån Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans granskas de artiklar som valts ut och två huvudsakliga teman behandlas: Den dörrvaktande funktionen samt vårdandet i akutpsykiatrisk hemsjukvård. Det förefaller som om en maktförskjutning, från vårdgivaren till patienten, är fundamentet i vad som skapar fördelar med hemsjukvård vid akutpsykiatriska tillstånd. En bidragande orsak till de förbättrade behandlingsresultaten tycks vara tidigare upptäckt av psykisk ohälsa på grund av ökad tillgänglighet. Vårdformen fick således en oväntad preventiv effekt som minskar psykisk ohälsa. Det förefaller som att det ibland finns en konflikt mellan vårdandet och kostnadseffektiviteten. Nackdelar som lyfts fram är ökat ansvar för patienter och anhöriga och en otrygg arbetssituation för vårdpersonalen. / Background: Since the 1970s home based care has been carried out in Sweden. In somatic care this is regarded as a form of care that strengthens the patient´s influence. Although mental disorders are the main cause of sick leave in Sweden, one can´t see the same expansion of home based care within psychiatric care. Emergency psychiatric care is instead mostly conducted as inpatient care. This is despite knowing that many groups of patients are harmed by staying in the environment of a psychiatric ward. New legislation will open up for an expansion of psychiatric emergency home care with inpatient standard. Aim: To describe how emergency psychiatric care is affected by being cared out in a home environment, for patients and from an organizational/structural perspective.  Method: A literature review based on an analysis of twelve scientific articles with both qualitative and quantitative design. Result: In most cases emergency psychiatric home care creates a positive experience compared to the care given in hospital based psychiatric emergency care. Patients and relatives are more satisfied. The care reaches patients earlier and saves considerable amounts of money on reduced inpatient admissions. However, it can´t completely replace inpatient care but complement it. Psychiatric home care also creates some negative experiences, which sometimes seems contradictory.  Discussion: Based on Dorothea Orem´s Self-care Deficient Nursing Theory the selected items are examined and the two main themes are created: gatekeeping and caregiving in acute psychiatric home care. It seems that a shift of power from the caregiver to the patient is the basis of what creates advantages of home care for acute psychiatric conditions. One factor contributing to the improved treatment outcomes seems to be earlier detection of mental health problems based on increased accessibility. This preventive effect on mental health was unexpected. It appears that there sometimes is a conflict between caring and cost-effectiveness. Disadvantages highlighted are the increased responsibility for patients and families, and a precarious job situation for caregivers.

Bakgrund: De äldre i Sverige blir allt fler och allt äldre. Många får leva ett friskt och aktivt liv som äldre och andra drabbas av sjukdom och ohälsa redan i ett tidigt stadie av ålderdomen. Sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård ansvarar idag för ett stort antal patienter och har inte möjlighet att gå ut och träffa alla sina patienter dagligen. Det krävs därför att många av de hälso- och sjukvårdsuppgifter som förekommer ute i patienternas hem utförs av delegerad hemtjänstpersonal. Deras ansvar har ökat och de står ofta ensam ute i hemmen med beslut om när patientens hälsotillstånd kräver kontakt med sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Metod: Åtta Narrativa intervjuer genomfördes vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: resultatet visar hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Analysen av resultatet utmynnade i sex kategorier: tillfredsställelse, ansvar och gemenskap som beskrev bra upplevelser och tre kategorier: tidsbrist, otillräcklighet och krav som beskrev dåliga upplevelser. Då samtliga respondenter återgav både bra och dåliga upplevelser i arbetssituationen skapades temat: Att arbeta med motsägelsefulla känslor. Slutsats: Genom att ta del av hemtjänstpersonalens upplevelser kan sjuksköterskan utveckla delegeringsförfarande. Ge stöd till personalen och skapa tillfällen för att undervisa och handleda, vilket leder till trygghet och ökad patientsäkerhet i vård och omsorg av den äldre / Background: The elderly population in Sweden is increasing and people tend to live longer. Some people live a healthy and active lifestyle until they reach an old age. Others are affected by an illness or disease in the early stages of old age. The nurse in the Swedish municipal home care is responsible for a large number of patients and has therefore gotten less close to his or her patients. The nurse is not able to see his or her patients every day and therefore many health care tasks in patients' homes are conducted by delegated home care assistants. The responsibilities of the assistants have increased and they are often alone in the home with the decision of when the nurse must be contacted due to the patient's health status. Aim: The aim of the study was to describe the health care assistant's experiences of working with delegated health care tasks. Method: Data was collected through eight conducted narrative interviews. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis of the results led to six categories. Three categories, satisfaction, responsibility, and fellowship, described the good experiences. Three categories, lack of time, the feeling of being inadequate, and feeling of being forced, described bad experiences. The respondents described both good and bad experiences in the work situation. From the categories, the theme of working with conflicting emotions was created. Conclusion: By taking part of the assisted living staff experiences the nurse could develop the delegation routine, support, educate, and supervise the staff, which leads to security and increased patient safety in health and social care of the elderly.

