Background: The treatment with parenteral nutrition is used when the nutritional needs can’t be satisfied by enteral nutrition. To eat and drink can be valuable activities that fulfills biological, social, psychological and culturally needs. Problem: Previous research shows that home parenteral nutrition has an impact on life, both for the patient and their family. Nurses experience a lack of knowledge in caring of patients with home parenteral nutrition. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of being treated with home parenteral nutrition. Method: A systematic literature study with a descriptive synthesis. Ten qualitative studies were analyzed. Result: Two themes and five subthemes were identified. The themes that were identified were “Possibilities with home parenteral nutrition” and “Difficulties with home parenteral nutrition”. Conclusion: The result shows that being treated with HPN changes the patients’ life in several ways. It gave an opportunity to life and could increase quality of life, even though it came with some restrictions. / Bakgrund: Behandling med parenteral nutrition används då näringsbehovet inte kan tillgodoses genom enteral näringstillförsel. Att äta och dricka kan vara en betydelsefull aktivitet som tillmötesgår biologiska, sociala, psykologiska och kulturella behov. Problem: Tidigare forskning visar att parenteral nutrition i hemmet kan ha stor påverkan på patienterna och deras familjer i vardagen. Sjuksköterskorna upplever en kunskapsbrist i vårdandet av patienter med parenteral nutrition i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att behandlas med parenteral nutrition i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Tio vårdvetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Två teman och fem subteman identifierades. De teman som identifierades var ”Möjligheter med parenteral nutrition i hemmet” och ”Hinder med parenteral nutrition i hemmet”. Slutsats: Det framkom att behandlingen med parenteral nutrition i hemmet förändrade livet på flera sätt. Det gav en möjlighet till liv och kunde ge en förbättrad livskvalitet, dock innefattade behandlingen även en del begränsningar.

Att varje dödsfall gör ett bestående intryck på de efterlevande är ett återkommandefaktum för de som vårdar patienter palliativt. Palliativ vård i hemmet är en vårdformsom ökar i omfattning och som bygger på en samverkan av flera yrkeskategorier i olikaorganisationsformer. Professionell vård i hemmet vid livets slut utifrån ettlivsvärldsperspektiv avser att lindra patientens lidande och istället uppnå optimaltvälbefinnande för patienten och de närstående. Då det är en vård som ställer krav påsjuksköterskors förmåga att medvetet samordna och tillämpa olika kunskaper inomomvårdnad, är det viktigt att urskilja vilka faktorer som är av betydelse för patientensupplevelse av att vårdas palliativt i hemmet. Syftet med detta arbete är att belysafaktorer av betydelse för patienters upplevelse av palliativ vård i det egna hemmet.Studien baseras på en litteraturstudie, där Evans (2003) modell används för att analyseraåtta kvalitativa artiklar som återfanns i databaserna Cinahl, MedLine och PubMed.Analysen gav upphov till två huvudteman; lidande respektive välbefinnande. Vidareutgjorde fem motsatspar tio subteman i resultatet. Där återfanns kontroll visavimaktlöshet, hopp kontra hopplöshet, oberoende och valmöjligheter gentemot beroendeoch slutligen begreppen relation och vårdkvalitet som båda kunde återfinnas såväl vidlidande som vid välbefinnande. Resultatet belyser att välbefinnande och lidandeförekommer var för sig men ofta också samtidigt. I arbetet med att individanpassavården innebär det att det finns tyst kunskap i en stor variation av parametrar, tankar,känslor och människor som behöver synliggöras för att det ska bli en god palliativ vård.Vi konstaterar att det alltid finns något att göra för att främja den här patientgruppensvälbefinnande. / Program: Fristående kurs

Patienter med svårläkta sår är en stor patientgrupp inom hemsjukvården. Distriktssköterskor möter dessa patienter ibland under flera år. För dem som lever med svårläkta sår blir livsvärlden påverkad av lidandet som visar sig som sjukdoms- , vård- och livslidande. Livskvaliteten kan störas av bandaget, lukten och vätskande sår. Samarbete med olika professioner krävs för att vården skall bli optimal och det är viktigt att skapa en god relation i mötet mellan vårdpersonal och patient. Distriktssköterskans arbete lyfts också fram i bakgrunden då det är den vidareutbildning som valts och författarna vill beskriva distriktssköterskans roll i hemsjukvården.Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av hemsjukvård i samband med svårläkta sår. Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats och datainsamlingen görs med livsvärldsintervjuer. Nio intervjuer utfördes och analyserades. Urvalet var svensktalande patienter som var inskrivna hemsjukvården med svårläkt sår och som var villiga att berätta om sina upplevelser. Resultatet presenteras i fyra teman: bemötandets betydelse, känslan av trygghet och otrygghet, smärtupplevelser vid sårbehandling och begränsning och anpassning till dagligt liv. Den använda metoden diskuteras och resultatet belyses vilket visar att de är dels nöjda med vården men även att det finns svagheter i vården som man kan förbättra för denna patientgrupp. Uppsatsen avslutas med förslag på fortsatt forskning. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Allt fler patienter väljer att vårdas hemma då den kurativa behandlingen övergår till palliativ vård och många av dessa har diagnosen cancer. Detta ställer stora krav på hemsjukvården då man i hemmet är berättigad till samma kvalificerade vård som bedrivs på sjukhus. Närstående har en ansvarsfull roll i vårdandet och det är viktigt att sjuksköterskan har förståelse av närståendes upplevelser för att kunna bemöta och stötta dem på ett kompetent sätt. Syftet med denna uppsats är att belysa hur närstående upplever det att vårda en cancerdrabbad person i hemmet, i livets slut. Vi har gjort en kvalitativ innehållsanalys där vi har analyserat åtta artiklar med kvalitativ ansats. Sammanlagt omfattade artiklarna intervjuer med etthundratre närståendes upplevelser i åldrarna 24-85 år. För att få ett brett perspektiv har vi studerat upplevelser hos partner, särbor, föräldrar, syskon och vuxna barn som närståendevårdare till en cancerdrabbad person i livets slut. Resultatet redovisas i fyra teman och fjorton subteman. De fyra teman är; att känna trygghet i den vårdande rollen, att känna otrygghet i den vårdande rollen, att finna närhet i relationen och att förlora närheten i relationen. I diskussionen lyfter vi fram faktorer som krävs för att närstående ska klara av att hantera den vårdande rollen. Vidare diskuteras betydelsen av att få undervisning och stöd från sjuksköterskan och hur detta kan utföras i praktiken. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I Sverige dör ca 90 000 personer om året, ca 20 % av dessa dör i det egna hemmet. Vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, sker idag inte enbart på sjukhus. Verksamheten har även flyttat ut i de sjukas hem och gjort hemsjukvården mer avancerad. När vården sker i hemmet får den närstående en mer central roll i vårdandet vilket även är en nödvändighet för att vården ska kunna ske i hemmet. Som sjuksköterska kan det var lätt att ta den närstående för givet i vårdprocessen och den närstående kan bli informell vårdgivare ofrivilligt. Kunskap om den närståendes upplevelser kan hjälpa sjuksköterskan att på bästa sätt bemöta och stödja dem. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser och erfarenheter av att vara med och vårda en person palliativt i hemmet.Studien är en litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Detta gav 11 artiklar som sammanställdes i 5 huvudteman och detta bildade resultatet i studien.Resultatet visade att närstående har ett stort behov av information och stöd. De närstående upplevde att de i många fall saknade tillräcklig med information för att klara vårdandet. Närstående kände att de fick ett förändrat liv med ändrade rutiner samt en rädsla för vad som komma skall. Vissa närstående kände ändå att vårdandet var givande och att de skulle göra det igen om de åter hamnade i samma situation.Vi anser att ett bra sätt att förbättra den närståendes tillgång till information kan vara genom stödgrupper. Det ger den närstående möjligheten att prata ut, träffa andra i liknande situation samt att ställa frågor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I dagens samhälle har en del av den kvalificerade vården flyttat från sjukhusen och in i hemmen. Det innebär ökade krav på både närstående och den kommunala hemsjukvården. Syftet med denna studie är att beskriva närståendes erfarenheter av vård i hemmet. Det är en vårdvetenskaplig kvalitativ studie utifrån en induktiv ansats. Distriktssköterskor i en västsvensk kommun valde ut närstående till patienter med kommunal hemsjukvård, vilka tillfrågades om deltagande. I studien intervjuades sju närstående. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat analyserades och 5 huvudkategorier samt 12 underkategorier identifierades. Resultatet beskriver hur närstående erfar förändringar i hemmet i samband med att en familjemedlem insjuknar och tar emot vård i hemmet. Vidare visar resultatet hur viktigt det är med en väl fungerande vårdrelation mellan distriktssköterskan och den närstående samt hur de närstående påverkas av brister i vårdrelationen. Många närstående erfar att de får ta ett stort ansvar för den sjuke familjemedlemmens hälsa och att de får kontrollera att patienten erhåller rätt vård. Studien beskriver också hur omfattande anpassningen är för närstående i samband med att en familjemedlem insjuknar och behöver vård i hemmet. Närstående erfar att de måste anpassa sig efter en förändrad livssituation, men också efter vården som bedrivs i hemmet. Resultatet visar hur viktig kommunikationen är för att skapa en bra vård i hemmet. Närstående erfar i hög grad att de får fungera som förmedlare av information mellan olika personal och instanser, vilket leder till att de erfar känslor av otrygghet. Studien visar att vården i hemmet behöver utvecklas till att i högre grad innefatta närstående. De närstående är i de flesta fall delaktiga i vården och det är därför extra viktigt med ett bra samarbete och att vården även tar hänsyn till den närstående och dennes behov. Genom att ta del av närståendes upplevelser och berättelser kan vården utvecklas och förbättras. Det finns behov av fortsatt forskning när det gäller hur närståendes fysiska och psykiska hälsa påverkas av de påfrestningar som det innebär när en familjemedlem insjuknar och får vård i hemmet och hur ett bättre familjeanpassat stöd kan utvecklas. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Antalet personer som är i behov av vård i hemmet ökar. Distriktssköterskan har det övergripande ansvaret för att omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser planeras och genomförs med god kvalitet och på ett säkert sätt inom hemsjukvård. Distriktssköterskan har en arbetsledande roll vilket innebär att stödja och handleda andra yrkesgrupper. Med sin kompetens inom pedagogik och ledarskap samt en fördjupad kunskap i kommunikation har distriktssköterskan en unik nyckelposition för främjande av kommunikation. Flertalet hälso- och sjukvårdsinsatser utförs av delegerad hemtjänstpersonal varför samverkan mellan distriktssköterska och hemtjänstpersonal är en viktig del av arbetet. Tidigare forskning av distriktssköterskors erfarenhet av att kommunicera med hemtjänstpersonal är knapphändig. Syftet med denna studie har varit att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av kommunikation med hemtjänstpersonal. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård i två kommuner i västra Sverige. Datamaterialet analyserades därefter utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framträdde vilka beskriver distriktssköterskans olika sätt att kommunicera, hinder och konsekvenser som påverkar en säker vård samt främjande av kommunikation. Studien visar att mer daglig personlig kontakt mellan distriktssköterska och hemtjänstpersonal samt mer tid för planerade möten och skriftlig kommunikation är förutsättningar för att förbättra kommunikationen. I studiens diskussionsdel diskuteras resultatets huvudfynd relaterad till tidigare forskning. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede bör så långt som möjligt verka för att personen får dö på den plats som överensstämmer med uttryckt önskan, i närvaro av för den sjuka personen betydelsefulla personer. De flesta som drabbats av en allvarlig obotlig sjukdom önskar att få vårdas och dö i sitt eget hem. Trots det dör de flesta på sjukhus. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av varför den palliativa vården i hemmet avbryts.  Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med 11 sjuksköterskor verksamma i palliativ hemsjukvård. Materialet analyserades med induktiv innehållsanalys.  Resultat: Vid analysen bildades tre kategorier. Förändrade förutsättningar, som innebär att personen som är sjuk och närstående behöver uppleva trygghet, orka och vara införstådda i situationen. Hemmet blir arbetsplats. Att skapa plats för vård och ha flera, ibland okända personer i hemmet kan vara svårt av integritetsskäl. Vårdens otillräcklighet innefattar kompetens och tillgänglighet inom hemsjukvården, men också organisationens struktur och samverkan med andra vårdgivare.  