Abstrakt   Titel: Distriktssköterskors erfarenheter av att möta äldre patienter med depression i kommunal hemsjukvård Kurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterskan, 15 högskolepoäng Sidantal: 46 Författare: Susanne Lindberg Gustafson   Bakgrund: Äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område. Depression hos äldre i hemsjukvården blir ofta oupptäckta och otillräckligt behandlade. Distriktssköterskors arbete är därför viktig för att kunna erbjuda adekvat vård. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att möta äldre patienter med depression inom kommunal hemsjukvård Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem distriktssköterskor som arbetande i den kommunala hemsjukvården intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Vid analysen framkom fem kategorier och 10 underkategorier. De fem kategorierna var: Betydelse av stöd, distriktssköterskan fick mycket stöd från kollegor, men det saknades professionell handledning. Arbetstillfredställelse, det var glädjande och underlättande att kunna hjälpa någon till höjd livskvalitet, men att inte alltid räcka till skapade frustration. Kunskaper och erfarenheter, upplevelse av att det kunde vara svårt att tolka symptom på depression. Framgångsfaktorer för en god vårdrelation, bemötande, tid och kontinuitet, på så sätt skapades en förtroendefull relation och upplevelse av trygghet för patienten, Arbetsrutiner, visade att distriktssköterskan tog läkarkontakt vid misstänkt depression och sammankallade till vårdplanering med berörda parter. Slutsats: Distriktssköterskor möter i sitt arbete äldre med depression. Det kräver ett professionellt förhållningssätt med respekt för patientens integritet och autonomi. För att åstadkomma en bra vårdrelation förutsätter det att distriktssköterskor kan möta patienten utan tidsbrist och med kontinuitet. Distriktssköterskor upplevde ett kollegialt stöd från arbetskamrater, men saknade ofta både handledning och professionellt stöd. Det uttrycktes också behov av mer kunskap och utbildning. / Background: The study of older people’s psychological illness is a neglected area. Depression among the elderly within the home care system often remains unobserved and insufficiently treated. The work of the district nurse is therefore important to ensure that adequate nursing can be provided.    Aim: The aim was to describe the experiences which the district nurse gains when meeting older people who suffer from depression within the municipal home care. Method: The study was conducted using a qualitative approach. Five district nurses working within the municipal home care system were interviewed with semi-structured questions based on a set of interview guidelines. A qualitative manifest content analysis was used when analyzing the interviews.   Results: The analysis revealed five categories and 12 subcategories. The five categories were: The Importance of Support, which showed that the district nurses were given much support from colleagues but that there was a lack of professional guidance. Professional Satisfaction, to be able to improve the quality of life of a patient was gratifying and facilitating, however, the inability to provide this created frustration. Knowledge and Experience, indicated experiences of hardships in terms of discovering the symptoms of depression. Success Factors for a Good Care Relationship were the approach, time and continuance, creating a trustful relationship and a safe experience for the patient. Work Practices showed that the district nurse contacted a physician in suspected depression and convened to healthcare planning with the parties concerned. Conclusion: In her work, the district nurse meets older people who suffer from depression which requires a professional approach with respect for the patient’s integrity and autonomy. To enable a good care relationship, it is required that the district nurse can meet with the patient without any time constraints and with continuity. The district nurses feel a collegial support from colleagues but often lacked guidance and professional support. The need for more knowledge and education was also expressed.

Att arbeta som sjuksköterska/distriktssköterska (SSK/DSK) innebär arbetsuppgifter som varierar mycket. Denna arbetsmiljö kan vara väldigt krävande och kan påverka SSK/DSK på ett negativt sätt vilket kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Copingstrategier är hur personer hanterar krävande situationer, utan effektiva copingstrategier finns risk att personen drabbas av utbrändhet. Syftet med denna studie var att beskriva graden av skattad utbrändhet och vilka copingstrategier SSK/DSK använder sig av i sitt arbete inom hemsjukvården (HSV). Studien undersökte också om det fanns några skillnader gällande grad av utbrändhet och förekomst av copingstrategier beroende på vilket län SSK/DSK arbetade i samt om det fanns samband mellan copingstrategier och grad av utbrändhet hos SSK/DSK. Två standardiserade formulär användes i studien; Maslach Burnout Inventory (MBI) och Jalowice Coping Scale -60 (JCS). MBI mäter graden av utbrändhet relaterat till arbetsmiljö och JCS är ett formulär som mäter vilka copingstrategier som respondenten använder. Undersökningsgruppen till föreliggande studie var SSK/DSK inom hemsjukvården (HSV) i två län i Mellansverige. SSK/DSK skattade sig ha en medelmåttig grad av emotionell utmattning och en låg grad av depersonalisation samt en medelmåttlig grad i personlig prestation. Konfrontativ, optimistisk och självtillits coping var de mest använda copingstrategierna i båda länen. Skillnader framkom inte mellan de två länen men statistisk signifikanta resultat framkom i samband mellan använda copingstrategier och utbrändhet.  Sammanfattning:   SSK/DSK skattade sig har en medelmåttig grad av utbrändhet i två dimensioner, detta trots att de mest använda copingstrategierna fanns inom konfrontativ coping och visade sig ha samband med minskad grad av utbrändhet. Med de två undersökningsgrupperna som liknade varandra i bakgrundsdata och storlek framkom inga skillnader mellan de två länen. Statistiska signifikanta samband framkom mellan copingstrategierna; undvikande, lindrande, känslomässig, självtillit och dimensionerna inom utbrändhet. Sambanden visade ökad risk för utbrändhet. Detta styrker vikten av att använda passande copingstrategi för situationen. / To work as a nurse or a district-nurse entails varied responsibilities. This work environment can take a toll on the nurse/district nurse, which can result in both physical and mental strain for the person. To use coping strategies is the way a person responds to demanding situations, and to use ineffective coping strategies can result in that a person experience burnout. The aim of the study was to describe the degree of burnout the nurses/district nurses experience as well as what coping strategies they use in their profession in homecare. The study also examined if there were any differences in the degree of burnout and coping strategies between the two counties included in the study, as well as relationships between coping and burnout. The Method used was two standardized questionnaires. Maslach Burnout Inventory (MBI) and the Jalowiec Coping Scale-60 (JCS). MBI measures the degree of burnout the participant experiences related to his/hers working environment. The JCS measures coping strategies the participant uses in a situation. The participants in the study were 56 nurses or district nurses working in district homecare in two counties in the middle of Sweden. The participants rated their degree of burnout to be average in emotional burnout, low in depersonalization and average in personal accomplishment. The most used coping strategies were in the subscales confrontational, optimistic and self-reliant. There were no differences in burnout and coping strategies between the two counties, however there were statistically significant correlations between coping strategies and burnout. As a conclusion, the nurses/district nurses reported average burnout in two dimensions although the most used coping strategy was in the subscale of confrontative coping. Confrontative coping showed relationships with a lowered risk of burnout. The two samples were very similar in background data sample size and no differences were found between the two counties. Statistically significant relations existed between the coping subscales: evasive, palliative, emotive, self-reliant and burnout. The relations showed an increased risk of burnout. This emphasizes the importance for suitable coping depending on the situation.

Sammanfattning (MB och AA) Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvård. Patientens hem blir en arbetsplats, som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lång yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lång yrkeserfarenhet. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för deltagarna med kort yrkeserfarenhet ledde fram till följande fem kategorier: faktorer som påverkar arbetsbelastningen, faktorer som påverkar samarbetet, relationer och etiska dilemman,organisatoriska förutsättningar och ledarskap samt bristande kommunikation bidrar till minskad patientsäkerhet. Arbetet upplevdes fysiskt varierande samt att ett ökat antal patienter och tidsbrist ledde till stress. Arbetet upplevdes även glädjefullt med goda relationer till patienter och närstående. Etiska dilemman kunde uppstå vid olika syn på patientens vårdbehov.I resultatet för deltagarna med lång yrkeserfarenhet framkom fyra kategorier: att vårda i hemmiljö, faktorer som påverkar kommunikation och samarbete, att kommunalisera hemsjukvården är en omställningsprocess samt bristande ledarskap. Arbetet beskrevs somfysiskt tungt men varierande. Brister vid informationsöverföring medförde att tillgång tillviktig patientinformation saknades samt att distriktssköterskorna upplevde sin specialistkompetens underskattad. Slutsatsen är att deltagarna oavsett yrkeserfarenhet upplevde positiva och negativa aspekter på sin arbetsmiljö. Arbetet upplevdes meningsfullt men ökad förståelse och stöd för arbetssituationen från chefer önskades. Vid arbete i hemsjukvård kan det vara svårt att påverka olika faktorer av betydelse för arbetsmiljöneftersom arbetet sker i patienternas hem. / Abstract (MB och AA) District and registered nurses work with various tasks and in different services includinghome care. The patient’s home becomes the nurse’s workplace. The aim of the study was to describe district nurses’/registered nurses’ perceptions and experiences of the work environment in municipalized home care, among those with short and long professional experience. Descriptive design and qualitative approach was used. Five participants with shortand six with long professional experiences were interviewed. The material was analyzed using qualitative content analysis. The results for participants with short work experience led to fivecategories: factors influencing workload, factors affecting collaboration, relationships and ethical dilemmas, organizational conditions and leadership, and lack of communicationreduce patient safety. The work was experienced physically diverse increased number ofpatients and time constraints led to stress. The work also felt joyful with good relationships to patients and families. Ethical dilemmas arose from divergent views of the patient’s health care needs. The results among participants with long professional experience revealed four categories: nursing in home environment, factors affecting communication and collaboration, tomunicipalize home care is a conversion process and a lack of leadership. The work was described as physically demanding but varied. Shortcomings of communication and information meant that important patient information was missing. District nurses felt theirspecialist competence undervalued. The conclusion is that regardless short or long professional experience, the participants witnessed of positive and negative aspects in their work environment. The work was perceived sensed but increased understanding and supportfrom managers about the work situation was desired. When working in home care, it can be difficult to affect work environment factors of importance because the work is performed inpatients’ homes.