Slutsats: Ska personer i palliativ vård kunna kvarstanna i hemmet behövs mycket resurser och stöd från hemsjukvård och läkare. Orsakerna till att personer i palliativ vård lämnar sina hem är att de söker mer vård och stöd. Det borde vara av intresse att stärka hemsjukvårdens förutsättningar. / Background: Palliative end of life care should facilitate for sick persons to die in a place complied with expressed desire, in presence of significant people. Most people affected by serious incurable diseases, wish to be cared for and die at home. Despite this, most people die in hospitals. Aim: To describe nurses' experiences of why palliative care in the home gets interrupted. Methods: Qualitative interviews were conducted with 11 nurses in palliative care. The material was analyzed with inductive content analysis. Results: The analysis formed three categories. Changed conditions, meaning that the person and the relatives need to experience security, have strength and need to be aware. The home becomes a workplace. To create room for care and have multiple, sometimes unknown people present, can affect the privacy. Inadequacy of care includes skills and availability within the care, but also the organization's structure and collaboration with other health care providers. Conclusion: If people in palliative care should be able to remain at home, much resources and support are needed from home care and physicians. The reason that people in palliative care leave their homes is that they are seeking for more care and support. It should be of interest to strengthen home care conditions.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige stiger och är bland de högsta i Europa, vilket ökar trycket på en fungerande kommunal hemsjukvård och hemtjänst (formella insatser). Samtidigt sjunker andelen äldre individer som får formella insatser vilket innebär att ett stort ansvar läggs på närstående (informella insatser). Syfte: Att beskriva vilka formella och informella vårdinsatser äldre individer i Karlskrona kommun nyttjar. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie baserad på data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Resultat: Resultatet visade att både de formella och informella insatserna ökade med stigande ålder. Det fanns en stor skillnad mellan könen där kvinnorna var överrepresenterade i både de formella och informella insatserna. Ensamboende hade mer formella och informella insatser än sammanboende.            Slutsats: För att de äldre ska kunna bo hemma med fungerande formella och informella insatser är det viktigt med en fungerande hälso- och sjukvård. Den äldre individen, men också dess närstående, bör stödjas. Denna studie belyser förhållandet mellan formella och informella insatser. Ett förhållande som är bra att vara medveten om som sjuksköterska såväl vid dokumentation som vid planering och information.

Bakgrund: Hur en person väljer att leva sin sista tid i livet, samt hur personen väljer att dö har en stor påverkan på de närstående. Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för både patient samt närstående. Numera förväntas familj och närstående ta rollen som vårdare. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ hemsjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats grundades på 14 vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen gjordes i CINAHL och Medline. Resultat: Resultatet presenterades i sju subteman som genererade tre huvudteman; Att anta en vårdarroll, Begränsningar i det vardagliga livet och Behov av stöd. Närstående såg sin roll som en självklarhet trots de förändringar det medföljde. Otillräcklighet, isolering och ensamhet var känslor som framkom. En god etablerad relation med hemsjukvårdspersonalen minskade dessa känslor. Konklusion: Behov av stöd, god relation, information, trygghet och delaktighet var faktorer som påverkade upplevelsen av den palliativa hemsjukvården. Detta möjliggörs genom att hemsjukvårdpersonal applicerar familjefokuserad omvårdnad i vården. / Background: How a person chooses to live the last time in life, as well as how the person decides to die has a major impact on their relatives. The goal of palliative care is to improve the quality of life for both patient and relatives. Nowadays relatives are expected to take the role as a caregiver. Purpose: The purpose of the literature review was to describe the relatives’ experiences of palliative home care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was based on 14 scientific articles. The article search was made in CINAHL and Medline. Result: The result was presented in seven sub themes that generated three main themes; To adopt a healthcare role, Restrictions in everyday life and Need for Support. Relatives saw their role as a matter of necessity despite the changes that followed. Insufficiency, isolation and loneliness were feelings that emerged. A well-established relation with home care professionals reduced these feelings. Conclusion: The need for support, good relations, information, safety and participating were factors that affected the experience of palliative home care. Home nursing staff enabled this by applying family-focused nursing care.